Civilt försvar
Sveriges totalförsvar består av civilt och militärt försvar. Länsstyrelsen är ytterst ansvarig för det civila försvaret i länet. Länsstyrelserna är också indelade i sex civilområden.
Länsstyrelsens arbete med civilt försvar
Länsstyrelsen samordnar planeringen och förberedelserna för det civila försvaret i länet och samverkar med Försvarsmakten i totalförsvarsplaneringen. Vi stödjer också kommuner och regioner i arbetet med civilt försvar. Det innebär bland annat att vi erbjuder kompetenshöjning inom totalförsvar och stöd i arbetet med säkerhetsskydd och krigsorganisation.
Arbetet med civilt försvar bygger på samhällets befintliga krisberedskap där Länsstyrelsen samordnar länets krisberedskap före, under och efter en samhällsstörning.
Det civila försvaret omfattar hela samhället och alla de funktioner som måste fungera, även under höjd beredskap och krig. Verksamheten inom civilt försvar bedrivs av många olika aktörer: statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och frivilligorganisationer. Tillsammans med Försvarsmakten samordnar Länsstyrelsen det civila och militära försvaret.
Sveriges sex civilområden
Sveriges länsstyrelser är indelade i sex civilområden. Syftet med indelningen är att stärka landets motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och krig. För varje område finns en utsedd ansvarig länsstyrelse där landshövdingen är civilområdeschef. De sex civilområdena är Norra, Mellersta, Östra, Sydöstra, Västra och Södra.
Mål för det civila försvaret
Målet för det civila försvaret är att ha förmåga att
- säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
- inom ramen för Natos kollektiva försvar och uppgifter i övrigt, bidra till det militära försvarets förmåga
- skydda civilbefolkningen
- upprätthålla försvarsviljan och samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar.
Under höjd beredskap och krig är Länsstyrelsen högsta civila totalförsvarsmyndighet i länet. Vi ska verka för att högsta möjliga totalförsvarseffekt uppnås i länet genom att
- det civila försvaret bedrivs med en enhetlig inriktning
- se till att länets resurser används så att försvarsansträngningarna främjas
- samordna åtgärderna inom det civila försvaret
- sammanställa regionala lägesbilder
- tillsammans med Försvarsmakten samordna det civila och militära försvaret.
Under höjd beredskap ska Länsstyrelsen ha förbindelse med regeringen, relevanta myndigheter, civilområdesansvarig länsstyrelse och angränsande länsstyrelser. Om förbindelsen bryts med regeringen övertar Länsstyrelsen delar av regeringens uppgifter. Länsstyrelsen ska då självständigt genomföra åtgärder som behövs för det civila försvaret och för stödet till Försvarsmakten.
Utöver det samordningsansvar som Länsstyrelsen har vid höjd beredskap finns även ett antal andra uppgifter som tillkommer inom områdena:
- förfogande av egendom och tjänster
- krigsveterinärtjänst
- gränsövervakning
- vägtrafikombud
- undanförsel och förstöring av egendom
- utmärkning av kulturegendom
- utrymning
- folkrättslig rådgivning
- räddningstjänst.
Att Sverige är medlem i försvarsalliansen Nato innebär andra förutsättningar och riktlinjer än tidigare för den civila beredskapen. Samhällets motståndskraft – resiliens – är centralt för den kollektiva försvarsförmågan inom Nato.
Upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner
I och med medlemskapet utgår arbetet med civilt försvar från Natos sju grundläggande riktlinjer. Arbetet ska stärka samhällets förmåga att kunna motstå och återhämta sig från större störningar och kriser som till exempel en hybridattack, avbrott i kritisk infrastruktur, naturkatastrofer och ytterst ett väpnat angrepp. I grunden handlar det om att kunna upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner som tillgång till mat och vatten, vård, transporter, energi och kommunikation.
Värdlandsstöd och utökat samarbete med Försvarsmakten
Vi fortsätter att utveckla förmågan att kunna ge och ta emot civilt och militärt stöd, så kallat värdlandsstöd. Det ska ske i nära samarbete med Försvarsmakten.
Lär dig mer om Nato
Värt att veta om Nato, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Länk till annan webbplats.
