Risk för gräsbrand i Västra Götalands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Kärnenergiberedskap

Kärnkraftverken i Sverige har system som ska skydda mot tekniska och mänskliga fel. Om en olycka ändå inträffar kan den i värsta fall medföra utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen. Här finns information om hur kärnenergiberedskapen fungerar i ditt län.

Beredskap vid olycka på kärnkraftverket

Den som bor eller vistas nära ett kärnkraftverk ska vara väl förberedd om en kärnkraftsolycka inträffar. En kärnkraftsolycka kan leda till utsläpp av radioaktiva ämnen som kan skada människor och miljö.

Länsstyrelsen har ansvar för att skydda allmänheten vid en kärnkraftsolycka. Det vilar också ett ansvar på dig att vara införstådd med vad som gäller.

Området kring kärnkraftverket är indelat i två beredskapszoner – en inre och en yttre beredskapszon. Närmast kärnkraftverket finns den inre beredskapszonen som sträcker sig ungefär fem kilometer ut från kärnkraftverket. Området ut till 25 kilometer från kärnkraftverket kallas för den yttre beredskapszonen.

I beredskapszonerna finns det förhandsutdelade varningsmottagare, jodtabletter och information till allmänheten. Kommunerna som berörs av beredskapszonerna finns i Uppsala, Kalmar och Hallands län samt del av Marks kommun i Västra Götalands län.

Utöver beredskapszonerna finns också en planeringszon. Planeringszonen sträcker sig ungefär 100 kilometer från kärnkraftverket. I Västra Götaland ingår Mark, Stenungsund, Lilla Edet, Herrljunga, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Borås, Bollebygd, Härryda, Mölndal, Öckerö, Göteborg, Partille, Lerum, Tjörn, Kungälv, Ale, Alingsås och Vårgårda i planeringszonen. I planeringszonen finns planering för att allmänheten ska kunna utrymmas baserat på strålningsmätningar. I förberedelserna för planeringszonen ingår även att allmänheten ska stanna inomhus och planering för utdelning av jodtabletter till de områden som under en kärntekniskolycka drabbas.

Om du bor eller vistas i en beredskaps eller planeringszon behöver du vara medveten om den planering som finns och även ha en egen beredskap om en kärnkraftsolycka inträffar.

Mer om de nya beredskapszonerna (Länsstyrelsen Halland)

Karta över den yttre beredskapszonen (Länsstyrelsen Halland) Länk till annan webbplats.

Så här blir du varnad

Om en kärnkraftsolycka inträffar blir du varnad genom varnings och informationssystemet VMA (viktigt meddelande till allmänheten). Viktigt meddelande till allmänheten sänds framför allt i Sveriges Radios P4-kanaler och Sveriges Televisions kanaler. VMA kan också skickas som sms till mobiltelefoner i ett visst område

Varning utomhus

Inom den inre och yttre beredskapszonen finns möjlighet att varna den som befinner sig utomhus. Signalen från utomhusvarningen ”Hesa Fredrik” betyder att du ska gå inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation och lyssna på Sveriges Radio P4. Stanna inomhus tills du får andra instruktioner via Sveriges Radio P4.

Test av varningssystem

Första helgfria måndagen i mars, juni, september och december testas utomhusvarningen. Du behöver inte göra något annat än att uppmärksamma att testet har fungerat. Utomhusvarningens ljudsändare tutar klockan 15.00.

Strålning vid en kärnkraftsolycka

Kärnkraftverken är byggda med system för att skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Om en olycka ändå leder till utsläpp av radioaktiva ämnen, riskerar människor att utsättas för strålning. Möjliga stråldoser vid en olycka beror på utsläppets omfattning och förlopp tillsammans med det väder som råder och vilka skyddsåtgärder som hinner genomföras.

Du kan utsättas för strålning från radioaktiva ämnen i luften eller på marken. Du kan också utsättas för strålning genom att få radioaktiva ämnen i dig. Det kan ske genom inandning, via livsmedel eller genom att du får i dig radioaktiva ämnen som hamnat på kroppen och kläderna.

