Nationella minoriteter och minoritetsspråk
Judar, romer, samer (även urfolk), sverigefinnar och tornedalingar, är erkända som nationella minoriteter i Sverige. Minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, meänkieli och finska.
Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk gäller i hela Sverige. Den beskriver vilka rättigheter som minoriteterna har i hela landet och inom de speciella förvaltningsområden som finns för samiska, meänkieli och finska.
Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Länk till annan webbplats.
Webbutbildning om minoritetslagstiftningen
Du som är verksam inom kommun, region samt statlig myndighet eller är engagerad och intresserad av den nationella minoritetspolitiken kan i vår webbutbildning lära dig vad lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk innebär och hur den kan tillämpas i praktiken.
Förutom att ge en grundläggande kunskap i vad lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk innebär, får du också reda på vilket ansvar kommuner, regioner och myndigheter har inom området. Du får också ta del av exempel från verksamheter som jobbar aktivt för en inkluderande minoritetspolitik.
Metodstöd
För att underlätta, stödja och inspirera kommuner, regioner och statliga myndigheter i det minoritetspolitiska arbetet har Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget tagit fram ett antal kunskaps- och metodstöd.
Samtliga stöd finns att ta del av på webbplatsen minoritet.se.
Metodstöd om styrdokument
Sveriges kommuner och regioner har en skyldighet att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Kommuner och regioner ska aktivt ska ta ställning till hur de ska bedriva det minoritetspolitiska arbetet och det ska framgå av någon form av styrdokument.
Ta del av metodstöd i arbete med minoritetspolitiska mål och riktlinjer.
Metodstöd för mål och riktlinjer på webbplatsen minoritet.se Länk till annan webbplats.
Kunskaps- och metodstöd om inflytande och delaktighet
Kommuner, regioner och statliga myndigheter har en skyldighet att ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Så långt det är möjligt ska det vara samråd med minoriteterna i sådana frågor. Samråd ska genomföras i en strukturerad dialog med de nationella minoriteterna. Syftet med samrådet är att kunna ta med synpunkter och behov i myndighetens beslutsfattande. Barns och ungas möjligheter till inflytande och samråd ska särskilt främjas och formerna för detta ska anpassas till deras förutsättningar.
För att stödja arbetet med att säkerställa nationella minoriteters rätt till inflytande och delaktighet finns ett kunskaps- och metodstöd med bland annat en steg-för-steg-guide.
Inflytande och delaktighet på webbplatsen minoritet.se Länk till annan webbplats.
Kunskaps- och metodstöd för att motverka diskriminering och utsatthet
Alla offentliga verksamheter har en skyldighet att motverka diskriminering. Det offentliga har också ett ansvar att ge de nationella minoriteterna förutsättningar att delta i samhällslivet på lika villkor som majoritetsbefolkningen. Offentliganställda har i uppdrag att främja och skydda mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värden genom sitt arbete.
För att stödja kommuner, regioner och statliga myndigheter i arbetet med att motverka diskriminering, utsatthet och hatbrott mot nationella minoriteter har Länsstyrelsen Stockholm och Sametinget tagit fram ett kunskaps- och metodstöd.
Vägledning för stärkt minoritetspolitiskt arbete utanför förvaltningsområden
För att stötta kommuner, regioner och statliga myndigheter som inte ingår i förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska har en vägledning tagits fram. Vägledningen ska vara ett stöd för att arbeta eller utveckla arbetet med nationella minoriteters rättigheter. Den bygger bland annat på djupintervjuer med deltagare i det pilotprojekt som genomfördes 2023–2024 med förvaltningsmyndigheter i Kronobergs och Kalmar län.
Lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket gäller från den 1 mars 2022. Den innebär att statliga förvaltningsmyndigheter är skyldiga att konsultera samiska företrädare innan beslut fattas i ärenden som kan få direkt inverkan på till exempel samernas språk, kultur, näringar eller ställning som urfolk. Samiska företrädare är Sametinget, samebyar och samiska organisationer. Syftet med lagen är att säkerställa samernas rätt till delaktighet i beslutsprocesser och att stärka inflytandet i frågor som särskilt berör dem.
Genom en ändring i lagen kommer kommuner och regioner från den 1 mars 2024 också att omfattas av lagen.
