Gideåbergsmyrarna - orkidéernas myr

Ett av länets finaste botaniska områden är det intressanta myr- och sumpskogsområdet i Gideåberg. Artrikedomen med många olika orkidéarter beror på den kalkhaltiga moränjorden. Reservatet är en bra inkörsport för den som vill lära sig mera om orkidéer och andra kalkgynnade växter i länet.

Syftet med reservatet

Syftet med reservatet är att bevara biologisk mångfald och en värdefull natur- och kulturmiljö. Närmare bestämt ett myrkomplex med rik, hävdgynnad kalkkärrsflora samt artrik kalkpåverkad gransumpskog. För att gynna den speciella floran ska viss skötsel ske som slåtter och röjning.

Reservatet är av regeringen antaget som Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet.

Småmyrarna med orkidéer

Längs skogsbilvägen intill reservatet finns tre parkeringsplatser. Från den mellersta följer du en spånglagd stig mot Småmyrarna. Där stigen delar sig med ena grenen mot Rävlarna och den andra mot Mellanmyren finns i ett stort område med rik växtlighet.

Följ spången så kan du bland annat få se kransrams, tvåblad, kärrfräken, kärrfibbla, blodnycklar, skogsfru och många andra växtarter. Längre fram öppnar sig Småmyrarna. De röjs för att förhindra igenväxning. Ute på myren kan du hitta bland annat ängsnycklar, sumpnycklar, björnbrodd, snip, tätört och brudsporre. Återvänd till spången när du sett dig mätt på blomstren.

Fuktig granskog

Stigen går sedan in i en fuktig högstammig granskog och över en bäck med friskt vatten från en kallkälla. Intill en glänta med stormhatt och några upplagda timmerstockar finns en spännande källa och det ovanliga gräset storgröe. Längre fram där stigen korsar bäcken kan du se finbräken.

Mellanmyrarna - en slåttermyr

Från Småmyrarna kan du vandra till Mellanmyren. Fram till slutet av 1800-talet användes den som slåttermyr och gamla kartor visar att myren var mycket värdefull. Från och med 1996 sker åter slåtter här för att hålla myren öppen.

Torvdjupet är hela sex meter och i de understa lagren finns kalkbleke, orsaken till att kalkkrävande växter trivs här. Några rariteter här är kärrknipprot, glansvide, sumpnycklar, myrbräcka, tagelstarr, myrstarr och trådfräken.

Skogsnyckel, tvåblad, brudsporre, kärrfräken, gräsull och korallrot är vanligt förekommande. Följ redan upptrampade stigar. Då gör ditt besök minst skada på växtligheten. Återvandringen gör du lämpligtvis längs det dike du passerade innan du kom ut på myren. Du kommer då till den sydligaste parkeringen och därifrån får du följa vägen tillbaka till bilen.

Rävlarna med utsiktstorn

Avsluta gärna besöket med en promenad till Rävlarna från den norra parkeringen (alternativt som en runda via Småmyrarna). Stigen ned till myren är spånglagd och här finns ett utsiktstorn, varifrån du tydligt ser hur avlånga vattensamlingar "flarkar" bildar terrasser i en sluttande myr med labyrint av kärrsträngar som dämmande vallar. Torvdjupet är cirka 3,5 meter och myren började bildas för cirka 7 200 år sedan i ett blött kärr.

Studier av pollen från myren visar att ek, ask, lind och hassel vuxit i myrens närhet under varmare perioder. De försvann ett bra tag efter det att granen började växa här för cirka 2 800 år sedan. Vid Rävlarna växer bland annat blodnycklar, sumpnycklar och myggblomster.

Närliggande reservat

Det finns ett flertal andra reservat i närheten. Närmast ligger Djupdalen.

Rävlarna inom Gideåbergsmyrarnas naturreservat. Foto: Jonas Salmonsson

Föreskrifter

Du är välkommen att besöka naturreservatet, men tänk på att det inte är tillåtet att:

  • fälla eller på annat sätt skada levande eller döda stående och omkullfallna träd och buskar.
  • insamla mossor, svampar, kärlväxter eller lavar med undantag för plockning av matsvamp för husbehov.
  • framföra motordrivet fordon, inklusive snöskoter.
  • klättra i boträd eller på annat sätt medvetet störa eller skada djurlivet.
  • insamla eller föra bort ryggradslösa djur.
  • genom grävning eller på annat sätt skada mark, block och vattenmiljö.
  • uppföra anläggning, såsom vindskydd, koja, rastplats, spång, stängsel,
    ledning, mast, torn eller skylt.
  • sätta upp skylt, tavla, affisch eller göra inskrift.
  • använda området för idrottsarrangemang utan länsstyrelsens tillstånd.

Serviceinformation

  • Informationstavla Informationstavla
  • Parkering Parkering
  • Rastplats Rastplats
  • Stig Stig
  • Utsiktstorn/fågeltorn Utsiktstorn/fågeltorn

Kontakt

John Granbo

Enheten för skyddad natur

Fakta

Beslutsår: 1968, utökat 1996 och 2011

Storlek: 139 hektar

Kommun: Sollefteå

Förvaltare: Länsstyrelsen

Skyddsområde: Naturreservat, Natura 2000