Så här skyddar du dig

Det finns olika sätt att skydda sig från radioaktiva ämnen vid en kärnkraftsolycka. Vilket eller vilka sätt som passar bäst beror på situationen på kärnkraftverket, vädret och hur det ser ut i samhället. Länsstyrelsen beslutar och informerar om vilka åtgärder som ger bäst skydd utifrån situationen. Följ därför uppmaningar från länsstyrelsen via i första hand Sveriges Radio P4.

Vid en kärnkraftsolycka kan det bli aktuellt för dig att:

  • Stanna inomhus. Genom att vara inne minskar du risken för att andas in radioaktiva ämnen i luften. Byggnaden ger dig också skydd mot strålning från radioaktiva ämnen i luften eller på marken.

  • Ta jodtabletter. Genom att ta jodtabletter blir din sköldkörtel mättad med icke radioaktiv jod. På det sättet hindras sköldkörteln från att ta upp radioaktiv jod.

  • Utrymma till annan plats. Genom att lämna ett område kan du undvika eller minska risken att utsättas för strålning från ett utsläpp.

  • Tvätta dig och byta kläder. Genom att duscha, byta kläder och regelbundet tvätta händerna minskar du risken att få i dig radioaktiva ämnen som hamnat på kroppen eller kläderna efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen.

  • Avstå vissa livsmedel. Genom att avstå från att äta och dricka vissa livsmedel som kan ha påverkats av ett radioaktivt utsläpp minskar du risken att få i dig radioaktiva ämnen.

Stanna inomhus

Bostadshus ger skydd mot radioaktiva ämnen efter ett utsläpp från en kärnkraftsolycka. Bäst skydd har du där väggar och tak är som tjockast. Se till att du stänger dörrar, fönster, vädringsluckor och ventilation. På det sättet minskar du risken att luftburna radioaktiva ämnen tränger in i bostaden.

Uppmaningen att stanna inomhus gäller även djur och husdjur. Stäng om möjligt dörrar och fönster till djurstallar och lador med foder. Skydda foder och vatten från att blandas med radioaktiva ämnen genom att täcka över.

Om du måste gå ut är det bra att ha skydd för mun och näsa samt klädesplagg som täcker huden. Det underlättar om kläderna är lätta att rengöra såsom regnkläder som lätt kan spolas av. Undvik att ta in utomhuskläderna i bostaden för att minska risken att sprida radioaktiva ämnen. Tvätta dig när du kommer in.

Fortsätt att lyssna på Sveriges Radio P4 för löpande information. Länsstyrelsen meddelar när faran är över eller om du ska vidta någon annan åtgärd för att skydda dig.

Ta jodtabletter bara på uppmaning av länsstyrelsen

En kärnkraftsolycka kan leda till utsläpp av radioaktiv jod. Att ta jodtabletter mättar sköldkörteln med icke radioaktiv jod och hindrar sköldkörteln från att ta upp radioaktiv jod. För barn och gravida är jodtabletter extra viktigt eftersom sköldkörteln hos barn och foster är känsligare än hos vuxna. Forskning visar att den som är över 40 år inte löper någon risk att utveckla sköldkörtelcancer av radioaktiv jod. För personer över 40 år gör därför jodtabletterna ingen nytta. Djur ska inte ta jodtabletter.

Det är viktigt att du tar jodtabletter vid rätt tidpunkt och bara på uppmaning av länsstyrelsen. Tar du jodtabletter för tidigt eller för sent minskar effekten. Jodtabletter kan användas tillsammans med annat skydd som att stanna inomhus eller utrymma till en annan plats. Din ålder avgör doseringen.

I inre och yttre beredskapszon har Länsstyrelsen Hallands län på förhand delat ut jodtabletter. Inom planeringszonen kommer inga jodtabletter delas ut i förväg, däremot kommer det finnas en beredskap att vid behov kunna dela ut jodtabletter till områden som kan beröras av ett radioaktivt nedfall. Du som bor i planeringszonen behöver inte ha jodtabletter hemma.

Beslutet om att ta och dela ut jodtabletter kommer i skarpt läge kommuniceras ut till allmänheten via Sveriges Radio P4.

På Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats finns mer information om jodtabletter.

Fakta om jodtabletter på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats (stralsakerhetsmyndigheten.se) Länk till annan webbplats.

Utrymma till annan plats

Om länsstyrelsen bedömer att det inte är ett tillräckligt bra skydd att stanna inomhus kan du behöva utrymma till en annan plats. Att behöva lämna sitt hem är en jobbig situation där vi kan behöva hjälpa varandra. Samhällets resurser behöver i första hand fokusera på dem som inte klarar sig själva.

Vid beslut om utrymning upprättar Länsstyrelsen och kommunen olika typer av platser där den som utrymmer kan få hjälp och stöd på olika sätt. Om en olycka skulle inträffa kommer länsstyrelsen eller kommunen att meddela via Sveriges Radio P4 vilka uppsamlingsplatser som är aktuella. Hjälp andra som inte kan ta sig till en uppsamlingsplats.

Situationen avgör vilka uppsamlingsplatser som pekas ut och vilka utrymningsplatser som kommer att öppnas upp. Lyssna på Sveriges Radio P4 för aktuell information.

Utrymda områden bevakas av polisen. Om du blir uppmanad att utrymma till en annan plats är det viktigt att du bara tar med det mest nödvändiga. Bra saker att tänka på eller ta med vid utrymning är:

  • Mediciner
  • Hygienartiklar
  • Körkort, ID-kort, pass och andra legitimationer
  • Varma kläder och ombyte
  • Pengar/kontanter, bankkort, bankdosor
  • Mobiltelefon och laddare
  • Sällskapsdjur

Hjälp gärna någon som inte kan utrymma på egen hand. Meddela dina anhöriga vart du åker. Undvik att ringa för att minska belastningen på mobilnätet, skicka hellre sms.

Avstå från vissa livsmedel

Myndigheterna kan rekommendera att du inte ska äta eller dricka vissa livsmedel. Syftet är att undvika att du ska få i dig radioaktiva ämnen när du äter eller dricker. Dricksvatten och mjölk är exempel på livsmedel som kan bli påverkade kort efter en kärnkraftsolycka. Myndigheterna kan även rekommendera att du ska avstå från att äta egenodlade livsmedel.

Livsmedelsverket arbetar för säker mat och dricksvatten. Vid en olycka på kärnkraftverket bedömer Livsmedelsverket konsekvenserna för livsmedelsförsörjningen och ger underlag och stöd till länsstyrelserna och kommunerna i deras hantering och kontroll av livsmedel.

Så påverkas livsmedel av radioaktiva ämnen på Livsmedelsverkets webbplats (livsmedelsverket.se) Länk till annan webbplats.

Vanliga frågor och svar

Varför har myndigheterna gjort om beredskapszonerna?

Beredskapszonerna har gjorts om för att det ska vara enklare att genomföra skyddsåtgärder, exempelvis utrymning, inomhusvistelse och utdelning av jodtabletter, om det skulle inträffa en kärnkraftsolycka. Det är samma förberedelser i den inre och den yttre beredskapszonen, men man ska kunna prioritera utrymning i den inre beredskapszonen vid de allvarligaste förloppen där det kan vara bråttom. Med de nya beredskapszonerna uppfyller Sverige även internationella rekommendationer för hur en effektiv beredskap kan byggas upp. Myndigheterna har bland annat omhändertagit erfarenheter från kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011.

Beror förändringarna på att det säkerhetspolitiska läget har förändrats?

Förändringarna som görs påbörjades redan 2015 och är med andra ord planerade sedan länge. Det finns ingen koppling till det säkerhetspolitiska läget i stort eller Rysslands invasion av Ukraina.

Hur har myndigheterna kommit fram till var gränserna för de nya beredskapszonerna ska gå?

Strålsäkerhetsmyndigheten föreslog i rapporten Översyn av beredskapszoner 2017 vilken ungefärlig uträckning som beredskapszonerna ska ha. Förslaget baseras på beräkningar av möjliga konsekvenser av kärnkraftsolyckor. Det är två saker som styr; utsläppets storlek och förlopp samt vilket väder som råder. Samma händelse kan ge olika konsekvenser beroende på vädret.

