Civilt försvar
Sveriges totalförsvar består av civilt och militärt försvar. Länsstyrelsen är ytterst ansvarig för det civila försvaret i länet. Länsstyrelserna är också indelade i sex civilområden.
Länsstyrelsens arbete med civilt försvar
Länsstyrelsen samordnar planeringen och förberedelserna för det civila försvaret i länet och samverkar med Försvarsmakten i totalförsvarsplaneringen. Vi stödjer också kommuner och regioner i arbetet med civilt försvar. Det innebär bland annat att vi erbjuder kompetenshöjning inom totalförsvar och stöd i arbetet med säkerhetsskydd och krigsorganisation.
Arbetet med civilt försvar bygger på samhällets befintliga krisberedskap där Länsstyrelsen samordnar länets krisberedskap före, under och efter en samhällsstörning.
Det civila försvaret omfattar hela samhället och alla de funktioner som måste fungera, även under höjd beredskap och krig. Verksamheten inom civilt försvar bedrivs av många olika aktörer: statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och frivilligorganisationer. Tillsammans med Försvarsmakten samordnar Länsstyrelsen det civila och militära försvaret.
Sveriges sex civilområden
Sveriges länsstyrelser är indelade i sex civilområden. Syftet med indelningen är att stärka landets motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och krig. För varje område finns en utsedd ansvarig länsstyrelse där landshövdingen är civilområdeschef. De sex civilområdena är Norra, Mellersta, Östra, Sydöstra, Västra och Södra.
Mål för det civila försvaret
Målet för det civila försvaret är att ha förmåga att
- säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
- inom ramen för Natos kollektiva försvar och uppgifter i övrigt, bidra till det militära försvarets förmåga
- skydda civilbefolkningen
- upprätthålla försvarsviljan och samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar.
Under höjd beredskap och krig är Länsstyrelsen högsta civila totalförsvarsmyndighet i länet. Vi ska verka för att högsta möjliga totalförsvarseffekt uppnås i länet genom att
- det civila försvaret bedrivs med en enhetlig inriktning
- se till att länets resurser används så att försvarsansträngningarna främjas
- samordna åtgärderna inom det civila försvaret
- sammanställa regionala lägesbilder
- tillsammans med Försvarsmakten samordna det civila och militära försvaret.
Under höjd beredskap ska Länsstyrelsen ha förbindelse med regeringen, relevanta myndigheter, civilområdesansvarig länsstyrelse och angränsande länsstyrelser. Om förbindelsen bryts med regeringen övertar Länsstyrelsen delar av regeringens uppgifter. Länsstyrelsen ska då självständigt genomföra åtgärder som behövs för det civila försvaret och för stödet till Försvarsmakten.
Utöver det samordningsansvar som Länsstyrelsen har vid höjd beredskap finns även ett antal andra uppgifter som tillkommer inom områdena:
- förfogande av egendom och tjänster
- krigsveterinärtjänst
- gränsövervakning
- vägtrafikombud
- undanförsel och förstöring av egendom
- utmärkning av kulturegendom
- utrymning
- folkrättslig rådgivning
- räddningstjänst.
Att Sverige är medlem i försvarsalliansen Nato innebär andra förutsättningar och riktlinjer än tidigare för den civila beredskapen. Samhällets motståndskraft – resiliens – är centralt för den kollektiva försvarsförmågan inom Nato.
Upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner
I och med medlemskapet utgår arbetet med civilt försvar från Natos sju grundläggande riktlinjer. Arbetet ska stärka samhällets förmåga att kunna motstå och återhämta sig från större störningar och kriser som till exempel en hybridattack, avbrott i kritisk infrastruktur, naturkatastrofer och ytterst ett väpnat angrepp. I grunden handlar det om att kunna upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner som tillgång till mat och vatten, vård, transporter, energi och kommunikation.
Värdlandsstöd och utökat samarbete med Försvarsmakten
Vi fortsätter att utveckla förmågan att kunna ge och ta emot civilt och militärt stöd, så kallat värdlandsstöd. Det ska ske i nära samarbete med Försvarsmakten.
Lär dig mer om Nato
Värt att veta om Nato, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länk till annan webbplats.
Webbplatsen Lilla krisinfo.se – information till barn Länk till annan webbplats.
Här hittar du länkar till användbart material som alla kan använda i kommunikationsarbetet, både internt i den egna myndigheten och externt till berörda målgrupper.
Regeringskansliet
Regeringskansliet ansvarar för den övergripande kommunikationen för Sveriges medlemskap i Nato. På regeringskansliets webbpplats finns material som kan vara användbart-
Sverige och Nato, Regeringen Länk till annan webbplats.