Webbplatsen Lilla krisinfo.se – information till barn Länk till annan webbplats.
Här hittar du länkar till användbart material som alla kan använda i kommunikationsarbetet, både internt i den egna myndigheten och externt till berörda målgrupper.
Regeringskansliet
Regeringskansliet ansvarar för den övergripande kommunikationen för Sveriges medlemskap i Nato. På regeringskansliets webbpplats finns material som kan vara användbart-
Sverige och Nato, Regeringen Länk till annan webbplats.
Försvarsfrågor om Sverige och Nato, Regeringen Länk till annan webbplats.
En viktig utgångspunkt för kommunikationen är den nya raminstruktionen Fö2023/01701 Instruktion för myndigheters verksamhet i Nato:
Instruktion för myndigheters verksamhet i Nato, government.se Länk till annan webbplats.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB
På MSB:s webbplats hittar du också information om Sveriges Natosamarbet.
Natosamarbete, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länk till annan webbplats.
Frågor och svar om Nato, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länk till annan webbplats.
MSB har tagit fram en webbkurs om Nato som syftar till att ge deltagaren förutsättningar att utveckla grundläggande kunskap om Nato och organisationens arbete kopplat till det civila beredskapsarbetet i Sverige.
Kom ihåg barnen! Mer information om Nato och andra viktiga ämnen finns på webbplatsen Krisinformation.se som har en särskild del riktade till barn och unga:
Lilla.krisinfo.se - Information till barn och unga, krisinformation.se Länk till annan webbplats.
Försvarsmakten
Försvarsmakten har en webbsida med fokus på frågor och svar om Nato.
Totalförsvar
Sveriges totalförsvar består av civilt och militärt försvar. Det omfattar all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig.
Sveriges totalförsvar ska skydda och försvara landet, människors liv och hälsa, samhällets funktioner och de grundläggande värdena demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Ett väl fungerande totalförsvar ska avhålla andra från att vilja angripa eller utöva påtryckningar mot Sverige.
Därför är det viktigt att öva tillsammans
Hösten 2024 övade flera myndighetsledningar tillsammans. I en film berättar några av deltagarna om varför det är viktigt att öva för att stärka vår förmåga i västra Sverige och därmed bidra till Sveriges samlade totalförsvar. Filmen är producerad av Försvarsmakten.
Kommuner och regioner ska planera för civilt försvar
Sedan 2017 har regeringen ökat anslagen till kommuner och regioner för arbetet med civilt försvar. I februari 2024 slöt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) överenskommelser om ersättning till kommunernas och regionernas arbete med civilt försvar för perioden 2024–2026.
Överenskommelsen säger att utvecklingen av kommunernas förmåga inom det civila försvaret ska ske utifrån respektive kommuns utgångsläge och behov av utveckling. Huvuddelen av ersättningen ska användas till personalkostnader. Ersättningen får även användas till att medverka i länsstyrelserna, men även andra aktörers, planering och aktiviteter som syftar till att stärka krisberedskapen eller det civila försvaret. Det är även möjligt att använda ersättningen till vissa begränsade investeringar som tydligt stärker krisberedskapen eller det civila försvaret. Överenskommelsen utgår från de uppgifter som finns i lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH), samt säkerhetsskyddslagen (2018:585).
Aktörsgemensam planering civil beredskap
Länsstyrelsen har tagit fram ett dokument som förtydligar inom vilka fokusområden och arbetsområden som Länsstyrelsen kommer att stödja och utveckla arbetet med civil beredskap för och med länets aktörer under åren 2024-2026. Fokus ligger på åtgärder för att stärka förmågan i en situation med höjd beredskap och krig. Dokumentet ska ses som ett stöd och ett erbjudande att ta del av de aktiviteter Länsstyrelsen anordnar inom vårt gemensamma uppdrag att stärka länets samlade förmåga inom civil beredskap.
Civil beredskap i Västra Götaland - aktörsgemensam planering 2024–2026
Planeringsinriktning för civilt försvar och höjd beredskap
Planeringsinriktningen ska inrikta, vägleda och stödja kommunerna i deras planläggning så att de har beredskap och förmåga till ledning och samordning under höjd beredskap. Länsstyrelsen Västra Götaland har tagit fram dokumenten tillsammans med representanter från olika aktörer i länet.
