Energi och klimatstrategiskt arbete

Effektiv och flexibel användning av energi skapar förutsättningar för den gröna omställningen. En robust energiproduktion handlar om driftsäkerheten och en förmåga att hantera störningar även under kriser.

Fossilfri och robust energi - del i handlingsplanen pdf, 263.5 kB.

Exempel på åtgärder

• Ta fram gemensamma bilder av nuläge och utmaningar

Det är viktigt att identifiera vad aktörerna behöver av varandra och hur man kan hjälpas åt för att eliminera hinder i resan mot noll. Genom att dela med sig av olika synpunkter och skapa en gemensam bild, förväntas man kunna arbeta mer effektivt inom energiområdet.

• Utveckla kommunal och mellankommunal energiplanering

För att lyckas med övergången till fossilfritt samhälle är det viktigt att skapa en strategi som ökar förståelsen, kunskapen och samarbetet kring hur energisystemet behöver utvecklas. Varje kommun måste ha en aktuell plan för hur energi ska tillföras, distribueras och användas.

• Integrera beredskapsperspektivet i omställningsarbetet

Energiföretag har tillsammans med ansvariga myndigheter skyldighet att se till att energisystemet fungerar stabilt och kan hantera störningar och avbrott. Beredskapsarbete görs bland annat genom etablerade beredskapsplaner och riskanalyser. Som ett komplement till det arbete som redan pågår finns ett behov av att inkludera omställning av energisystem.

• Effektiv och flexibel användning av energi, effekt och resurser

Återvinning av spillvärme, eller överskottsvärme, är en viktig komponent i den gröna omställningen. Genom att ta vara på spillvärme från industrier och företag kan vi minska energiförluster och använda energin på ett mer effektivt sätt.

• Öka kapaciteten i länets elnät

För att öka kapaciteten i det befintliga elnätet krävs lämpliga tariffer, olika typer av incitament för användarflexibilitet och särskilda villkor för nyanslutningar, det vill säga villkorade avtal.

• Öka fossilfri värme – och elproduktion, inklusive stödtjänster och lagringsmöjligheter

Västmanland behöver en stark ökning av fossilfri energiproduktion med stödtjänster och lagringslösningar som också kan tillgodose energisystemets behov. Tillsammans med utveckling av sol- och vindkraft, växer behovet av att lagra energi för att balansera nätet.

• Robust el- och värmesystem och goda beredskapsförmågor

Elektricitet och bränsle borde användas där de gör mest nytta både under normala tider och i krissituationer. Vi arbetar med förebyggande åtgärder för att förhindra att en samhällsstörning uppstår. Målet är att begränsa skadeverkningarna av en samhällsstörning. Som privatperson kan och bör man förbereda sig för korta perioder av elektricitetavbrott eller bränslebrist.

• Ta fram en regional handlingsplan för elektrifiering

Under 2025 kommer vi att intensifiera arbetet för att stödja elektrifieringen i regionen. Länsstyrelsen har fått i uppdrag att skapa en regional handlingsplan för elektrifiering som ska vara klar våren 2026.

• Stärka kommuner och andra aktörer

Genom samverkan och delat ansvar kan visionen om ett livskraftigt Västmanland bli verklighet. För att lyckas krävs det att alla inblandade ger sina synpunkter, resurser och sitt engagemang vilket bidrar till uppfyllelse av de nationella och globala målen.

För att uppnå EU:s klimatmål och se till att Västmanland deltar i den gröna omställningen krävs det en övergång till nya arbetsmetoder och teknologier, där kompetensutveckling är en central faktor för framgång.

Västmanland är mer transportintensivt län än snittet i landet. De fyra transportslagen finns representerade i länet. Det finns en fin industri- och teknikhistoria i vårt län. Vi för den vidare genom att gå före och testa nytt.

I länet finns potential för att små åtgärder kan få stor effekt för klimatsmartare och effektivare transportsystem. Det finns också goda förutsättningar för att öka samverkan, både inom och utanför länsgränserna.

Grön mobilitet och transport - del i handlingsplanen pdf, 272.2 kB.

Exempel på åtgärder

• Låt översiktsplanerna ange riktningen för utbyggnaden av ladd-infrastruktur för tung trafik och uppmuntra till mellankommunal samverkan i arbetet.
• Ta fram kommunalt styrdokument med ställningstagande för hur arbetet med laddinfrastruktur ska bedrivas.
• Stärk sjöfartens konkurrenskraft. Skapa samordning och samsyn på hur avgiftsstrukturer och regelverk kan se ut för att åstadkomma en konkurrenskraftig sjöfart.
• Investera i ny teknik för att förbättra framkomligheten och effektiviteten på järnvägen, såsom intelligent trafikstyrning och automatisering för att optimera flöden och minska risken för trafikstörningar.
• Utveckla fler spåranslutningar till centrala logistiknav och industrikluster som skapar effektiva och sömlösa transportkedjor.
  
