Mjölk och mejerinäringen i norra Sverige

Mjölkproduktionen är och har historiskt sett varit framstående i norra Sverige och våra mejeriprodukter är både välkända och omtyckta. För att vi i norr fortsatt ska ha en stark, hållbar och konkurrenskraftig mjölk och mejerinäring krävs gemensamma lösningar längs hela värdekedjan – från producent till konsument. Frågan är hur tar vi oss dit?

Rundabordssamtal för att hitta vägar framåt

Den 8 oktober samlade Länsstyrelsen Västerbotten och Eldrimner representanter från stora delar av mjölk- och mejerinäringskedjan i de fyra nordliga länen för rundabordssamtal med syfte att sätta strålkastarljuset på näringens möjligheter. På plats i Skellefteå fanns nyckelaktörer från landsbygds- och infrastrukturdepartementet, Norrmejerier, LRF, myndigheter, grossister, handel, producenter, restaurangnäringen, mathantverkare och föreningar med det gemensamma målet – att hitta möjliga vägar mot en bärkraftig och hållbar mjölk- och mejeriproduktion i norra Sverige.

Både småskaliga och storskaliga producenter behövs

Under samtalen framträdde en tydlig samsyn kring att en kombination av både småskaliga och storskaliga producenter är avgörande för att säkerställa mångfald och lönsamhet i de norra länen. Syftet är att skapa en hållbar och lönsam mjölk- och köttproduktion för framtiden genom ökade insatser och samverkan.

Stärkt lönsamhet och ökad produktion

Lönsamhet utgör grunden för hållbar mjölkproduktion i norr, och detta kräver att alla led i kedjan – särskilt producentledet – är lönsamma. För att uppnå detta behövs riktade satsningar som är anpassade efter förutsättningarna i norr, i syfte att öka producenternas lönsamhet och robusthet i hela kedjan.

Strategiska möjligheter för ökad tillväxt

Under samtalen nämndes flera förslag på strategiska utvecklingsområden som kan öka lönsamheten.

• Export: Då den svenska marknaden är begränsad, lyfts export som ett sätt att öka både produktion och lönsamhet, med köpkraft i utlandet, till exempel i Tyskland. "Export" kan också innebära att flytta produkter från till exempel Västerbotten till Stockholm.
• Ökat Värdeskapande: Ett förslag är att i stället för att slakta mjölkkor direkt efter avslutad mjölkperiod, låta dem leva vidare och bli köttkor. Detta skulle skapa ytterligare värde, drivet av en ökad efterfrågan på marmorerat nötkött.
• Ägarskifte och attraktivitet: Skapa bättre förutsättningar för övertagande av gårdar och tillgång till ”enklare” kapital.
• Ju mer förädling som sker lokalt, desto mer värde stannar i norra Sverige och att cirkulära lösningar är av vikt där biprodukter nyttjas för att öka resurseffektiviteten.
• Storskaliga Aktörer: Norrmejerier lyfts fram som en viktig och drivande aktör i frågan om hållbar mjölkproduktion i norra Sverige. Ett starkt mejeri anses vara gynnsamt för alla aktörer i livsmedelskedjan.

"Inom svensk kvalitet och gastronomi, ett av tre fokusområden i Livsmedelsstrategin 2.0, vågar jag påstå att norra Sverige har stora möjligheter att ytterligare stärka sin position. Med utgångspunkt i autencitet, hög kvalitet och tydliga ursprung går det att bygga starka berättelser, upplevelser och produkter – och mycket av detta finns redan på plats för att föras ut bredare!", säger Anders Drottja, politiskt sakkunnig vid Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Mathantverk som drivkraft för mervärde och varumärke

De småskaliga aktörerna, med mathantverkare i spetsen, bidrar med en variation av högkvalitativa och exklusiva produkter. Mathantverket skapar "magin" och kan väcka ett intresse för svensk mat, vilket i sin tur möjliggör ett högre pris på produkterna.

Lokal ostproduktion utgör en stor del av mathantverket i norra Sverige. Trots det importerar vi en stor del av vår ost, samtidigt som det finns många lokalproducerade alternativ som håller lika bra eller bättre kvalitet.

”Det är bättre med importerade människor som säljer lokal mat än lokala människor som säljer importerad mat”, påpekade Christian Sjöland, ägare och medgrundare till butiken Gårdshem i Umeå.

Utvecklingsområden

För att stärka och bygga vidare på varumärket norra Sverige finns det stora möjligheter att skapa upplevelsebaserad försäljning genom att lyfta berättelser kring regionens unika landskap och kultur. Intresse för mathantverk kunde på så vis gynna även de större aktörerna och vice versa, vilket skapar en viktig symbios och växelverkan.

Mathantverksföretag är ofta väl rustade för att stå emot kriser. De har i många fall lättare att hålla i gång sin produktion vid störningar och kan därmed stärka den lokala livsmedelsberedskapen. Gårdsmejerierna kan också bli ett populärt besöksmål och kompletterar på så vis de stora mejerierna.

”Både de storskaliga och de småskaliga företagen behövs. Vi behöver inga motsättningar. Vi behöver hitta möjligheter för att kunna kroka arm och hjälpa de småskaliga och storskaliga att hitta varandra”, säger Ulrika Brydling, verksamhetsledare för Eldrimner.

Bättre förutsättningar genom samverkan och riktade stöd

För att realisera den potential som finns för livsmedelsproduktion i norra Sverige betonas behovet av ökad samverkan och samarbeten. De olika leden i livsmedelskedjan behöver hitta mer effektiva sätt att samarbeta och växeldra.

Några viktiga utvecklingsområden som nämndes var finansiering och det stora kapitalbehovet Lösningar som finansiella garantilån eller statliga kreditgarantier (likt annan industri) skulle underlätta investeringar och ägarskiften, särskilt eftersom det låga värdet på norrländska jordbruksmarker kan göra att finansiärer drar öronen åt sig.

Vidare behöver stöden vara mer flexibla och anpassade utifrån de nordliga förutsättningarna. Förenklad byråkrati och enklare regelverk för småskaliga verksamheter föreslås för att attrahera fler företagare, inklusive mathantverkare, att investera i norr.

Konsumenter har ofta en hög betalningsvilja, men kunskapen om mervärdena behöver lyftas. Offentliga kök och restauranger lyfts som ett viktigt och underskattat skyltfönster för att lyfta fram norrländsk mat och påverka matvanor.

Ökad samverkan i lokalsamhället, som till exempel gemensamma maskinparker och betydelsen av service, stärker den sociala hållbarheten och tryggheten.

Robust mjölk och mejeriproduktion i norr, hur tar vi oss dit?

Med riktade insatser och utvecklade samarbeten har norra Sverige goda möjligheter att tillsammans sikta på en robust och lönsam livsmedelskedja, vilket gynnar både enskilda företag och den lokala och nationella beredskapen.

En ökad efterfrågan påverkar produktionen – det är i fredstid vi har möjlighet att bygga robusta värdekedjor. Den nyligen uppdaterade nationella livsmedelsstrategin visar riktningen och nu gäller det att samlas i norra Sverige kring de utpekade fokusområdena - allt för att skapa ett livskraftigt och hållbart livsmedelssystem.

”I en tid då krig, klimatförändringar och osäkra leveranskedjor utmanar oss så blir närhet viktigt. Närhet till produktion och konsument minskar vår sårbarhet och oavsett volymer så bör det finnas möjlighet för både den stora och lilla produktionen att hitta bärighet där även en småskalig förädling och mathantverk ska ses som en möjlighet till att utveckla näringen”, säger Lars Lustig, länsråd vid Länsstyrelsen Västerbotten.