Översyn av beredskapszoner på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats (stralsakerhetsmyndigheten.se) Länk till annan webbplats.

Myndigheterna har utgått från ett tänkt ”värsta fall” som skulle kunna inträffa vid ett svenskt kärnkraftverk idag och gjort beräkningar baserat på detta och kommit fram till vilka skyddsåtgärder som kan vara motiverade på olika avstånd från kärnkraftverket. På så sätt har man kommit fram till vilka zoner som bör finnas och vilka förberedelser som bör göras i de olika zonerna.

Det är sedan länsstyrelserna som fastställt de exakta gränserna för zonerna. Den tidigare indelningen i beredskapszoner utgick från så kallade ”telefonstationsområden” eftersom larmningen skedde till fasta telefoner hos de boende. Nu har indelningen gjorts om så att exempelvis vägar och järnvägar utgör naturliga gränser i landskapet. Fördelen med detta är att gränserna är mer synliga i naturen och det därför är lättare för människor att själva se om de befinner sig i en beredskapszon eller inte.

Hur vet jag vilken zon jag bor i?

Länsstyrelsen har fastställt zonerna och har kartor över var zonernas gränser går. Du som bor i en beredskapszon har fått information utskickad från länsstyrelsen. Du kan höra av dig Länsstyrelsen om du undrar över i vilken zon du befinner dig.

På Länsstyrelsen i Hallands län finns en karta över den yttre beredskapszonen runt Ringhals:

Jodtabletter delas ut i utökad beredskapszon vid Ringhals - Länsstyrelsen Halland Länk till annan webbplats.

Varför ingår hela min kommun i planeringszonen?

Under planering och även en vid en olycka är det viktigt med tydliga gränser för områden där olika åtgärder kan komma att vidtas. Det gäller framför allt för kommunikation med allmänheten men även mellan olika myndigheter som deltar i en räddningsinsats Därför ingår hela kommuner i planeringszonen trots att delar av den befinner sig utanför 100-kilometersradien.

Jag känner en person som fått en varningsmottagare hemskickad. Varför delar man inte ut varningsmottagare i planeringszonen?

Varningsmottagarna även kallad RDS-mottagare, delas ut i beredskapszonerna där behovet av snabba kommunikation är större än i planeringszonen. Det är i första hand i beredskapszonerna som det kommer att genomföras brådskande skyddsåtgärder under utsläppet.

Jag har ingen utomhusvarning där jag bor, hur blir jag varnad?

Vid ett VMA sänds det ut meddelande via till exempel Sveriges Television, appar som SOS Alarm, Krisinformation.se samt SMS till de mobiltelefoner som befinner sig i berört område.
Du bli då uppmanad att gå inomhus och att lyssna på Sveriges Radio P4.

Frågor och svar om utomhusvarning och VMA på MSB:s webbplats (msb.se) Länk till annan webbplats.

Är varningsmottagare och RDS-mottagare samma sak?

Ja, RDS är benämningen på själva tekniken med synligt textmeddelande i displayen på mottagaren. Varningsmottagaren ser ut som en liten radio.

Hur vet jag om jag ska ha en varningsmottagare i hemmet?

Om du bor i en beredskapszon ska du ha en varningsmottagare. Hushåll och verksamheter i beredskapszonerna får en varningsmottagare från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Den hör till fastigheten och ska lämnas kvar där om du eller verksamheten flyttar.

På Länsstyrelsen i Hallands län finns en karta över den yttre beredskapszonen runt Ringhals:

Jodtabletter delas ut i utökad beredskapszon vid Ringhals - Länsstyrelsen Halland Länk till annan webbplats.

Du kan också kontakta Länsstyrelsen Halland genom e-post till halland@lansstyrelsen.se eller telefon till 010-224 30 00.

Vad gör jag om jag saknar varningsmottagare eller om den inte fungerar?

Du kan beställa eller felanmäla varningsmottagare via ett formulär på Länsstyrelsen Hallands webbplats.

Kärnenergiberedskap - Länsstyrelsen Halland Länk till annan webbplats.

