Markavvattning
Ska du ta bort vatten från din mark genom dränering eller dikning eller skydda mot vatten genom invallning? Det kan räknas som markavvattning. För att få utföra markavvattning behöver du alltid söka tillstånd, och i vissa fall behöver du även söka dispens.
Vad är markavvattning?
Markavvattning innebär att man genomför åtgärder som permanent ändrar markens vattenförhållanden. Åtgärden genomförs för att marken ska bli lämplig att använda för ett visst ändamål. Markavvattning är åtgärder som
- tar bort oönskat vatten genom dränering eller dikning
- skyddar mot vatten, till exempel invallning.
Det är alltid syftet med åtgärden som avgör om den räknas som markavvattning eller inte. Om syftet är att permanent ändra markens lämplighet för ett ändamål, som till exempel för odling, bebyggelse eller torvtäkt, räknas det som markavvattning.
Om syftet med åtgärden är att tillfälligt ändra markens egenskaper räknas det inte som markavvattning. Det räknas alltså inte som markavvattning att anlägga en slamgrop i ett dike eller skyddsdika i skogsmark i samband med avverkning. Vid skyddsdikning rör det sig om grunda tillfälliga diken som inte ska underhållas. Om du ska skyddsdika ska du göra en anmälan till Skogsstyrelsen.
Tillstånd och dispens för markavvattning
Du behöver alltid ansöka om tillstånd för att få utföra markavvattning. Ibland behöver du också ansöka om dispens från markavvattningsförbudet. Ansökan om tillstånd och dispens för markavvattning prövas av Länsstyrelsen. I vissa fall ska Länsstyrelsen överlämna tillståndsprövningen till mark- och miljödomstolen.
Dispens behövs där det är markavvattningsförbud
På vissa platser i Sverige är det markavvattningsförbud. Bland annat i stora delar av södra och mellersta Sverige. För att få utföra markavvattning på dessa platser räcker det inte att ansöka om tillstånd. Här behöver du också ansöka om dispens från markavvattningsförbudet. Du behöver med andra ord göra två ansökningar.
Områden där du behöver dispens från markavvattningsförbudet
Markavvattning är förbjudet i områden där det är särskilt viktigt att bevara våtmarker och skydda det unika djur- och växtliv som finns där. Syftet med förbudet är att kraftigt begränsa eller sätta stopp för markavvattningen eftersom många våtmarker har försvunnit till följd av utdikning och uppodling.
I Västmanlands län är det markavvattningsförbud i följande områden/kommuner:
- Arboga kommun
- Hallstahammars kommun
- Kungsörs kommun
- Köpings kommun
- Västerås kommun
- Färnebofjärden i Dalarnas, Gävleborgs och Västmanlands län
- Svartådalen i Västmanlands län
Du kan behöva tillstånd och dispens för åtgärder i befintliga diken
I vissa fall kan åtgärder i befintliga diken räknas som markavvattning. Du kan alltså behöva ansöka om tillstånd för markavvattning och eventuellt ansöka om dispens från markavvattningsförbudet för åtgärder i befintliga diken. Till exempel kan det räknas som markavvattning om du vill:
- bredda eller fördjupa ett befintligt dike för att leda bort mer vatten
- börja underhålla ett dike som inte har underhållits på länge.
Ett dike som inte har underhållits på länge kan ha förlorat sin ursprungliga funktion vilket gör att ett nytt naturtillstånd har uppstått. När ett nytt naturtillstånd har uppstått behövs oftast ett nytt tillstånd för markavvattning. Om du är osäker på om en åtgärd i ett befintligt dike räknas som markavvattning, rådgör med oss på Länsstyrelsen.
Vattenarkiv
Länsstyrelsernas vattenarkiv innehåller handlingar av intresse för dig som arbetar med vatten i landskapet. Arkivet innehåller kartor, ritningar och annat material om markavvattning, till exempel invallningar och sjösänkningar som utförts för att få bättre jordbruksmark. Tjänsten uppdateras kontinuerligt med ny information, län för län.
Anmäla syssloman eller styrelse för markavvattningsföretag
Samfälligheter för markavvattningsföretag ska i de flesta fall anmäla syssloman eller styrelse hos Länsstyrelsen. Om det är en syssloman eller en styrelse som du ska anmäla beror på vilken lagstiftning som gällde det år som samfälligheten för markavvattningsföretaget bildades:
- Är samfälligheten bildad mellan år 1879 och 1917 anmäler du en syssloman till Länsstyrelsen.
- Är samfälligheten bildad mellan år 1918 och 1998 anmäler du styrelsen till Länsstyrelsen.
I följande fall behöver du inte anmäla till Länsstyrelsen:
- Om markavvattningsföretaget ombildats enligt lagen om förvaltning av samfälligheter från 1974 ska du anmäla styrelsen till Lantmäteriet istället.
- Om markavvattningsföretaget bildades efter 1999 kan du höra av dig till Länsstyrelsen för att få guidning i vilken myndighet du bör kontakta.
- Samfälligheter bildade innan 1879 behöver inte anmäla syssloman eller styrelse.