• Utred en biljett för hela resan i kollektivtrafiken med sömlösa transporter. Ta stöd av digitalisering och ta med jämställdhetsperspektivet i arbetet från början.
• Öka takten i utbyggnaden av gång och cykelvägar. Gör en länsgemensam checklista för hur länet kan bli hela Sveriges cykel-län.
• Utveckla ruttoptimeringslösningar och utred vilken roll AI kan spela i detta.
• Integrera krisberedskap i arbetet med transportsektorns omställning.

Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av växthusgasutsläppen nationellt genom dess materialanvändning, energianvändning och transporter. Sektorn bidrar även med stora utsläpp utomlands genom importvaror.”

Hållbar byggnation och förvaltning - del i handlingsplanen pdf, 264.4 kB.

Exempel på åtgärder

• Klimatkrav i upphandling
  

Inkludera hållbarhetskriterier vid upphandling av byggprojekt. Prioritera resurseffektivitet tidigt i projekteringen och välj material med låg klimatpåverkan. Inför bindande krav på återbruk och cirkulära lösningar vid nyproduktion, särskilt i offentliga projekt.

• Energieffektivisering i befintlig bebyggelse
  

Undersök möjligheter och installera solceller på offentliga byggnader där tekniska och ekonomiska förutsättningar finns. Genomför systematisk uppföljning av energianvändningen i offentliga fastigheter och sätt in åtgärder för minskad energiförbrukning.

• Cirkulärt och återbrukat byggande
  

Etablera regionala eller kommunala materialbanker för återbruk, med inspiration från till exempel det kommunala bostadsbolaget Mimers materialbank. Samverka med byggentreprenörer, rivningsfirmor och fastighetsägare för att identifiera, ta tillvara och återanvända byggdelar vid rivning och ombyggnation.

• Klimatsmarta detaljplaner och bebyggelse
  

Planera för områden där de boende har nära till viktiga tjänster och service. Utgå från de risker som ett förändrat klimat leder till i planeringen. Integrera grön infrastruktur såsom gröna tak, genomsläppliga ytor, trädalléer och parker i stadsplaneringen.

• Multifunktionalitet
  

Utnyttja de lokaler som finns tillgängliga på ett effektivt sätt genom att ha ytor som fungerar för olika ändamål.

• Incitament och kompetensutveckling

Utforska möjligheten att införa ekonomiska stöd eller premier för klimatsmarta lösningar, till exempel via statliga eller regionala program. Utbilda aktörer om hållbarhetsaspekter vid ny- och ombyggnation och vid förvaltning av byggnader.

I en cirkulär ekonomi används saker så länge som möjligt och när de väl går sönder så lagas de, återanvänds och återbrukas. På så vis används resurserna mer effektivt och avfallet minskas. En cirkulär ekonomi är nödvändig eftersom vår konsumtion och produktion idag har utvecklats på ett sätt som inte är hållbart.

Cirkulär ekonomi och resurseffektivitet - del i handlingsplanen pdf, 264.9 kB.

Exempel på åtgärder

• Implementera processer och system för återbruk för till exempel byggmaterial, inventarier i verksamheter, konsumtionsvaror. Både inom varje kommun och gemensamt i länet. Integrera återbruk som en självklar del i ordinarie verksamhet.
• Arbeta med att öka kompetensen, både hos enskilda medarbetare och i hela organisationen, om att ställa miljökrav i offentlig upphandling och inköp. Kraven ska främja cirkuläritet och återbruk.
• Minska avfallet samt underlätta mer återvinning.
• Utnyttja offentliga byggnader mer effektivt.
• Initiera och synliggör konkreta exempel på cirkulära lösningar och delningstjänster.
• Undersök möjligheterna för industriell symbios i kommunens översiktsplan. Hur kan olika industrier och verksamheter dela och dra nytta av varandras bi- och restprodukter.
• Öka kompetensen om cirkulära affärsmodeller och hållbar produktion. Stötta företag och organisationer som baserar sin verksamhet på cirkulära modeller.
• Initiera dialog med leverantörer och utveckla förutsättningar för hantering, lagring och avsättning för schaktmassor. En förutsättning för hållbar hantering är att det till exempel finns lokala ytor för lagring för att undvika långväga transporter.