Om min varningsmottagare har dålig täckning – vad gör jag?

Du kan prova att flytta runt varningsmottagaren i bostaden. Hjälper inte det kan du kontakta Länsstyrelsen Halland.

Vad är det som avgör om jag ska stanna kvar i mitt hem eller utrymma någon annanstans?

Det är flera faktorer som avgör vilken skyddsåtgärd som är mest lämplig. Om avståndet är tillräckligt stort så kan inomhusvistelse vara en tillräcklig åtgärd. Är det ett snabbt förlopp kan det också vara bättre att stanna kvar i området och gå inomhus. Framför allt är det utsläppets storlek som avgör vad som är bäst. Stora samhällen kan vara svåra att utrymma på kort tid. Då är det oftast bättre att stanna inomhus och ta jodtabletter än att utrymma.

Vad har vindriktningen för betydelse för om jag måste utrymma eller inte?

Vädret har betydelse för vilka områden som kan påverkas. Vid en kärnkraftsolycka gör myndigheterna alltid en bedömning av vilka områden som kan påverkas. Tillsammans med andra faktorer som utsläppets omfattning och förlopp avgör det vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas.

Hur får jag veta när jag ska utrymma?

Om en kärnkraftsolycka inträffar kommer ett VMA att utfärdas. VMA meddelas via utomhussignalen, ”Hesa Fredrik” eller SMS till de som befinner sig i ett drabbat område. Du blir då uppmanad att gå inomhus och lyssna på Sveriges Radio P4 för instruktioner. Om länsstyrelsen bedömer att det inte är tillräckligt bra skydd att stanna inomhus så kan du behöva utrymma. Länsstyrelsen kommer då att meddela det via Sveriges Radio P4.

Var ligger min närmaste utrymningsplats?

Situationen avgör vilka utrymningsplatser som kommer att öppnas upp. Lyssna på Sveriges Radio P4 för aktuell information.

Hur utrymmer jag om jag inte har bil?

Om länsstyrelsen uppmanar att lämna ett område och du inte har egen transport ska du ta dig till en uppsamlingsplats. Därifrån får du hjälp att ta dig vidare. Uppsamlingsplatserna kan vara redan befintliga busshållplatser eller andra ställen där bussar kan hämta upp. Länsstyrelsen meddelar via Sveriges Radio P4 vilka uppsamlingsplatser som är aktuella.

Var bor jag tills jag kan återvända?

I första hand är det bra om du kan ordna eget boende, exempelvis sommarstuga, släkt och vänner på annan ort. Om det behövs öppnar myndigheterna mottagningsplatser på hotell, vandrarhem eller motsvarande.

Om jag måste lämna mitt hem, när kan jag återvända?

Om och när det är säkert att återvända beror på situationen. Myndigheterna kommer göra den bedömningen och informera om när det går att återvända. Det är viktigt att du inte återvänder innan myndigheterna har meddelat att det är säkert.

Fungerar rådet att stanna inomhus om man bor i ett gammalt och dåligt isolerat hus?

Ja, det gör det. Strålsäkerhetsmyndigheten har gjort beräkningar som ligger till grund för planeringen för inom vilka avstånd inomhusvistelse ger ett tillräckligt skydd. Där bedöms inomhusvistelse som sker i ett vanligt småhus vara tillräckligt.

Jag bor i hyreshus och kan inte stänga av ventilationen själv – vad gör jag då?

Kontakta din hyresvärd. Hyresvärden är ansvarig för ventilationen och har kunskap om hur den regleras.

Hur kan det vara säkrare att stanna inomhus än att lämna området?

Om det är ett snabbt förlopp så kan det vara bättre att stanna inomhus än att ge sig ut och bli sittande i en bilkö i området. Vid andra tillfällen med mer begränsade utsläpp så kan det vara tillräckligt att stanna inomhus under den tiden som utsläppet pågår. Det gäller särskilt om det går att kombinera att stanna inomhus och ta en jodtablett.

När ska jodtabletterna användas och vem ska ta dem?

