Förorenade områden

Förorenade områden är platser som riskerar att skada eller skapa olägenhet för miljön eller människors hälsa. Länsstyrelsen samordnar länets arbete med förorenade områden, och stödjer till exempel kommunen i tillsynsarbetet.

Platser som är så förorenade att de kan riskera att skada eller skapa olägenhet för människors hälsa eller miljön kallas förorenade områden. Ett förorenat område kan vara ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning.

Orsaken till föroreningarna kan kopplas till tidigare och nuvarande industrier eller annan verksamhet som påverkat miljön negativt. Ibland kallas ett förorenat område även för föroreningsskada, det är i praktiken samma sak. Reglerna om förorenade områden finns i Miljöbalkens 10:e kapitel.

Vem gör vad med förorenade områden?

Länsstyrelsens arbete med förorenade områden:

  • Utövar tillsyn och vägleder kommunerna i sin tillsyn över förorenade områden.
  • Samordnar arbetet med förorenade områden i länet, planerar, prioriterar och följer upp.
  • Vidareförmedlar statliga bidrag för undersökning och sanering till en kommunal eller annan huvudman.
  • Granskar hur kommunerna beaktar förorenade områden i den fysiska planeringen

Kommunens arbete med förorenade områden:

  • Utövar tillsyn över förorenade områden.
  • Utför lokal planering, prioritering och uppföljning i kommunen.
  • Inventerar pågående miljöfarliga verksamheter eller andra förorenade områden som kommunen har tillsyn över.
  • Kan agera huvudman för undersökning och sanering med statliga bidrag.
  • Beaktar förorenade områden i den fysiska planeringen.
  • Kan vara ansvarig för undersökning och sanering till följd av den verksamhet som kommunen själv bedriver eller har bedrivit.

Mer information om huvudmannaskap vid efterbehandling av förorenade områden finns i vår broschyr.

Huvudman – efterbehandling av förorenade områdenPDF

Tillsynsvägledning för förorenade områden

På EBH-portalen finns övergripande vägledande material om förorenade områden.

EBH-portalenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Länsstyrelsens tillsynsvägledning kan exempelvis vara:

  • kommunbesök
  • utbildningsdagar
  • vägledningsmaterial via den egna webben
  • vägledning via telefonkontakt eller e-post

Miniminivå för länsstyrelsens tillsynsvägledning för förorenade områdenlänk till annan webbplats

Nationell databas för förorenade områden

De allra flesta områden som kan misstänkas vara förorenade har kartlagts av Länsstyrelsen eller kommunen. Alla områden som identifierats har registrerats i den nationella databasen EBH-stödet. Kommunerna har inte tillgång till databasen men kan få utdrag av information av Länsstyrelsen.

Kommunen ska lämna uppgifter till Länsstyrelsen om exempelvis genomförda inventeringar, utredningar eller åtgärder för registrering i EBH-stödet.

Karttjänster med förorenade områden

WebbGIS

I WebbGIS hittar du en karta över de konstaterat eller misstänkt förorenade områden som finns i länet. I högerspalten på kartan finns en flik med teckenförklaring samt verktyg för ut- och inzoomning.

WMS-tjänst

För den som vill använda kartlager i eget system finns i Geodatakatalogen en WMS-tjänst (visningstjänst) över förorenade områden. På sidan finns också en sammanfattning av datamängden samt metadata.

WMS-tjänsten LST miljödatalänk till annan webbplats

Förorenade områden i Västerbotten

I Västerbottens län finns cirka 2 800 identifierade områden som är eller misstänkts vara förorenade. De förorenade områdena är koncentrerade till kustområdena och malmfälten i Skellefteåområdet. 

Områden kopplade till gruvor

De flesta gruvor i Västerbottens län är sulfidmalmsgruvor. Gruvornas avfall skapar miljöproblem på grund av den stora mängden lakbara tungmetaller. Tungmetallerna koppar, zink, bly, kadmium, kvicksilver och arsenik är den största risken föroreningar. Det allvarligaste problemet är vittringen av metallsulfider. Vittringen skapar sura förhållanden vilket i sin tur orsakar omfattande urlakning av metaller.

Områden kopplade till träimpregnering och sågverk

Vanliga föroreningar förknippade med träimpregnering och sågverk är metaller, dioxiner och PAH:er. Över tid har många medel använt för impregnering och därför kan föroreningarna vara mycket komplicerade. Till exempel kan kreosot, CCA-medel (koppar, krom, arsenik) och pentaklorfenol ha använts.

Områden kopplade till ytbehandling

Tungmetallerna zink, krom, koppar och nickel är föroreningar som förknippas med ytbehandlingsindustrin. Vissa verksamheter har även hanterat cyanidhaltiga bad och avfettningsmedel som trikloretylen. Föroreningarna kommer främst från tiden innan Miljöskyddslagen trädde i kraft 1969. Då kunde avlopps- och processvatten släppas orenat till omgivningen. Även små utsläpp av trikloretylen medför komplicerade föroreningar i naturen.

Länsstyrelsen undersöker, utreder och gör åtgärder på prioriterade förorenade områden i Västerbotten. I områden där ansvarig saknas, det vill säga skattefinansierade åtgärder, är kommunen ofta huvudman.

Prioriterade objekt i VästerbottenPDF

Pågående efterbehandlingar

Nedan listas bidragsfinansierade eller statligt finansierade efterbehandlingar vi arbetar med. Vi arbetar även med med andra efterbehandlingar där det finns ansvariga verksamhetsutövare eller fastighetsägare som står för kostnaderna.

Blaikengruvan, Sorsele kommunlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Svärtträskgruvan, Storumans kommunlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Scharins industriområde, Skellefteå kommunlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skelleftehamns kol AB (kolkajen), Skellefteå kommunlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Norrbyskär, Umeå kommunlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Hörnefors, Umeå kommunlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Örviken, Skellefteå kommun.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Metallföroreningar utreds på området kring tidigare sulfitmassafabriken. Det har också funnits ett sågverk på området som gett upphov till dioxinföroreningar.

Kontakt

Robert Erixon
Biträdande enhetschef
E-post till Robert Erixon
Telefon 010-225 45 77

 

Johanna Hedlund
Miljöhandläggare
E-post till Johanna Hedlund
Telefon 010-225 44 05

Linnea Melin
Miljöhandläggare
E-post till Linnea Melin 
Telefon 010-225 43 93

Johanna Melin
Miljöhandläggare
E-post till Johanna Melin
Telefon 010-225 43 92

Anna Pallin
Miljöhandläggare
E-post till Anna Pallin
Telefon 010-225 44 11