Planeringsinriktning för civilt försvar och höjd beredskap i Västra Götalands län
Pdf, 664.7 kB.
Ingångsvärden att förhålla sig till i beredskapsplaneringen Pdf, 1.6 MB.
Den 25/6 2024 beslutade Landshövdingen och Länsöverdirektörer Planeringsinriktning för civilt försvar och höjd beredskap för Västra Götalands län version 2.0.
Planeringsinriktningen version 1.0 beslutades den 21 juni 2022. Därefter har nya författningar om civilt försvar och höjd beredskap tillkommit och andra författningar har upphört att gälla.
I de delar av planeringsinriktningen som har uppdaterats till ver 2.0 har fotnoter korrigerats enligt ny aktuell lagstiftning. Om ny lagstiftning har haft annan skrivning jämfört tidigare har detta beaktats och ändrats i texten i dokumentet. Därutöver är fyra bilagor nytillkomna i version 2.0.
Därutöver är fyra delar nytillkomna i version 2.0. Dessa är:
- Bilaga 2 Livsmedel och dricksvatten
- Bilaga 9 Information och kommunikation
- Underbilaga 12.1 C MR Väst öppna styrdokument för militärt VLS
- Underbilaga 12.2 C MR Väst civila stödbehov vid militärt VLS
Planeringsinriktningen version 2.0 har uppdaterats enligt tabellen. Delar som uppdateras är markerade med fet stil.
Nummer | Bilaga | Sammanhållande | Gällande diarenr. |
|---|---|---|---|
Ingångsvärden att förhålla sig till i beredskapsplaneringen | Länsstyrelsen | 457-9412-2024 | |
1 | Ledning och samordning | Länsstyrelsen | 457-9412-2024 |
2 | Livsmedel och dricksvatten | Länsstyrelsen | 457-9412-2024 |
2.1 | Krigsveterinärtjänst | Länsstyrelsen | 457-9412-2024 |
3 | Energi | ||
3.1 | Drivmedel | Länsstyrelsen | |
4 | Ordning, Skydd och säkerhet | Polisen | |
4.1 | Ordning | Polisen | |
4.2 | Skydd | Polisen | |
4.3 | Gränsövervakning (Öppen del) | Länsstyrelsen | 456-2942-2021 |
5 | Transporter | Trafikverket | |
6 | Hälso- och sjukvård | VGR | |
7 | Befolkningsskydd och räddningstjänst | Länsstyrelsen | |
7.1 | Skyddsrum | Länsstyrelsen | 456-118-2022 |
7.2 | Utrymning och inkvartering | Länsstyrelsen | 456-118-2022 |
7.3 | Räddningstjänst under höjd beredskap | Länsstyrelsen | 456-118-2022 |
8 | Krigsgravtjänst | ||
9 | Information och kommunikation | Länsstyrelsen | 457-9412-2024 |
10 | Finans | ||
11 | Ransonering och prisreglering | Länsstyrelsen | |
12 | Försvarsmaktens behov av stöd vid höjd beredskap | MRV | |
12.1 | C MR Väst öppna styrdokument för militärt VLS | MRV | |
12.2 | C MR Väst civila stödbehov vid militärt VLS | MRV | |
13 | Skolväsendet och barnomsorg | Länsstyrelsen | 457-9412-2024 |
14 | Undanförsel och förstöring | Länsstyrelsen | 456-118-2022 |
För att ta del av samtliga dokument kontakta Länsstyrelsen. Kontaktuppgifter finns i sidfoten.
Försvarsmaktens militärregioner
Utöver civilområden är Sverige indelat i Försvarsmaktens fem militärregioner, nord, mitt, väst, syd och Gotland. Inom varje militärregion sker regional samverkan och planering.
Västra militärregionen
Försvarsmaktens Västra militärregion omfattar Västra Götaland, Halland, Örebro och Värmlands län. Inom militärregionen utgår arbetet från ett dokument som kallas högre regional grundsyn. I den högre regionala grundsynen pekas följande inriktningar ut:
- ledning
- samverkan mellan regionala aktörer
- arbete med lägesbild
- robusthet och försörjning
- personal- och utbildningsbehov
- säkerhetsskydd
- arbetet med kriskommunikation.