Jodtabletterna ska endast tas på uppmaning från Länsstyrelsen i anslutning till en kärnkraftsolycka i Sverige. Jodtabletterna ska tas av barn, gravida, ammande och vuxna under 40 år. Doseringsanvisningar finns i paketet. Syftet är att mätta sköldkörteln med icke radioaktiv jod. Därigenom hindras upptag av radioaktiv jod som på sikt kan leda till cancer. Intag av jodtabletter är extra viktigt för just barn och Gravida och ammande eftersom sköldkörteln hos barn och foster är känsligare för exponering från joniserande strålning än hos vuxna.

Varför delas inte jodtabletter ut på förhand i planeringszonen?

Jodtabletter tas för att skydda sköldkörteln mot radioaktiv jod som spelar en stor roll i ett tidigt skede av utsläpp. Ju längre från källan vi befinner oss desto lägre blir koncentrationen vi kan utsättas för.

Hur får jag tag på jodtabletter vid en olycka?

Jodtabletter delas ut genom länsstyrelsen i ditt län i en så kallad begränsad extrautdelning. Först och främst kommer utdelningen att rikta sig till gravida och barn.

Information om hur och var utdelning sker kommer bland annat att kommuniceras via beredskapskanalen Sveriges Radio P4.

Kartongen som kom till mig var trasig och eller tom

Kontakta Länsstyrelsen Halland för att få ett nytt utskick. Du kan även beställa jodtabletter på Länsstyrelsen Hallands webbplats:

Kärnenergiberedskap - Länsstyrelsen Halland Länk till annan webbplats.

Jag har fått jodtabletter men jag bor eller arbetar inte i den yttre beredskapszonen

Kontakta Länsstyrelsen Halland för att få hjälp.

Jag har inte fått jodtabletter trots att jag bor eller arbetar i den yttre beredskapszonen

Om du bor i den yttre beredskapszonen men är folkbokförd utanför den kommer du inte att finnas med på de adresslistor som Länsstyrelsen använt för utskicket. Kontakta Länsstyrelsen för att få hjälp med din fråga. Om du arbetar i den yttre beredskapszonen ska din arbetsgivare ha fått jodtabletter även för dig. Be din arbetsgivare ta kontakt med Länsstyrelsen Halland.

Jag har fått mer jodtabletter eller paket än vad jag behöver.

Kontakta Länsstyrelsen Halland för att få hjälp med hur du ska göra.

Hur har Länsstyrelsen fått min adress?

Utskicket baseras på adresslistor från Lantmäteriet och Skatteverket som har sammanställts av företaget Dun & Bradstreet. Det är med andra ord offentliga register som används.

Jag bor och arbetar eller har fritidshus i den yttre beredskapszonen, varför får jag två paket?

Enligt den modell som används för att bestämma vilka som ska få jodtabletter förhandsutdelade ska det finnas jodtabletter på folkbokföringsadressen och/eller i fritidshus samt på arbetsplatsen.

Jag är nyinflyttad i det område som omfattas av utskicket, kommer jag att få jodtabletter?

Om du har bytt folkbokföringsadress efter 1 mars 2022 kan det vara så att du inte finns med i adressuttaget som använts som underlag för utskicket. Kontakta Länsstyrelsen Halland för att få jodtabletter hemskickade. Du kan även beställa jodtabletter på Länsstyrelsen Hallands webbplats:

Kärnenergiberedskap - Länsstyrelsen Halland Länk till annan webbplats.

Om en kärnkraftsolycka skulle hända Ukraina eller något annat land som har kärnkraftverk, ska jag ta de jodtabletter jag fått av er då?

De jodtabletter som Länsstyrelsen skickar ut ska endast tas på uppmaning av Länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka i Sverige. Att ta jodtabletter på grund av en olycka någon annanstans i världen gör ingen nytta.

Fakta om jodtabletter på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats (stralsakerhetsmyndigheten.se) Länk till annan webbplats.

Hur hittar jag Sveriges Radio P4?

Radiofrekvenserna varierar beroende på var i landet du befinner dig. Det är Teracom som äger och driver marknätet för radio och TV i Sverige. På Teracoms webbplats hittar du alla Sveriges Radios frekvenser.