Sveriges långsiktiga klimatmål innebär att utsläppen av växthusgaser ska vara nettonoll senast år 2045. Det vill säga att våra kvarvarande utsläpp av växthusgaser ska balanseras av ett lika stort upptag av kol. Det är inom markanvändningssektorn som stor kolinlagring är möjlig.

Hållbar markanvändning - del i handlingsplanen pdf, 236.8 kB.

Exempel på åtgärder inom skogsbruket

Markvård

Markvård och kolinlagring i mark är en integrerad del av skogsbruket. Markens kol är en resurs vi är rädda om och inte släpper ut i atmosfären.

Skogsbruk

För skogsbruket är det viktigaste att minska skogsskador samtidigt som tillväxten består eller ökas. Det innebär en klimatanpassning av där både trädslag, skogsskötsel och avverkningsmetod anpassas till ståndorten och mer löv är en del av även produktionsskog.

Biologisk mångfald

För kolinlagring till nytta för biologisk mångfald gäller ökad omloppstid, minskad avverkning, mer skyddade områden, beskogning av mark som inte används, skogsskötsel för ökad kolinlagring i skogar som ej används för produktion och nedgrävning av ledningar för att ta mindre mark i anspråk.

Skogens vatten

För minskade utsläpp av växthusgaser så återväts torvmarker. En helhetssyn på vatten som syftar till att förlänga vattnets väg jämnar ut vattenflöden och stärker landskapets förmåga att klara både för mycket och för lite vatten.

Skogens produkter

Produkter mer lång livslängd från hållbart brukade västmanländska skogar ökar kolinlagringen. Det kan till exempel vara hus. Det kan också handla om att använda skogens restprodukter till något med längre livslängd eller att använda produkter tillverkade av skogsråvara i stället för oljebaserade produkter.

Kompetensutveckling

Ny kunskap behövs för att hantera utmaningen med skogsbruk, klimatförändring, klimatomställning, biologisk mångfald och vatten.

Exempel på åtgärder inom jordbruket

Markvård

Markvård och kolinlagring är en integrerad del av livsmedelsproduktionen. Kolet hjälper oss att bibehålla och gynna en god och väl fungerande markstruktur.

Brukandet

Jordbruk för klimatomställning handlar om att minska utsläpp av växthusgaser och att öka kolinlagringen. Det kan ske genom att till exempel öka arealen vall, öka arealen fånggrödor/mellangrödor och öka arealen direktsådd.

Vatten i landskapet

Att eftersträva naturlighet och en förståelse för hur vattnet rör sig genom en fastighet för att öka tåligheten mot både torka och för mycket vatten. Skapa våtmark där det naturligt var en blöt torvmark. På andra organiska jordar försöker vi odla sådant som ger ett nettotillskott av kolinlagring.

Biologisk mångfald

Gynna och etablera blommande ytor, små biotoper, lähäckar, diken, rösen, fukthål, åkerholmar, stenmurar, fältkanter och liknande. Använd även skyddszoner, runt till exempel brunnar och diken, för samma ändamål. Gör det som går utan att störa brukandet av marken. Hela blommande fält som inte skördas och är en del i växtföljden kan med fördel användas på platser där populationen av pollinatörer behöver stärkas.

Kompetensutveckling

Ny kunskap och utbildning behövs för att hantera utmaningen med klimatförändring.

Exempel på åtgärder inom stad, bebyggelse och infrastruktur

Bebyggelse

Inte bygga på våtmarker eller före detta våtmarker, torvmarker eller annan organogen mark. För detta bör ett underlag som stöd till planering tas fram.

Grönytor

Sköta om grönytor i staden och runt infrastruktur, i parker, på tomter, idrottsanläggningar, golfbanor och övrig mark för att restaurera markens ekosystem och ökad kolinlagring. Leta områden där det går att öka antalet träd, buskar och ängsmark. Sköt träden så de håller sig friska och lever länge. Använd biokol vid anläggningsarbeten, gärna i kombination med porösa material. Fundera på om det går att återställa våtmarker i och nära staden. Sköt kommunal mark utanför tätorter för ökad kolinlagring, sociala värden och biologisk mångfald. Välmående grönområden är positivt för folkhälsan.

Kompensationsåtgärder

Om vi tvingas exploatera våtmarker, före detta våtmarker och organogen mark så försöker vi vidta kompensationsåtgärder.