Kärnenergiberedskap
Kärnkraftverken i Sverige har system som ska skydda mot tekniska och mänskliga fel. Om en olycka ändå inträffar finns en beredskap för olika situationer. Här finns information om hur kärnenergiberedskapen fungerar i ditt län.
Länsstyrelsen har beredskap för att kunna hantera en kärnteknisk olycka. Vår viktigaste uppgift är att minimera skador för människor, djur och miljö. Vid utsläpp av radioaktiva ämnen eller vid hot om utsläpp från en kärnteknisk anläggning ansvarar vi för räddningstjänsten. I vårt ansvar ingår också information till allmänheten, sanering och strålningsmätning.
Beredskap vid olycka på kärnkraftverken
Länsstyrelsen har ansvar för att skydda allmänheten vid en kärnkraftsolycka. Det vilar också ett ansvar på dig att vara införstådd med vad som gäller vid en olycka. Det gäller både dig som bor eller vistas nära ett kärnkraftverk eller som bor i en annan del av Sverige.
I Sverige finns tre kärnkraftverk. Ringhals som ligger strax norr om Varberg i Hallands län, Oskarshamn som ligger i Kalmar län och Forsmark som ligger cirka tio mil nordost om Uppsala i Uppsala län.
De kärnkraftverk som ligger närmast Västerbottens län är Olkiluoto i Finland 27 mil bort och Forsmark som ligger 35 mil bort. Västerbottens län ingår inte i någon beredskaps- eller planeringszon.
Beredskaps- och planeringszoner
Området kring kärnkraftverken är indelat i två beredskapszoner – en inre och en yttre beredskapszon. Närmast kärnkraftverken finns den inre beredskapszonen som sträcker sig ungefär fem kilometer ut från kärnkraftverket. Området ut till 25 kilometer från kärnkraftverken kallas för den yttre beredskapszonen.
I beredskapszonerna finns det förhandsutdelade varningsmottagare, jodtabletter och information till allmänheten. Kommunerna som berörs av beredskapszonerna finns i Uppsala, Kalmar och Hallands län samt del av Marks kommun i Västra Götalands län.
Utöver beredskapszonerna finns också en planeringszon. Planeringszonen sträcker sig ungefär 100 kilometer från kärnkraftverken. I planeringszonen finns planering för att allmänheten ska kunna utrymmas baserat på strålningsmätningar. I förberedelserna för planeringszonen ingår även att allmänheten ska stanna inomhus och planering för begränsad extrautdelning av jodtabletter.
Strålning vid en kärnkraftsolycka
Kärnkraftverken är byggda med system för att skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Om en olycka ändå leder till utsläpp av radioaktiva ämnen, riskerar människor att utsättas för strålning. Möjliga stråldoser vid en olycka beror på utsläppets omfattning och förlopp tillsammans med det väder som råder och vilka skyddsåtgärder som hinner genomföras.
Du kan utsättas för strålning från radioaktiva ämnen i luften eller på marken. Du kan också utsättas för strålning genom att få radioaktiva ämnen i dig. Det kan ske genom inandning, livsmedel eller att du får i dig radioaktiva ämnen som hamnat på kroppen och kläderna.
Om strålning, Strålsäkerhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Personalstrålskydd för samhällsviktig verksamhet
Vid en radiologisk nödsituation, så som en kärnkraftsolycka eller händelse med radioaktiv transport på land eller till sjöss, kan vissa verksamheter behöva fortsätta bedriva arbete trots att skyddsåtgärder införts för allmänheten. Det gäller inom bland annat hälso- och sjukvård, hemtjänst samt personal inom transport, infrastruktur, fastighetsdrift och VA-verksamhet. Även polis, räddningstjänst och ambulanspersonal kan behöva arbeta i områden med joniserande strålning.
För att minska risken för skador av strålning finns särskilda regler och åtgärder för arbetstagare och arbetsgivare. Det övergripande målet för strålskyddet är att undvika eller minimera allvarliga akuta skador och att minska risken för sena skador, det vill säga skador som visar sig efter lång tid.
Stödmaterial för arbetsgivare och arbetstagare
För att ge stöd i att tolka de krav som lagstiftning ställer på arbetsgivare och vad som gäller för arbetstagare finns stödmaterial i form av två digitala broschyrer. Materialet innehåller bland annat information om strålskydd, hälsorisker, arbetsgivaransvar och skyddsutrustning.
Broschyrerna är framtagna av länsstyrelserna, Strålsäkerhetsmyndigheten och Myndigheten för civilt försvar.
Så här blir du varnad
Om en kärnkraftsolycka inträffar blir du varnad genom varnings- och informationssystemet VMA (viktigt meddelande till allmänheten). VMA sänds främst via Sveriges Radios P4-kanaler och Sveriges Televisions kanaler. Meddelandet kan också skickas som sms till mobiltelefoner i ett visst område.
Informationen kan också skickas via systemet Se-Alert, som når alla mobiltelefoner i det aktuella området utan att du behöver ladda ner någon app eller registrera dig i förväg.
Boende i en beredskapszon nära kärnkraftverken som har fått en utdelad varningsmottagare, får dessutom VMA via denna mottagare.
Så här skyddar du dig
Det finns olika sätt att skydda sig från radioaktiva ämnen vid en kärnkraftsolycka. Vilket eller vilka sätt som passar bäst beror på situationen på kärnkraftverket, vädret och hur det ser ut i samhället. Länsstyrelsen beslutar och informerar om vilka åtgärder som ger bäst skydd utifrån situationen. Följ därför uppmaningar från Länsstyrelsen i första hand genom Sveriges Radio P4.
Rekommendationer om att avstå från vissa livsmedel
Radioaktiva partiklar kan färdas mycket långt och falla ner på områden utanför beredskaps- och planeringszonerna. Myndigheterna kan rekommendera att du inte ska äta eller dricka vissa livsmedel. Syftet är att undvika att du ska få i dig radioaktiva ämnen.
Livsmedelsverket arbetar för säker mat och dricksvatten. Vid en olycka på kärnkraftverket bedömer Livsmedelsverket konsekvenserna för livsmedelsförsörjningen och ger underlag och stöd till länsstyrelserna och kommunerna i deras hantering och kontroll av livsmedel.
Så påverkas livsmedel av radioaktiva ämnen, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.