Podd om Sveriges civila försvar
Lär dig mer om Sveriges civila försvar genom länsstyrelsernas podd Skärpt läge. Podden handlar bland annat om återuppbyggnaden av det civila försvaret, hemberedskap och försvarsvilja. I podden görs också historiska tillbakablickar och framtidsspaningar. Podden spelades in under 2022 och 2023.
Många kanske uppfattar det som att ett medlemskap i Nato blir som en försäkring, okej nu har vi betalt den, så då är det lugnt liksom, det är ungefär som ett medlemskap i Sats, jag behöver inte utnyttja det, jag bara är med.
Det sade Anneli Hulthén, landshövding, Länsstyrelsen Skåne och civilområdeschef för Södra civilområdet, när länsstyrelserna under Almedalsveckan 2023 bjöd in till seminariet Hur påverkar ett Natomedlemskap utvecklingen av det civila försvaret?
För dig som inte var på plats i Almedalen kan du lyssna på det här avsnittet av Skärpt läge. Det återger seminariet från den 29 juni i sin helhet. Du får bland annat veta mer om hur Sverige behöver fortsätta att utveckla sitt civila försvar, även efter det att vi har gått med i Nato.
Lyssna på avsnitt 7, Libsyn Länk till annan webbplats.
Skärpt läge går även att lyssna på andra ställen där poddar finns.
Tror du inte att transporter av skadade, mat, vapen, kommer att vara viktigare än några akvareller från Bohuslän?
Max Landergård, programledare, ställer frågan till en av paneldeltagarna i det här avsnittet av Skärpt läge. Ett avsnitt som borrar ned sig i hur Sverige ska skydda sitt kulturarv i krig.
Finns det förresten ett kulturarv som vi kan enas om i Sverige? Hur skulle det kunna förstöras – oavsiktligt eller med avsikt? Hur planerar landets länsstyrelser och museer för att skydda det kulturarv som vi vill prioritera att bevara – om kriget kommer? Och vad kan de lära av Ukraina?
Dessa och andra frågor gör avsnittets panel sitt bästa för att besvara:
- Mats Herklint, enhetschef på funktionen för kulturmiljöprövning, Länsstyrelsen Västra Götaland. Mats är även sammankallande för det länsstyrelsegemensamma nätverket för utmärkning och undanförsel av kulturegendom, en viktig länsstyrelseuppgift inom ramen för det civila försvaret.
- Anna McWilliams, arkeolog, docent och forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
- Gunnar Ardelius, generalsekreterare för Sveriges Museer.
Dessutom: inslag från Roma kungsgård och klosterruin på Gotland! Vilket skydd kan ett blåvitt sköldmärke som sätts upp på kulturegendomar ge mot kryssningsrobotar och bomber?
Lyssna på avsnitt 6, Libsyn Länk till annan webbplats.
Skärpt läge går även att lyssna på andra ställen där poddar finns.
Hur låter ett elavbrott? Och hur ordnar man med ljus, värme, information och varm choklad till barnen när termometern inomhus faller? Följ med hem till Skärpt läges producent, Max Landergård. Han och familjens beredskap sätts under en kväll på prov då ett fiktivt krig släcker elen i deras hus.
Det här avsnittet av Skärpt läge riktar ljuset på elberedskapen inom det civila försvaret. Mikael Toll, senior rådgivare på Ramboll, berättar bland annat om hur energi kan användas som ett vapen i en konflikt.
Avsnittet gästas även av Ann-Sofie Fahlgren, enhetschef för elberedskap och dammsäkerhet på Svenska Kraftnät. Hon beskriver hur myndigheten rustar för att skydda Sveriges elsystem mot både cyber- och väpnade angrepp.
Intervjuerna med Ann-Sofie Fahlgren och Mikael Toll spelades in den 12 december 2022.
Lyssna på avsnitt 5, Libsyn Länk till annan webbplats.
Skärpt läge går även att lyssna på andra ställen där poddar finns.
Transkribering av avsnitt 5 Pdf, 224.7 kB.
Vill du veta mer?