Frekvenstabeller radio (teracom.se) Länk till annan webbplats.

Kärnenergiberedskap

Kärnkraftverken i Sverige har system som ska skydda mot tekniska och mänskliga fel. Om en olycka ändå inträffar finns en beredskap för olika situationer. Här finns information om hur kärnenergiberedskapen fungerar i ditt län.

Länsstyrelsen har beredskap för att kunna hantera en kärnteknisk olycka. Vår viktigaste uppgift är att minimera skador för människor, djur och miljö. Vid utsläpp av radioaktiva ämnen eller vid hot om utsläpp från en kärnteknisk anläggning ansvarar vi för räddningstjänsten. I vårt ansvar ingår också information till allmänheten, sanering och strålningsmätning.

Beredskap vid olycka på kärnkraftverken

Länsstyrelsen har ansvar för att skydda allmänheten vid en kärnkraftsolycka. Det vilar också ett ansvar på dig att vara införstådd med vad som gäller vid en olycka. Det gäller både dig som bor eller vistas nära ett kärnkraftverk eller som bor i en annan del av Sverige.

I Sverige finns tre kärnkraftverk. Ringhals som ligger strax norr om Varberg i Hallands län, Oskarshamn som ligger i Kalmar län och Forsmark som ligger cirka tio mil nordost om Uppsala i Uppsala län.

Beredskaps- och planeringszoner

Området kring kärnkraftverken är indelat i två beredskapszoner – en inre och en yttre beredskapszon. Närmast kärnkraftverken finns den inre beredskapszonen som sträcker sig ungefär fem kilometer ut från kärnkraftverket. Området ut till 25 kilometer från kärnkraftverken kallas för den yttre beredskapszonen.

I beredskapszonerna finns det förhandsutdelade varningsmottagare, jodtabletter och information till allmänheten. Kommunerna som berörs av beredskapszonerna finns i Uppsala, Kalmar och Hallands län samt del av Marks kommun i Västra Götalands län.

Utöver beredskapszonerna finns också en planeringszon. Planeringszonen sträcker sig ungefär 100 kilometer från kärnkraftverken. I planeringszonen finns planering för att allmänheten ska kunna utrymmas baserat på strålningsmätningar. I förberedelserna för planeringszonen ingår även att allmänheten ska stanna inomhus och planering för begränsad extrautdelning av jodtabletter.

Strålning vid en kärnkraftsolycka

Kärnkraftverken är byggda med system för att skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Om en olycka ändå leder till utsläpp av radioaktiva ämnen, riskerar människor att utsättas för strålning. Möjliga stråldoser vid en olycka beror på utsläppets omfattning och förlopp tillsammans med det väder som råder och vilka skyddsåtgärder som hinner genomföras.

Du kan utsättas för strålning från radioaktiva ämnen i luften eller på marken. Du kan också utsättas för strålning genom att få radioaktiva ämnen i dig. Det kan ske genom inandning, livsmedel eller att du får i dig radioaktiva ämnen som hamnat på kroppen och kläderna.

Om strålning, Strålsäkerhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.

Så här blir du varnad

Om en kärnkraftsolycka inträffar blir du varnad genom varnings- och informationssystemet VMA (viktigt meddelande till allmänheten). Viktigt meddelande till allmänheten sänds framför allt i Sveriges Radios P4-kanaler och Sveriges Televisions kanaler. VMA kan också skickas som sms till mobiltelefoner i ett visst område.

Stanna inomhus

Genom att vara inne minskar du risken för att andas in radioaktiva ämnen i luften. Byggnaden ger dig också skydd mot strålning från radioaktiva ämnen i luften eller på marken.

Ta jodtabletter om du är 40 år eller yngre

Genom att ta jodtabletter blir din sköldkörtel mättad med icke radioaktiv jod. På det sättet hindras sköldkörteln från att ta upp radioaktiv jod. Den som är över 40 år löper inte någon risk att utveckla sköldkörtelcancer av radioaktiv jod och behöver därför inte ta jodtabletter.