Konsultation med Sametinget, Sametinget Länk till annan webbplats.
Anmälan om önskemål av konsultation
Samiska organisationer kan lämna in önskemål till Länsstyrelsen om att bli konsulterade i ärenden av särskild betydelse. Ni ska då ange vilka frågor ni önskar bli konsulterade i och skicka in era stadgar till Länsstyrelsen.
- Bifoga organisationens stadgar och ange vilka frågor ni vill bli konsulterade i.
- E-posta anmälan till: vasternorrland@lansstyrelsen.se
Allmänna bestämmelser för kommuner och myndigheter
De allmänna bestämmelserna i minoritetslagen reglerar rättigheter som alla fem nationella minoriteter har i hela landet.
- Kommuner och regioner ska informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar enligt minoritetslagen och de föreskrifter som lagen hänvisar till. Detsamma gäller statliga förvaltningsmyndigheter vars verksamhet är viktig för de nationella minoriteterna eller minoritetsspråken.
- Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. De ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige.
- Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.
- Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt, samråda med minoriteterna i sådana frågor. Samråd ska ske genom en strukturerad dialog med de nationella minoriteterna i syfte att kunna beakta deras synpunkter och behov i myndighetens beslutsfattande.
- Förvaltningsmyndigheter ska särskilt främja barn och ungas möjligheter till inflytande och samråd i frågor som berör dem och anpassa formerna för detta till deras förutsättningar.
- Kommuner och regioner ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Uppgifter om dessa ska på begäran lämnas till Länsstyrelsen Stockholm och Sametinget.
Särskilda rättigheter för finska, meänkieli och samiska
Utöver de allmänna bestämmelserna gäller särskilda rättigheter för finska, meänkieli och samiska inom så kallade förvaltningsområden:
- Enskilda har rätt att använda språken vid muntliga och skriftliga kontakter med myndigheter i enskilt ärende där myndigheten är beslutsfattare.
- Myndigheten är skyldig att ge muntligt svar på samma språk samt att på begäran ge en skriftlig översättning av beslut och motivering. Myndigheten kan bestämma särskild tid och plats där servicen ges på minoritetsspråk.
- Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i minoritetsspråken.
- Kommuner har särskilda skyldigheter att erbjuda förskola och äldreomsorg, helt eller till väsentlig del på minoritetsspråken, om någon i förvaltningsområdet önskar detta.
Fördjupad information om nationella minoriteter och minoritetsspråk
Här finns information om politiken, styrningen av arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk styrningen av arbetet och insatser relaterade till området nationella minoriteter och minoritetsspråk.
Enligt Europarådets ramkonvention är det upp till de undertecknande länderna att bestämma enligt vilka kriterier minoriteterna ska utses. I Sverige har riksdagen bestämt att man för att få status som nationell minoritet ska:
- vara en grupp med en uttalad samhörighet, som går att urskilja från den övriga befolkningen
- ha en religiös, språklig, traditionell eller kulturell särart, som den inte delar med andra
- ha en uttalad vilja att behålla sin identitet
- ha historiska eller långvariga band med Sverige.
Utifrån dessa kriterier har Sverige erkänt judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar som nationella minoriteter i Sverige. Samerna är dessutom erkända som urfolk.
I Sverige tillämpas principen om självidentifikation för att avgöra vilka som ingår i en nationell minoritet. Enligt den svenska minoritetspolitiken betyder det att det är individen själv som bestämmer om hen vill ingå i en nationell minoritetsgrupp eller inte. Uppskattningsvis tillhör cirka 10 procent av befolkningen en nationell minoritet.
Det finns fem erkända nationella minoritetsspråk i Sverige:
- finska
- jiddisch
- meänkieli
- romani chib
- samiska.
Det innebär att samhället har ett särskilt ansvar för att dessa språk ska kunna fortleva, utvecklas och föras vidare till nästa generation.
Inom de fem erkända minoritetsspråken finns olika språkliga variationer, så kallade varieteter. Exempelvis är romani chib ett samlingsnamn för många olika romska språkvariationer som kan likna varandra men också vara väldigt olika. Inom samiskan finns bland annat nordsamiska och sydsamiska som har så stora skillnader att det nästan kan sägas vara två olika språk.