Försvarsfrågor om Sverige och Nato, Regeringen Länk till annan webbplats.
En viktig utgångspunkt för kommunikationen är den nya raminstruktionen Fö2023/01701 Instruktion för myndigheters verksamhet i Nato:
Instruktion för myndigheters verksamhet i Nato, government.se Länk till annan webbplats.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB
På MSB:s webbplats hittar du också information om Sveriges Natosamarbet.
Natosamarbete, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länk till annan webbplats.
Frågor och svar om Nato, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länk till annan webbplats.
MSB har tagit fram en webbkurs om Nato som syftar till att ge deltagaren förutsättningar att utveckla grundläggande kunskap om Nato och organisationens arbete kopplat till det civila beredskapsarbetet i Sverige.
Kom ihåg barnen! Mer information om Nato och andra viktiga ämnen finns på webbplatsen Krisinformation.se som har en särskild del riktade till barn och unga:
Lilla.krisinfo.se - Information till barn och unga, krisinformation.se Länk till annan webbplats.
Försvarsmakten
Försvarsmakten har en webbsida med fokus på frågor och svar om Nato.
Totalförsvar
Sveriges totalförsvar består av civilt och militärt försvar. Det omfattar all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig.
Sveriges totalförsvar ska skydda och försvara landet, människors liv och hälsa, samhällets funktioner och de grundläggande värdena demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Ett väl fungerande totalförsvar ska avhålla andra från att vilja angripa eller utöva påtryckningar mot Sverige.
Därför är det viktigt att öva tillsammans
Hösten 2024 övade flera myndighetsledningar tillsammans. I en film berättar några av deltagarna om varför det är viktigt att öva för att stärka vår förmåga i västra Sverige och därmed bidra till Sveriges samlade totalförsvar. Filmen är producerad av Försvarsmakten.
Kommuner och regioner ska planera för civilt försvar
Sedan 2017 har regeringen ökat anslagen till kommuner och regioner för arbetet med civilt försvar. I februari 2024 slöt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) överenskommelser om ersättning till kommunernas och regionernas arbete med civilt försvar för perioden 2024–2026.
Överenskommelsen säger att utvecklingen av kommunernas förmåga inom det civila försvaret ska ske utifrån respektive kommuns utgångsläge och behov av utveckling. Huvuddelen av ersättningen ska användas till personalkostnader. Ersättningen får även användas till att medverka i länsstyrelserna, men även andra aktörers, planering och aktiviteter som syftar till att stärka krisberedskapen eller det civila försvaret. Det är även möjligt att använda ersättningen till vissa begränsade investeringar som tydligt stärker krisberedskapen eller det civila försvaret. Överenskommelsen utgår från de uppgifter som finns i lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH), samt säkerhetsskyddslagen (2018:585).
Aktörsgemensam planering civil beredskap
Länsstyrelsen har tagit fram ett dokument som förtydligar inom vilka fokusområden och arbetsområden som Länsstyrelsen kommer att stödja och utveckla arbetet med civil beredskap för och med länets aktörer under åren 2024-2026. Fokus ligger på åtgärder för att stärka förmågan i en situation med höjd beredskap och krig. Dokumentet ska ses som ett stöd och ett erbjudande att ta del av de aktiviteter Länsstyrelsen anordnar inom vårt gemensamma uppdrag att stärka länets samlade förmåga inom civil beredskap.
Civil beredskap i Västra Götaland - aktörsgemensam planering 2024–2026
Planeringsinriktning för civilt försvar och höjd beredskap
Planeringsinriktningen ska inrikta, vägleda och stödja kommunerna i deras planläggning så att de har beredskap och förmåga till ledning och samordning under höjd beredskap. Länsstyrelsen Västra Götaland har tagit fram dokumenten tillsammans med representanter från olika aktörer i länet.
Planeringsinriktning för civilt försvar och höjd beredskap i Västra Götalands län pdf, 664.7 kB.
Ingångsvärden att förhålla sig till i beredskapsplaneringen pdf, 1.6 MB.
Den 25/6 2024 beslutade Landshövdingen och Länsöverdirektörer Planeringsinriktning för civilt försvar och höjd beredskap för Västra Götalands län version 2.0.
Planeringsinriktningen version 1.0 beslutades den 21 juni 2022. Därefter har nya författningar om civilt försvar och höjd beredskap tillkommit och andra författningar har upphört att gälla.
