Risk för vattenbrist i Stockholms länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Observationer av cyanobakterier bidrar till forskning

Provtagning i fält

Provtagning i fält

Med hjälp av observationer från allmänheten hoppas forskare Ana Tronholm utveckla ett verktyg för att lättare kunna förutspå cyanobakteriers förekomst och toxicitet. Projektet Algal Blooms Sweden bygger på medborgarforskning och bjuder in alla som njuter av Östersjöns kust att vara med och göra skillnad.

Ana Tronholm forskar om cyanobakterier i en föränderlig värld

Ana Tronholm forskar om cyanobakterier i en föränderlig värld

För Ana Tronholm är varken cyanobakterier eller makroalger något nytt. Efter att ha doktorerat i sin hemort Kanariöarna inom brunalgers systematik har forskarkarriären tagit henne till Alabama och sedan Florida, där hon fokuserade på grönalger systematik och genomik, och cyanobakterier med biomedicinsk potential. Tronholm har även undersökt hur korallrev kan påverkas av makroalger överväxt och exponering för deras toxiner i en föränderlig miljö.

Sedan hon kom till Sverige studerar hon hur toxinproducerande cyanobakterier påverkas av klimatförändringar, och experimenterar med parametrar som temperatur, pH och näringstillförsel. Även om förhållandena och arterna skiljer sig åt mellan det tempererade Östersjön och tropiska Florida, så är mekanismerna bakom detsamma.

Systerprojekt inkluderar allmänheten och bjuder in till förändring

Projektet Algal Blooms Sweden beskriver Ana som ett systerprojekt till hennes andra forskning, och ett sätt att nå och engagera allmänheten till datainsamling. Sedan 2021 samarbetar Algal Blooms Sweden med Länsstyrelsens Infocentraler för Egentliga Östersjön och Bottniska viken.

Allmänhetens observationer av cyanobakterier längs kusten hjälper Tronholm att kartlägga utbreding och förekomst.

Allmänhetens observationer av cyanobakterier längs kusten hjälper Tronholm att kartlägga utbreding och förekomst.

- Jag vill koppla samman forskning och allmänheten, och Infocentralerna har varit en ovärderlig bro mellan de två, säger Ana. När vi involverar allmänheten låter vi dom vara en del av lösningen, och speciellt i Sverige upplever jag att relationen till naturen är särskilt stark och även viljan att göra något för att förbättra sin närmiljö.

Med hjälp av ett formulär samlas observationer om cyanobakterieblomningar in, och det är möjligt att rapportera längs hela Östkusten; från den finska gränsen till de danska sunden. Information såsom koordinater, bilder och blomningens utseende samlas in, och det finns även möjlighet för den som rapporterar att bli kontaktad för frågor och funderingar.

Kontakten med allmänheten är viktig, den öppnar upp för samtal och engagerar, samtidigt som den möjliggör att lyfta problemen och förhoppningsvis tillsammans jobba för förbättring. Även om provtagning och tolkning av satellitbilder redan görs, finns ett gap i kustzonerna och allmänhetens observationer är värdefulla för mer lokal data.

Använder AI för att modellera och förutspå blomningar

För Anas projekt är det särskilt viktigt att få in bilder på blomningarna, vilka används för att träna ett AI-verktyg att känna igen och även modellera blomningar. Förhoppningen är att skapa en app eller likvärdigt verktyg för att allmänheten enkelt ska kunna avgöra ifall det är en cyanobakterieblomning de ser, och även kunna förutspå utbredning.

Förutom att förse allmänheten med relevant information, skulle även industrier med kustverksamhet, exempelvis algodlare och fiskare, kunna använda verktyget för att planera sin verksamhet.

Cyanobakterier i Östersjön

SMHI övervakar cyanobakterieblomning till havs i Östersjön

Intervjuer kan ge ytterligare information om algblomningar över tid

I en senare del av Anas projekt hoppas hon kunna intervjua personer som under åren vistats längs kusten, gärna vid fasta punkter såsom sommarställen, och kan vittna om och ifall förekomsten av cyanobakterier har förändrats. Detta som ett tillägg till den data som redan finns i form av satellitbilder och provtagningar, för att ge en helhetsbild i hur förändringen sett ut de senaste årtiondena.

I framtidens föränderliga klimat och väder förväntas blomningarna öka i förekomst, både tidsmässigt, men även i mängd. Tidigare somrar möjliggör att säsongen börjar tidigare och förlängs, och varmare temperaturer gör det än mer trivsamt för cyanobakterierna i Östersjön.

Kontakt