År 2000 anslöt sig Sverige till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. I samband med det infördes minoritetspolitiken som ett eget politikområde inom den svenska statsbudgeten. Det övergripande målet med minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande, samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.
Regeringen reformerade minoritetspolitiken år 2009 och presenterade en strategi samt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Lagen gäller i hela Sverige och innebär att:
- minoritetsspråken ska skyddas och främjas
- de nationella minoriteterna ska kunna behålla och utveckla sin kultur
- förvaltningsmyndigheter är skyldiga att informera om minoriteternas rättigheter och ge dem inflytande i egna frågor.
Den 1 januari 2019 reviderades minoritetslagen så att rättigheter och skyldigheter stärktes ytterligare. Kommuner och regioner är nu till exempel skyldiga att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete och dessa ska på begäran kunna lämnas ut till Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget som är uppföljningsmyndigheter för minoritetspolitiken.
Länsstyrelsen i Stockholm har tillsammans med Sametinget ett särskilt uppdrag inom minoritetspolitiken och ska tillsammans samordna samt följa upp hur Sveriges minoritetspolitik genomförs i landets kommuner och myndigheter. Utvecklingen redovisas årligen till regeringen. Sametinget ansvarar för samerna och de samiska språken medan Länsstyrelsen i Stockholm ansvarar för de andra fyra minoriteterna och minoritetsspråken.
Länsstyrelsens och Sametingets uppföljningsansvar innebär ingen tillsyn, det ansvaret har Statens skolinspektion och Inspektionen för vård och omsorg. Länsstyrelsen och Sametinget genomför också informations- och utbildningsinsatser samt ger stöd till kommuner och andra myndigheter i frågor som rör minoritetspolitiken.
Länsstyrelsen i Stockholm ansvarar även för att samordna och följa upp insatser inom regeringens strategi för romsk inkludering. Som en del i uppföljningen sammanställs varje år en rapport som lämnas till regeringen, för att uppmärksamma dem om utvecklingen. Länsstyrelsen arbetar också med att stödja kommuner att utveckla arbetssätt för romsk inkludering.
Det är Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget som fördelar statsbidrag till kommuner och regioner som ingår i förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska. Länsstyrelsen i Stockholm fördelar också statsbidrag till organisationer som företräder judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar samt till kommuner som arbetar för att främja romsk inkludering.
Organisationsbidrag till nationella minoritetsorganisationer
Webbplatsen minoritet.se sprider kunskap om Sveriges nationella minoriteter judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Det är Sametinget som ansvarar för webbplatsen och i arbetet involveras representanter från de nationella minoriteterna.
Här finns också information om Sveriges minoritetsåtaganden, aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget.
Sedan 2012 pågår ett flertal insatser för att uppnå romsk inkludering och minska den förtroendeklyfta som kan finnas mellan romer och majoritetssamhället. Romsk delaktighet och inflytande är en viktig beståndsdel som ska genomsyra allt arbete som genomförs.
I februari 2012 beslutade regeringen om en 20-årig strategi för romsk inkludering med det övergripande målet att ”den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som en icke-rom”. Strategin har sin utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna, särskilt rätten till icke-diskriminering, och genomförs inom ramen för den minoritetspolitiska strategin. Målgruppen är framför allt de romer som är i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och som är utsatta för diskriminering. Även kvinnor samt barn och unga ska prioriteras i arbetet.
Strategin innehåller mål och åtgärder inom sex områden:
- Utbildning
- Arbete
- Bostad
- Hälsa, social omsorg och trygghet
- Kultur och språk
- Civilsamhällets organisering.
Romsk inkludering på webbplatsen minoritet.se Länk till annan webbplats.
Kunskapsstöd för romsk inkludering
För att sprida kunskap och inspirera till konkreta insatser för romsk inkludering har Länsstyrelsen Stockholm tagit fram ett kunskapsstöd. Det riktar sig till dig som arbetar inom kommunen, men också annan offentlig verksamhet samt civilsamhällesorganisationer.
Stödet består av korta filmer med olika perspektiv och teman, poddavsnitt som ger möjlighet till fördjupning och ett bildspel som kan användas för att fortsätta samtalet om romsk inkludering inom den egna verksamheten. Bildspelet innehåller diskussionsfrågor kopplade till filmerna.