I de delar av planeringsinriktningen som har uppdaterats till ver 2.0 har fotnoter korrigerats enligt ny aktuell lagstiftning. Om ny lagstiftning har haft annan skrivning jämfört tidigare har detta beaktats och ändrats i texten i dokumentet. Därutöver är fyra bilagor nytillkomna i version 2.0.
Därutöver är fyra delar nytillkomna i version 2.0. Dessa är:
- Bilaga 2 Livsmedel och dricksvatten
- Bilaga 9 Information och kommunikation
- Underbilaga 12.1 C MR Väst öppna styrdokument för militärt VLS
- Underbilaga 12.2 C MR Väst civila stödbehov vid militärt VLS
Planeringsinriktningen version 2.0 har uppdaterats enligt tabellen. Delar som uppdateras är markerade med fet stil.
Nummer | Bilaga | Sammanhållande | Gällande diarenr. |
|---|---|---|---|
Ingångsvärden att förhålla sig till i beredskapsplaneringen | Länsstyrelsen | 457-9412-2024 | |
1 | Ledning och samordning | Länsstyrelsen | 457-9412-2024 |
2 | Livsmedel och dricksvatten | Länsstyrelsen | 457-9412-2024 |
2.1 | Krigsveterinärtjänst | Länsstyrelsen | 457-9412-2024 |
3 | Energi | ||
3.1 | Drivmedel | Länsstyrelsen | |
4 | Ordning, Skydd och säkerhet | Polisen | |
4.1 | Ordning | Polisen | |
4.2 | Skydd | Polisen | |
4.3 | Gränsövervakning (Öppen del) | Länsstyrelsen | 456-2942-2021 |
5 | Transporter | Trafikverket | |
6 | Hälso- och sjukvård | VGR | |
7 | Befolkningsskydd och räddningstjänst | Länsstyrelsen | |
7.1 | Skyddsrum | Länsstyrelsen | 456-118-2022 |
7.2 | Utrymning och inkvartering | Länsstyrelsen | 456-118-2022 |
7.3 | Räddningstjänst under höjd beredskap | Länsstyrelsen | 456-118-2022 |
8 | Krigsgravtjänst | ||
9 | Information och kommunikation | Länsstyrelsen | 457-9412-2024 |
10 | Finans | ||
11 | Ransonering och prisreglering | Länsstyrelsen | |
12 | Försvarsmaktens behov av stöd vid höjd beredskap | MRV | |
12.1 | C MR Väst öppna styrdokument för militärt VLS | MRV | |
12.2 | C MR Väst civila stödbehov vid militärt VLS | MRV | |
13 | Skolväsendet och barnomsorg | Länsstyrelsen | 457-9412-2024 |
14 | Undanförsel och förstöring | Länsstyrelsen | 456-118-2022 |
För att ta del av samtliga dokument kontakta Länsstyrelsen. Kontaktuppgifter finns i sidfoten.
Försvarsmaktens militärregioner
Utöver civilområden är Sverige indelat i Försvarsmaktens fem militärregioner, nord, mitt, väst, syd och Gotland. Inom varje militärregion sker regional samverkan och planering.
Västra militärregionen
Försvarsmaktens Västra militärregion omfattar Västra Götaland, Halland, Örebro och Värmlands län. Inom militärregionen utgår arbetet från ett dokument som kallas högre regional grundsyn. I den högre regionala grundsynen pekas följande inriktningar ut:
- ledning
- samverkan mellan regionala aktörer
- arbete med lägesbild
- robusthet och försörjning
- personal- och utbildningsbehov
- säkerhetsskydd
- arbetet med kriskommunikation.
Vad är civilt försvar och totalförsvar?
Sveriges försvar består av militärt och civilt försvar. Tillsammans bildar det totalförsvaret, som är all verksamhet i hela samhället som ska förbereda Sverige för att kunna möta olika angrepp. Att försvara Sverige och värna vår gemensamma säkerhet, frihet och självständighet är ett ansvar för hela samhället och kräver ytterst en personlig insats av oss alla. Grunden för totalförsvaret är alla vi som bor här och vår motståndskraft att möta olika angrepp.
Civilt försvar är allt det arbete som statliga myndigheter, kommuner, landsting och regioner, företag, arbetsmarknadsorganisationer, frivilligorganisationer och trossamfund gör för att kunna skydda befolkningen och viktiga samhällsfunktioner vid krigsfara och krig. Det civila försvarets uppgift är också att bland annat trygga försörjningen av dricksvatten, mat och energi i krig, och att stödja Försvarsmakten.
Källa:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länk till annan webbplats.
Webbutbildning om totalförsvar
Lär dig mer om totalförsvar via en webbutbildning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram.