Samråd vid ändring av naturmiljön
Ska du utföra en åtgärd som riskerar att väsentligt ändra naturmiljön? Då måste du först samråda med Länsstyrelsen. Här får du veta när samråd krävs, hur du gör en anmälan och vad som gäller för olika typer av åtgärder.
När behöver du samråda med Länsstyrelsen?
Du behöver samråda med oss om din planerade åtgärd kan innebära en väsentlig ändring av naturmiljön och inte omfattas av andra tillstånds- eller anmälningskrav i miljöbalken.
Med naturmiljö menas områden i landskapet som har betydelse för naturvärden, biologisk mångfald eller landskapsbild.
Exempel på vad som räknas som naturmiljö:
- skogar och vattenområden
- Ängar, betes- och våtmarker
- stränder och kustmiljöer
- berg, klippor och naturliga formationer
- landskapsbilden – det visuella intrycket av naturen
- kulturmiljöer i naturen – till exempel gamla odlingslandskap eller historiska lämningar i naturen
- biotoper och livsmiljöer för växter och djur (till exempel särskilt skyddsvärda träd).
- områden med höga naturvärden eller skyddad natur (till exempel Natura 2000, naturreservat).
Följande områden räknas vanligtvis inte som naturmiljö:
- tomt- och gårdsmark
- anlagda parker och industriområden
- exploaterade eller hårt påverkade områden.
Med väsentlig ändring av naturmiljön menas bland annat skador på värdefulla natur- och kulturmiljöer eller den biologiska mångfalden, samt bristande hushållning med naturresurser, energi och material.
När du bedömer om en åtgärd innebär en väsentlig ändring av naturmiljön ska du ta hänsyn till både områdets karaktär och känslighet samt åtgärdens typ och omfattning.
Så gör du en samrådsanmälan
Anmäl minst sex veckor innan du planerar att genomföra åtgärden. Inför att du gör din anmälan behöver du
- ta reda på vilka natur- och kulturvärden som finns i området
- skaffa den kunskap som behövs för att minska risken för skador eller andra olägenheter för människor eller miljön
- ta reda på vilka försiktighetsåtgärder du planerar att vidta för att minska påverkan på natur- och kulturmiljö.
Tänk på att det är du som ansvarar för att skaffa den kunskap som behövs inför samrådet. Det är också bra att veta att samrådet inte behandlar frågor om enskilda intressen, som till exempel påverkan på närboende.
Karttjänst för samrådsärenden
Använd gärna Länsstyrelsens karttjänst för att ta fram underlag för samråd enligt miljöbalken 12:6.
Anmäl för samråd
Åtgärder som kan påverka natur- eller kulturmiljön
Ledningsdragning avser alla former av ledningsdragning och -rivning, för exempelvis vatten och avlopp, el, tele eller fiber.
Vad du inte behöver anmäla
- Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
- Ledningsschakt upp till en meter brett vid markytan och som inte berör skyddade arter och områden, som till exempel biotopskydd, strandskydd eller naturreservat.
- Ledningsdragning genom åkermark, i vägkanter, på gårdsplaner.
Vad du bör anmäla
Samråd kan krävas om ledningsdragningen planeras genom exempelvis:
- våtmarker
- ängs- och betesmarker
- artrika vägkanter eller förekomst av invasiva främmande arter
- strandängar
- ädellövskogar
- nyckelbiotoper och andra skogliga områden med höga naturvärden
- skyddade områden, där åtgärden inte kräver dispens eller tillstånd enligt områdets bestämmelser.
Känsliga naturområden, som i listan, ska alltid undvikas i första hand. Lyckas du anpassa ledningsdragningen efter sådana områden och samtidigt tar generell hänsyn, behöver du inte lämna in någon anmälan för samråd.
Generell hänsyn
- Körskador i terräng ska undvikas.
- Vid passage av biotopskyddade miljöer som stenmurar, öppna diken och odlingsrösen ska tryckning eller styrd borrning användas i första hand.
- Påverkan på biotopskyddade alléer eller andra skyddsvärda träd (gamla träd, träd med en stamdiameter >100 cm) ska undvikas. Ett skyddsavstånd om 15 gånger stamdiametern ska användas. Passage med tryckning eller borrning bedöms inte påverka allén eller träden negativt om borrhålen placeras utanför skyddsavståndet.
- Vid rasering av ledningar ska stolphålen tryckas igen eller fyllas med rena massor.
- Schaktet ska göras så litet som möjligt.
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
- Vid förekomst av invasiva främmande arter kan särskilda försiktighetsåtgärder krävas.
Miljösamverkan Sverige har tagit fram en vägledning för dig som planerar ledningsdragning.
På sidan Dispens från generellt biotopskydd finns ett bildspel där du ser vilka biotoper som är skyddade och därmed kräver dispens vid åtgärd.
Om åtgärden gäller att underhållsröja, trädsäkra eller kantträdsavverka och bredda befintliga ledningsgator, vägar och järnvägar kan samråd krävas.
Vad du inte behöver anmäla
- Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
- Underhållsröjningar i kontinuerligt underhållna ledningsgator, längs vägar och järnvägar kräver vanligtvis inget samråd.
- Om du behöver ta ner grenverk eller stamdelar på döda träd. Det är inte lämpligt att ta ner mer än vad som är en nödvändig säkerhetsåtgärd.
Vad du bör anmäla
Samråd kan krävas om underhållsröjningen:
- medför breddning av ledningsgatan
- sker där gatan har fått växa fritt under en längre tid
- berör särskilt skyddsvärda träd
- riskerar skada skyddade arter och deras livsmiljö, exempelvis för hasselmus
- sker inom skyddat område, där åtgärden inte kräver dispens eller tillstånd enligt områdets bestämmelser.
Generell hänsyn
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
- Körskador i terräng ska undvikas.
- Avverkningsavfall ska hanteras så att det inte skadar natur- och kulturmiljön.
- Blommande och bärande buskar bör sparas.
- Vid förekomst av invasiva främmande arter kan särskilda försiktighetsåtgärder krävas.
Miljösamverkan Sverige har tagit fram ett bra material om underhållsröjningar, med förslag på försiktighetsmått.
Underhållsröjning i kraftledningsgator - gör så här för att inte behöva samråd
Det är alltid du som verksamhetsutövare som ansvarar för bedömningen om åtgärden riskerar att väsentligt ändra naturmiljön. Naturmiljön omfattar all natur, även enskilda träd kan ses som en naturmiljö. Du kan vidta försiktighetsåtgärder för att minimera risken för skada på naturvärden.
Om du gör bedömningen att du uppfyller kraven nedan och underhållsröjningen inte medför en väsentlig förändring av natur- och kulturmiljön behöver du inte lämna in en anmälan om samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken.
Observera att detta inte gäller kantträdsavverkning av riskträd utanför den öppna ledningsgatan. Om enstaka träd behöver fällas utanför den öppna ledningsgatan i samband med en underhållsröjning ska en samrådsanmälan lämnas in för de berörda träden/sträckan.
Det är viktigt att de som utför underhållsröjningsarbetet har kunskap om vilka träd och buskar som behöver avverkas och vilka som kan stå kvar utan att hota ledningen.
- Körskador ska undvikas. Detta är särskilt viktigt vid körning inom ängs- och betesmarker, skogliga nyckelbiotoper, våtmarker, vid vattendrag och i anslutning till fornlämningar. Att bedöma körskada kan vara svårt, här är några exempel på vad en skada kan vara.
- Med körskada avses till exempel:
- Alla typer av spår som inte återställs av sig självt inom 1–2 år, på så vis att det inte längre går att se att någon kört på marken.
- Blöt mark – alla typer av spår som leder till att vatten tar en annan väg, risk för grumling och förändrat djup/läge av vatten räknas som en körskada.
- Gräsmarker – alla typer av spår som förstör grässvålen, skapar upptryckta kanter runt hjulspåret som i sin tur ligger lägre än omgivande mark. Spår som endast syns som en ”ruggning” i markytan räknas inte som en skada.
- Om alléträd som omfattas av biotopskyddsbestämmelserna eller träd som klassas som särskilt skyddsvärda berörs av åtgärden kan den behöva anmälas för samråd. Döda grenar kan beskäras utan att anmälan för samråd behövs. Kan åtgärden skada träden och en samrådsanmälan behövs ska en avvägning göras om det finns alternativa åtgärder som innebär ett mindre ingrepp.
- Som särskilt skyddsvärda träd räknas:
- Jätteträd: Levande eller döda träd som är grövre än 1 meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd.
- Mycket gamla träd: Levande eller död gran, tall, ek och bok som är äldre än 200 år. Övriga trädslag som är äldre än 140 år.
- Grova lövträd, hålträd eller träd präglade av jordbrukshävd får endast beskäras eller topphuggas på högsta, ur elsäkerhetssynpunkt, möjliga höjd. Certifierad arborist, eller person med likvärdig kompetens, ska användas vid beskärning och topphuggning.
- Länsstyrelsen Värmland bedömer att även träd över 70 cm i diameter ska samrådas. Detta är för att bevara de träd som är ”nästa generation” och som kan behöva ett visst skydd för att uppnå särskilt skyddsvärt träd på 1 meter i stamdiameter.
- Åtgärder på rödlistade träd så som exempelvis Alm och Ask kan kräva ett samråd.
- De fornlämningar som ligger i ledningsgatan bör märkas med tydliga markeringar i fält innan arbetet påbörjas, så att de inte riskerar att skadas.
- Inga körskador eller andra markskador får förekomma på fornlämningar eller inom fornlämningsområdet.
- Avverkningsavfall får inte läggas på fornlämning eller i fornlämningsområdet
- Uppläggning av material, virke eller grot eller uppställning av eventuella maskiner och arbetsbodar får inte ske på fornlämning eller i fornlämningsområdet.
- Vid motormanuell röjning där riset sprids ut och inte placeras på fornlämningar samt där ingen körning sker med tyngre fordon krävs inget vidare samråd.
- Vad säger lagen om fornlämningar? Läs mer på Fornlämningar och fornfynd (lansstyrelsen.se) Länk till annan webbplats.
Röjningsavfall får inte läggas på fornlämningar, i vatten eller våtmarker eller på skyddade småbiotoper som stenmurar, odlingsrösen med flera. Röjningsavfall ska samlas ihop i högar på ängs- och betesmark och ska sedan transporteras bort. Röjningsavfall bör inte heller läggas på stigar eller vandringsleder.
Vid passage förbi vattendrag och diken får inga arbeten ske i vattenområdet utan en anmälan om vattenverksamhet. Läs mer på Anmälan om vattenverksamhet (lansstyrelsen.se) Länk till annan webbplats.
- Inom skyddade områden gäller särskilda föreskrifter. Kontakta Länsstyrelsen för vad som gäller i aktuellt område, se kontaktuppgifter nedan.
- Om fridlysta eller rödlistade arter (VU, EN, CR) berörs behöver en anmälan för samråd göras, vissa åtgärder kan också kräva dispens från fridlysningsbestämmelserna.
- I områden med värden kopplande till rikt fågelliv (till exempel nyckelbiotoper, strandängar, våtmarker) och där artportalen ger observationer på artskyddade och rödlistade fåglar, får arbete inte utföras under vissa perioder för att undvika störning under fåglarnas häckningsperiod. Kontakta Länsstyrelsen Värmland för att få reda på vilka datum som gäller.
Om åtgärden gäller uppförande av mast eller torn oavsett höjd, eller vindkraftverk lägre än 50 meter kan samråd krävas.
Vad du inte behöver anmäla
Åtgärder som inte förändrar naturmiljön i någon större utsträckning och där det är tydligt att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att undvika skador på natur- och kulturmiljövärden.
Vad du bör anmäla
Samråd kan krävas om anläggningen placeras inom
- område med höga naturvärden som till exempel nyckelbiotoper, våtmarker och betesmarker inom ängs- och betesmarksinventeringen
- område med skyddsvärda träd
- område där det finns risk att skyddade arter eller deras livsmiljöer skadas
- område av stor betydelse för fågelliv
- skyddat område, där åtgärden inte kräver dispens eller tillstånd enligt områdets bestämmelser
- riksintresse för kulturmiljövården.
Generell hänsyn
- Körskador i terräng ska undvikas.
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
Vill du anlägga en solcellsanläggning på marken är det viktigt att hitta en lämplig plats och rätt utformning.
Vad du inte behöver anmäla
- Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
- Om du anlägger enstaka panelrader för att tillgodose det egna elbehovet behöver du i regel inte heller samråda.
Vad du bör anmäla
Vanligtvis bör solcellsanläggningar på mark alltid anmälas.
Generell hänsyn
- Körskador i terräng ska undvikas.
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
Frivilligt tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken
Det finns möjlighet att ansöka om frivilligt tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken, istället för att göra en samrådsanmälan. En fördel kan vara att få den rättstrygghet som tillståndet innebär.
Samråd för solceller
Är det en liten solcellsanläggning som enbart är till för att producera el för eget hushållsbruk, kan du vidta försiktighetsåtgärder på egen hand för att inte behöva anmäla om samråd till Länsstyrelsen. Längre upp på den här sidan kan du läsa om vilka försiktighetsåtgärder du behöver vidta för att inte behöva samråd. Du behöver inte heller anmäla om samråd om solcellsanläggningen ska utföras på en plats där det inte är naturmiljö, till exempel redan etablerade grusytor, industrimark eller liknande.
Tänk på att även vägar och ledningsdragningar till anläggningen kan behöva anmälas för samråd. Om markområdet berörs av områdesskydd, till exempel strandskydd, krävs oftast tillstånd eller dispens, vilket i vissa fall ersätter samråd enligt miljöbalkens 12 kapitel 6 §. Det som oftast kallas 12:6-samrådet.
Förbered din anmälan för snabbare handläggning
'Innan du skickar in din anmälan om samråd behöver du tänka igenom vissa frågor. Vi behöver ett komplett underlag för att kunna handlägga ditt ärende. Om du går igenom och utreder frågorna i checklistan nedan och redogör för dem i samrådsunderlaget kan handläggningen ske snabbare. Vi kan behöva kontakta dig efter att vi fått in din samrådsanmälan för kompletteringar.
Hur är förutsättningarna på platsen?
Du behöver redovisa de övergripande förutsättningarna för solcellsanläggningen på den valda platsen, till exempel avstånd till elnätsanslutning, tillgång till mark, hur pågående markanvändning kan komma att ändras.
Behövs dispenser och tillstånd?
Om markområdet berörs av områdesskydd, till exempel strandskydd, krävs oftast tillstånd eller dispens, vilket i vissa fall ersätter samrådet.
Planerar du en solcellsanläggning på jordbruksmark?
Om anläggningen är tänkt att placeras helt eller delvis på jordbruksmark behöver du göra en särskild undersökning med hänsyn till bestämmelsen i 3 kapitlet 4 § miljöbalken. Läs mer i Länsstyrelsens vägledning om solceller på jordbruksmark, länk nederst på sidan.
På jordbruksmark är det vanligt att det förekommer så kallade generella biotopskyddsområden. Det är till exempel stenmurar, odlingsrösen, åkerholmar (max 0,5 ha), småvatten och diken. Du behöver beskriva var dessa biotoper finns. Du kan behöva anpassa anläggningen så att de skyddade biotoperna inte skadas. Läs mer på Länsstyrelsens webb:
Dispens från generellt biotopskydd
Det kan också finnas brukningsvägar, åkerrenar och hägnadsrester med natur- och kulturvärden som inte får skadas, ändras eller tas bort. Även träd och buskar med särskilda naturvärden får inte skadas. Jordbruksverkets listar olika saker du behöver ha koll på:
Regler och råd för att bevara natur- och kulturmiljöer, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Hur kommer naturmiljön att påverkas, exempelvis djur och växter?