Utrymma till annan plats

Genom att lämna ett område kan du undvika eller minska risken att utsättas för strålning från ett utsläpp.

Tvätta dig och byta kläder

Genom att duscha, byta kläder och regelbundet tvätta händerna minskar du risken att få i dig radioaktiva ämnen som hamnat på kroppen eller kläderna efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen.

Avstå vissa livsmedel

Genom att avstå från att äta och dricka vissa livsmedel som kan ha påverkats av ett radioaktivt utsläpp minskar du risken att få i dig radioaktiva ämnen.

Så här skyddar du dig

Det finns olika sätt att skydda sig från radioaktiva ämnen vid en kärnkraftsolycka. Vilket eller vilka sätt som passar bäst beror på situationen på kärnkraftverket, vädret och hur det ser ut i samhället. Länsstyrelsen beslutar och informerar om vilka åtgärder som ger bäst skydd utifrån situationen. Följ därför uppmaningar från Länsstyrelsen i första hand genom Sveriges Radio P4.

Stanna inomhus

Bostadshus ger skydd mot radioaktiva ämnen efter ett utsläpp från en kärnkraftsolycka. Bäst skydd har du där väggar och tak är som tjockast. Se till att du stänger dörrar, fönster, vädringsluckor och ventilation. På det sättet minskar du risken att luftburna radioaktiva ämnen tränger in i bostaden.

Uppmaningen att stanna inomhus gäller även djur och husdjur. Stäng om möjligt dörrar och fönster till djurstallar och lador med foder. Skydda foder och vatten från att blandas med radioaktiva ämnen genom att täcka över.

Om du måste gå ut är det bra att ha skydd för mun och näsa samt klädesplagg som täcker huden. Det underlättar om kläderna är lätta att rengöra såsom regnkläder som lätt kan spolas av. Undvik att ta in utomhuskläderna i bostaden för att minska risken att sprida radioaktiva ämnen. Tvätta dig när du kommer in.

Fortsätt att lyssna på Sveriges Radio P4 för löpande information. Länsstyrelsen meddelar när faran är över eller om du ska vidta någon annan åtgärd för att skydda dig.

Ta bara jodtabletter på uppmaning av Länsstyrelsen

En kärnkraftsolycka kan leda till utsläpp av radioaktiv jod. Att ta jodtabletter mättar sköldkörteln med icke radioaktiv jod och hindrar sköldkörteln från att ta upp radioaktiv jod.

Det är viktigt att du tar jodtabletter vid rätt tidpunkt och bara på uppmaning av Länsstyrelsen. Tar du jodtabletter för tidigt eller för sent minskar effekten. Jodtabletter kan användas tillsammans med annat skydd som att stanna inomhus eller utrymma till en annan plats.

I inre och yttre beredskapszon har berörda länsstyrelser på förhand delat ut jodtabletter. Inom planeringszonen och utanför den kommer inga jodtabletter delas ut i förväg, däremot kommer det finnas en beredskap att vid behov kunna dela ut jodtabletter till områden som kan beröras av ett radioaktivt nedfall. Den som bor i eller utanför planeringszonen behöver inte ha jodtabletter hemma.

Beslutet om att ta och dela ut jodtabletter kommer i skarpt läge kommuniceras ut till allmänheten via Sveriges Radio P4.

Rekommendationer om att avstå från vissa livsmedel

Radioaktiva partiklar kan färdas mycket långt och falla ner på områden utanför beredskaps- och planeringszonerna. Myndigheterna kan rekommendera att du inte ska äta eller dricka vissa livsmedel. Syftet är att undvika att du ska få i dig radioaktiva ämnen.

Livsmedelsverket arbetar för säker mat och dricksvatten. Vid en olycka på kärnkraftverket bedömer Livsmedelsverket konsekvenserna för livsmedelsförsörjningen och ger underlag och stöd till länsstyrelserna och kommunerna i deras hantering och kontroll av livsmedel.

Så påverkas livsmedel av radioaktiva ämnen, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Sten Tolgfors

Besöksadress

Se Kontakta oss

Postadress

403 40 Göteborg

Organisationsnummer

202100-2361

Följ oss