Sex tips – så bor du kvar vid ett längre värmeavbrott, Energimyndigheten Länk till annan webbplats.
Elberedskap, Svenska kraftnät Länk till annan webbplats.
Mikael Toll pratar i avsnittet om styrel. Det är när myndigheter, länsstyrelser, kommuner, elnätsföretag och privata aktörer samarbetar för att identifiera och prioritera samhällsviktiga elanvändare.
Styrel – film från Energimyndigheten, Youtube Länk till annan webbplats.
Kossor som skulle fösas från Skåne till Småland, konstgödsel, kaffe i kubik och tiotusentals ton lagrat fett som ett krigsviktigt företag producerade margarin av. Det var några av de ingredienser som kunde nära Sveriges totalförsvar när det kalla kriget var som kyligast.
Skärpt läges historieexpert, Samuel Palmblad, berättar i det här avsnittet om hur Sveriges beredskap när det gällde mat och dricksvatten byggdes upp från andra världskriget och ända in på 1990-talet.
Lyssna på avsnitt 4b, Libsyn Länk till annan webbplats.
Skärpt läge går även att lyssna på andra ställen där poddar finns.
Kan man baka frasig pizza även i kris och krig? Jan Boris-Möller, mästerkock, tar i det här avsnittet med sig krislåda och stormkök till komikern Charlotta Björck för att svara på den frågan.
Hör även Mats Johansson, avdelningschef, krisberedskap och civilt försvar på Livsmedelsverket, berätta om de regeringsuppdrag som Livsmedelsverket arbetar med inom beredskapsområdet. Bland annat tar han upp frågan om vilken roll lager med livsmedel kan komma att spela.
Du får även ett kommunalt perspektiv på ämnet mat och beredskap. Sara Seing, kostchef i Södertälje kommun, redogör för hur Södertälje har stärkt sin förmåga att kunna leverera exempelvis skolmat i kris och krig.
Krisberedskapsexpert Miguel Guerrero ger dessutom vardagsnära tips på mat och annat som man kan packa i sin egen krislåda.
Lyssna på avsnitt 4a, Libsyn Länk till annan webbplats.
Skärpt läge går även att lyssna på andra ställen där poddar finns.
Behöver du laga mat på ett stormkök inomhus vid till exempel ett strömavbrott – då finns det råd att följa:
Är din sanning någon annans lögn? I två avsnitt fördjupar sig Skärpt läge i det psykologiska försvaret – samhällets gemensamma förmåga att stå emot otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige. Det psykologiska försvaret är också en viktig grund för att det civila och militära försvaret ska fungera effektivt.
Det är många aktörer som bidrar till det psykologiska försvaret. Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) leder samordningen av arbetet. Skärpt läge fick en pratstund med generaldirektören, Henrik Landerholm. Hör honom berätta om den nystartade myndighetens arbete, försvarsviljan i Ukraina, påverkanskampanjer och MPF:s roll om det skulle bli krig i Sverige.
MPF startade sin verksamhet den 1 januari 2022. Fram till och med 2008 fanns en föregångare till MPF – Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF). Björn Körlof var SPF:s generaldirektör 1994–2001. I detta avsnitt berättar han om övergången från det kalla krigets propaganda till ett nytt läge, risker med så kallade mullvadar och hur Sovjetunionen planerade att störa ut radiosändningar med falska nyheter.
Intervjun med Björn Körlof spelades in den 10 februari 2022, det vill säga strax innan Rysslands invasion av Ukraina.
Lyssna på avsnitt 3b, Libsyn Länk till annan webbplats.
Skärpt läge går även att lyssna på andra ställen där poddar finns.
Är din sanning någon annans lögn? I två avsnitt fördjupar sig Skärpt läge i det psykologiska försvaret – samhällets gemensamma förmåga att stå emot otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige. Det psykologiska försvaret är också en viktig grund för att det civila och militära försvaret ska fungera effektivt.