Du behöver beskriva naturmiljön på den aktuella platsen och de anpassningar och skyddsåtgärder du har tänkt utföra för att minimera negativa effekter på naturmiljön. Tänk särskilt på hur större djur kan komma att påverkas om de hindras att röra sig genom området på grund av stängsel. Skötseln av marken inom anläggningen är viktig för hur naturmiljön påverkas. Det räcker med en översiktlig inventering av naturmiljön inledningsvis. Om det visar sig att det finns särskilda livsmiljöer för fridlysta och hotade arter, då kan specialinventeringar behövas, exempelvis fågel- eller groddjursinventering. Det finns naturvårdskonsulter som kan anlitas för den typen av inventeringsjobb.
Hur kommer kulturmiljön att påverkas?
Du kan behöva ta fram en redogörelse (analys) av hur åtgärden påverkar ett område som till exempel är utpekat som riksintresse för kulturmiljön eller är utpekat i ett kulturmiljöprogram. För kända fornlämningar inom eller i anslutning till området kan separat samråd enligt kulturmiljölagen behövas. Om anläggningen är stor och planeras i närheten av till exempel fornlämningar kan det bli aktuellt med en arkeologisk utredning som vanligen bekostas av dig som söker. Ju större anläggning, desto större risk att den påverkar kulturmiljövärden som ännu inte är kända.
Finns det riksintressen?
Om anläggningen planeras inom område av riksintresse enligt 3 och 4 kapitlet miljöbalken behövs en redogörelse för påverkan på riksintresset. Det finns riksintressen för till exempel kulturmiljö, naturvård, friluftsliv och totalförsvar.
Finns det kommunala planer som berörs?
Kolla med berörd kommun om vad som finns i deras planeringsunderlag för platsen. Översiktsplan och eventuell detaljplan är viktiga sådana planer, men det kan finnas fler.
Hur kommer friluftslivet att påverkas?
Kolla med berörd kommun hur området används för friluftsliv. Hör också gärna med friluftsfrämjandet, lokala idrottsföreningar och liknande föreningar. Det kan behövas anpassningar med till exempel passager eller döljande buskage i områden som människor använder för rekreation.
Finns det kartor med layoutskiss och måttangivelser?
Du behöver skicka med översiktskarta och detaljkarta med skiss hur allt inom anläggningen ska placeras; paneler, kabelschakt, transformatorstation och stängsel plus eventuella nya vägar som behövs. Tänk på att ta med uppgifter om hur hög anläggningen kommer bli, och hur djupt ner i marken eventuella förankringar behöver göras.
Finns det foton från olika håll?
Vi vill gärna se bilder från platsen där solcellsanläggningen ska ligga, gärna från olika håll. Om det är en större anläggning kan det också behövas fotomontage, särskilt från närliggande vägar, bostadsområden och liknande där anläggningen oftast kommer bli sedd från. Glöm inte ta med stängslet i fotomontaget.
Hur ska marken i anläggningen skötas?
Beskriv hur det är tänkt att marken i solcellsanläggningen ska skötas. Till exempel genom bete, slåtter, odling eller klippning. Beskriv om du tänkt några särskilda åtgärder för att gynna biologisk mångfald.
Större arrangemang i naturen kan kräva en anmälan för samråd till Länsstyrelsen.
Vid större arrangemang med många deltagare eller vid återkommande evenemang kan naturmiljön skadas. Exempel på naturmiljöer som är särskilt känsliga är våtmarker och hällmarker.
Många naturreservat har friluftsliv som ett av syftena och länsstyrelsen ser ofta positivt på att skyddade områden, så som naturreservat, används för friluftsliv.
Vad du inte behöver anmäla
- Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
- Mindre arrangemang.
- Större arrangemang inom friluftsområden, tätortsmiljöer eller områden där det inte finns utpekade natur- eller kulturvärden.
Vad du bör anmäla
Du behöver anmäla
- större arrangemang på naturmark inom vårperioden
- större arrangemang som berör skyddade områden
- större arrangemang om det i området förekommer utpekade natur- och kulturvärden.
- arrangemang som kräver större ingrepp i naturen i form av röjning av vegetation och/eller omfattande markförstärkning för att kunna genomföras.
Definitioner
Storlek på arrangemang definieras enligt följande:
- mindre arrangemang – under 200 deltagare
- större arrangemang – över 200 deltagare.
Generell hänsyn
- Undvik att placera kontroller samt start- och målplatser vid känsliga miljöer, fornlämningar och områden med höga naturvärden.
- Planera arrangemanget så att bäckar kan passeras vid befintliga broövergångar.
- Arrangören ansvarar för att åtgärda eventuell nedskräpning och snarast ta bort skyltar, markeringar och kontroller efter tävlingen.
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
Undersökningar av berggrunden i syfte att hitta utvinningsbara mineral och metaller kallas för prospektering. Det innefattar borrning, grävning, schaktning, barmarkskörning och trädfällning vid geofysiska mätningar, geokemisk provtagning, moränprovtagning, diamantborrning, karteringsdiken med mera.
Vad du inte behöver anmäla
Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
Vad du bör anmäla
Du bör vanligtvis anmäla prospekteringsarbeten. Trots att en verksamhetsutövare beviljats undersökningstillstånd krävs oftast ett 12:6 samråd.
Generell hänsyn
- Körskador i terräng ska undvikas.
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
Ska du som markägare bryta ut naturgrus, berg, matjord, morän, torv, sand, lera med mera för eget husbehov kan du behöva göra en anmälan för samråd. Vanligtvis medför åtgärden en väsentlig ändring av naturmiljön eftersom den är irreversibel.
Vad du inte behöver anmäla
- Större husbehovstäkter, till exempel brytning av mer än 10 000 ton grus totalt, behöver istället anmälas till kommunen, då de klassas som miljöfarlig verksamhet.
- Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
Vad du bör anmäla
Täkter som understiger 10 000 ton och som utgör en väsentlig ändring av naturmiljön.
Generell hänsyn
- Körskador i terräng ska undvikas.
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
Det är svårt att ange alla typer av verksamheter som bör anmälas för samråd. Här kommer en vägledning.
Vad du inte behöver anmäla
Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
Vad du bör anmäla
Du bör anmäla
- golfbanor, skidbackar, campingplatser och liknande anläggningar
- enskilda vägar
- utfyllnad av mark
- upplag av mindre mängd massor, exempelvis muddermassor och schaktmassor
- energiskogsodling med mera.
Generell hänsyn
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
- Körskador i terräng ska undvikas.
Påverkan på naturvärden
Åtgärder som påverkar fridlysta arter, invasiva främmande arter och skyddsvärda träd kan kräva samråd.
Det finns möjlighet att hålla samråd om påverkan på fridlysta arter. I ett samråd kan Länsstyrelsen bedöma om dispens krävs eller om försiktighetsmått och skyddsåtgärder kan genomföras så att dispensprövning undviks. Fridlysningen är olika starkt för olika arter.
Vad du inte behöver anmäla
- Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
- Om du inte kan vidta förebyggande åtgärder eller om förbuden i artskyddsförordningen aktualiseras, trots att försiktighetsmått och skyddsåtgärder har vidtagits, är åtgärden förbjuden enligt artskyddsförordningen och då ska istället en artskyddsdispens sökas.
Vad du bör anmäla
- Om fridlysta- eller rödlistade arter (VU, EN, CR) berörs bör en anmälan för samråd göras. Om det finns fridlysta eller rödlistade arter i ett område behöver generellt extra hänsyn tas till dessa. Vilken hänsyn som är lämplig varierar från art till art.
Generell hänsyn
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
Att avverka eller beskära ett särskilt skyddsvärt träd kan kräva en anmälan för samråd till Länsstyrelsen. Gamla träd är i sig en värdefull naturmiljö och bör bevaras så långt det är möjligt. Ihåliga träd är extra värdefulla då håligheter kan erbjuda boplats åt olika djur. På barken av äldre träd trivs sällsynta lavar och mossor. Gamla träd har ofta också kulturhistoriska värden.
Om du vill avverka ett särskilt skyddsvärt träd, fundera först på alternativen:
- Räcker det att ta bort enstaka grenar för att exempelvis avhjälpa en säkerhetsrisk?
- Räcker en beskärning av kronan?
- Kan trädet beskäras eller kapas till en högstubbe i stället för att avverkas helt? Det är värdefullt om trädet kan fortsätta leva även efter åtgärd.
Vad du inte behöver anmäla
- Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
- Åtgärd på enskilt träd som inte räknas som särskilt skyddsvärda träd, se nedan.
- Borttagning av döda grenar, enstaka grövre grenar, eller beskärning av kronan med mindre än 15 procent.
- Om du behöver ta ner grenverk eller stamdelar på döda träd. Det är inte lämpligt att ta ner mer än vad som är en nödvändig säkerhetsåtgärd. Du bör sätta snittytan cirka en meter ovanför övre delen av eventuella stamhåligheters ingång.
Vad du bör anmäla
Du bör anmäla
- avverkning, toppkapning och kapning till högstubbe
- övriga åtgärder som riskerar skada på ett särskilt skyddsvärt träd.
Tänk på att även schaktning, upplag eller körning med tunga fordon i närheten av stammen (inom 15 gånger stammens diameter) innebär risk för skada, främst på trädets rotsystem.
Vad är ett särskilt skyddsvärt träd?
Jätteträd: Levande eller döda träd som är grövre än en meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd.
Mycket gamla träd: Levande eller död gran, tall, ek och bok som är äldre än 200 år. Övriga trädslag som är äldre än 140 år.
Grova hålträd: Levande eller döda träd som är grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstammen.
Artskyddet gäller alltid
Vissa arter är fridlysta. Dit hör exempelvis alla fladdermöss, som gärna bor i ihåliga träd. Om åtgärden riskerar att påverka en fridlyst art kan du behöva dispens från bestämmelserna om artskydd.
Generell hänsyn
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
- Körskador i terräng ska undvikas.
Länsstyrelsen Värmland bedömer att även träd över 70 centimeter i diameter ska samrådas. Detta är för att bevara de träd som är ”nästa generation” och som kan behöva ett visst skydd för att uppnå särskilt skyddsvärt träd på 1 meter i stamdiameter. Även åtgärder på rödlistade träd så som exempelvis alm och ask kan kräva ett samråd. Detta gäller både levande och döda träd.
Du använder e-tjänsten Anmäl samråd för övriga verksamheter Länk till annan webbplats.
Vad gör Länsstyrelsen?
I samrådet kan Länsstyrelsen bedöma om de skyddsåtgärder och anpassningar som planeras är tillräckliga. Vi kan ibland behöva kompletterande uppgifter för att kunna göra en bedömning. Vi beslutar sen om den planerade verksamheten/åtgärden är av sådan karaktär att den inte kan tillåtas eller om den kan tillåtas med vissa skyddsåtgärder. Vanligtvis gör vi inte fältbesök.
Åtgärder i skog
Skogsbruksåtgärder utgörs av avverkning, gallring eller röjning i skogsbrukssyfte. Om åtgärderna har annat syfte, till exempel avverkning för bebyggelse, trädsäkring eller omställning till jordbruksmark så ska åtgärden anmälas till Länsstyrelsen. Detta gäller även om skogsmarken omfattas av skogsbruksplan och även om delar ska fortsätta utgöra skogsmark. Om åtgärden eller verksamheten gäller skogsbruksåtgärder ska du anmäla samråd till Skogsstyrelsen.
Skogliga åtgärder som kräver samråd, Skogsstyrelsen Länk till annan webbplats.
Åtgärder inom militära områden
Om åtgärden eller verksamheten gäller inom militära områden där Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt är verksamma ska du göra samrådsanmälan till Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM).
Kommunens roll
Om Länsstyrelsen har överlåtit tillsynsansvaret till kommunen ska du göra samrådsanmälan till kommunen.