Det är många aktörer som bidrar till det psykologiska försvaret. Vid sidan av myndigheter och institutioner har enskilda individer samt fria och oberoende medier viktiga roller. I det här avsnittet diskuterar Hanna Stjärne, vd för Sveriges Television (SVT) och Janne Elvelid, ansvarig för samhällskontakter på Meta (tidigare Facebook), hur de hanterar ett medielandskap där desinformation och deep fakes har blivit vardagsmat. De ger även sin syn på vilka roller som SVT och Meta skulle ha om Sverige hamnar i krig. Dessutom – Anton Lif, expert på påverkansoperationer på Combitech, går igenom olika tekniker som används inom informationspåverkan.
Panelsamtalet spelades in den 18 februari 2022, det vill säga strax innan Rysslands invasion av Ukraina.
Lyssna på avsnitt 3a, Libsyn Länk till annan webbplats.
Skärpt läge går även att lyssna på andra ställen där poddar finns.
Skärpt läge blickar framåt mot framtidens totalförsvar. I ett panelsamtal från Almedalsveckan 2022 berättar Micael Bydén, överbefälhavare, Försvarsmakten, bland annat om hur han ser på att ett starkt civilt försvar behöver kunna stötta det militära försvaret.
Medverkar gör också:
- Sven Erik Österberg, landshövding, Länsstyrelsen Stockholm
- Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
- Kicki Scheller, försvarsdirektör, Länsstyrelsen Gotland.
Lyssna på avsnitt 2, Libsyn Länk till annan webbplats.
Skärpt läge går även att lyssna på andra ställen där poddar finns.
I detta avsnittet vrider och vänder Mikael Tornving, komiker och reservofficer, och Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare för Kristna Fredsrörelsen, på ett aktuellt ämne – försvarsvilja.
Vi möter även Martina Bach som har gjort verkstad av sin försvarsvilja. Hon och hennes räddningshund Doris är engagerade i Svenska Brukshundklubben, en av 18 frivilliga försvarsorganisationer i Sverige. Martina Bach och Doris har ägnat en stor del av de senaste åren åt att träna för att bli ett räddningshundekipage som kan bistå kommunala räddningstjänster i kris och krig – en viktig pusselbit i det civila försvaret.
För de lyssnare som vill stärka sin egen försvarsvilja och hemberedskap delar Miguel Guerrero, specialistofficer och expert på prepping i vardagen, med sig av tankar och råd. Dessutom djupdyker Samuel Palmblad, expert på Sveriges civila försvar under kalla kriget, ned i hur försvarsviljan såg ut under andra halvan av 1900-talet.
Lyssna på avsnitt 1, Libsyn Länk till annan webbplats.
Skärpt läge går även att lyssna på andra ställen där poddar finns.
Vad är civilt försvar och totalförsvar?
Sveriges försvar består av militärt och civilt försvar. Tillsammans bildar det totalförsvaret, som är all verksamhet i hela samhället som ska förbereda Sverige för att kunna möta olika angrepp. Att försvara Sverige och värna vår gemensamma säkerhet, frihet och självständighet är ett ansvar för hela samhället och kräver ytterst en personlig insats av oss alla. Grunden för totalförsvaret är alla vi som bor här och vår motståndskraft att möta olika angrepp.
Civilt försvar är allt det arbete som statliga myndigheter, kommuner, landsting och regioner, företag, arbetsmarknadsorganisationer, frivilligorganisationer och trossamfund gör för att kunna skydda befolkningen och viktiga samhällsfunktioner vid krigsfara och krig. Det civila försvarets uppgift är också att bland annat trygga försörjningen av dricksvatten, mat och energi i krig, och att stödja Försvarsmakten.
Källa:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länk till annan webbplats.
Webbutbildning om totalförsvar
Lär dig mer om totalförsvar via en webbutbildning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram.
Relaterad information
- Lagen om totalförsvar och höjd beredskap, riksdagen Länk till annan webbplats.
- Lagen om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, riksdagen Länk till annan webbplats.
- Förordningen om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, riksdagen Länk till annan webbplats.
- Förordningen om statliga myndigheters beredskap, riksdagen Länk till annan webbplats.
- Förordningen om länsstyrelsernas krisberedskap och uppgifter inför och vid höjd beredskap, riksdagen Länk till annan webbplats.
- Förordningen om civilområdesansvariga länsstyrelser, riksdagen Länk till annan webbplats.
- Förordning om statsbidrag till kommuner för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens beredskap, riksdagen Länk till annan webbplats.