Vattenläget i länet
%2023.%20Transekt%205%20Jenny%20Rondahl.JPG)
Foto: Jenny Rondahl
Under våren 2025 har det varit ovanligt lite nederbörd vilket har resulterat i att grundvattennivåerna har påverkats i Södermanland. Här kan du ta del av hur nuläget ser ut för vattennivåerna, få tips på hur du kan hushålla med dricksvatten samt ta del av vad som gäller vid vattenuttag och vattenbrist.
Nuläge vattennivåer
Enligt SGU, myndigheten för Sveriges geologiska undersökning, har det under våren varit ovanligt lite nederbörd vilket har resulterat i att nivåerna i de små grundvattenmagasinen är mycket under det normala i Svealand. Marken ovanför magasinen är torra vilket leder till att grundvattennivåerna, även om det kommer mer regn framöver, kan förväntas sjunka snabbt under våren. Utgångsläget är inte optimalt inför sommaren och enligt de beräkningar SGU har gjort för de små grundvattenmagasinen kommer det vid normalt väder bli låga eller ovanligt låga grundvattennivåer i Svealand under juli. I delar av Södermanland är grundvattennivåerna i de stora magasinen ganska låga och mycket under det normala för årstiden.
Texten ovan som beskriver nuläget uppdaterats senast på denna sida i slutet av maj. SGU uppdaterar löpande på sin webbplats om aktuella nivåer. Därför går mer specifik information att få genom att följa länken under Relaterad information nedan.
Små grundvattenmagasin
Små grundvattenmagasin innehåller lite vatten och reagerar snabbt på nederbörd och vattenuttag. Både grävda och borrade brunnar brukar finnas i små magasin och de används vanligtvis för enskild vattenförsörjning, det vill säga vatten från egen brunn. Närmare två miljoner människor i Sverige, både permanent och fritidsboende, får sitt dricksvatten från egen brunn. Om du har egen brunn rekommenderas att vara uppmärksam gällande kvalitet och kvantitet på vattnet.
Som privatperson kan du registrera din enskilda brunn i SGU:s databas Brunnar.
Databasen brunnar (sgu.se) Länk till annan webbplats.
Genom att registrera din brunn bidrar du bland annat till bättre kunskap och skydd av vårt gemensamma grundvatten.
Stora grundvattenmagasin
Stora grundvattenmagasin innehåller mycket vatten och reagerar långsamt på nederbörd och vattenuttag. De stora magasinen är viktiga för den kommunala vattenförsörjningen. Ungefär hälften av Sveriges befolkning får sitt dricksvatten från stora grundvattenmagasin.
Länk till mer information om aktuella grundvattennivåer finns under Relaterad information nedan.
Åtgärder för att spara på dricksvattnet
Det finns många sätt att spara på vårt dricksvatten:
- Ta korta duschar och stäng av kranen när du tvättar håret och kroppen.
- Stäng av kranen när du borstar tänderna.
- Fyll en kanna med vatten och ställ i kylen så slipper du spola tills vattnet i kranen blir kallt.
- Använda upptappat vatten som du har för din egen hemberedskap till att vattna växter med när du byter ut det.
- Använd regnvatten för bevattning av trädgård.
- Kontrollera att inga kranar eller toaletter läcker vatten, åtgärda vid behov.
- Välj vattensnåla lösningar på kranar, toaletter och hushållsmaskiner.
Läget i kommunerna
För information om eventuella bevattningsförbud och annat som rör dricksvatten hänvisar länsstyrelsen till respektive kommun
- Flen, Katrineholm och Vingåker - Sörmland vatten Öppnas i nytt fönster.
- Nyköpings kommun Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Gnesta kommun Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Trosa kommun Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Oxelösunds kommun Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Eskilstuna kommun Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Strängnäs kommun Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Hushållsvatten till enskilda fastigheter behöver inget tillstånd enligt 11 kap. 11 § miljöbalken. Det behövs inte heller något tillstånd för vatten till djur inom lantbruket. Håll alltid koll på din vattenförbrukning, detta för att inte skada omgivningen. Ett tips är att vara sparsam och undvika att använda vattnet för att exempelvis fylla pooler, vattna trädgårdar och tvätta bilen när det råder vattenbrist.
Alla andra verksamheter, industrier, åkerbevattning, kommunal dricksvattenförsörjning, samfälligheter eller föreningar behöver tillstånd för sitt vattenuttag oavsett om det är ytvatten eller grundvatten enligt 11 kap. 9 § miljöbalken.
Viss bortledande av vatten kan enligt 11 kap. 9 a § miljöbalken anmälas till tillsynsmyndigheten (se 19 § förordning om vattenverksamhet).
För anmälan av bortledande av vatten gäller följande storleksordningar på vattenuttagen:
- Vattendrag: högst 600 kubikmeter/dygn, dock högst 100 000 kubikmeter/år
- Annat vattenområde än vattendrag: högst 1000 kubikmeter/dygn, dock högst 200 000 kubikmeter/år
Alla uttag utöver dessa ska tillståndsprövas av mark- och miljödomstolen.
I marken finns små hålrum, porer, som kan ha olika form, finnas i olika mängd och som kan innehålla vatten. När porerna under markytan är helt fyllda med vatten, befinner man sig under grundvattennivån, i det som kallas den mättade zonen. Vattnet där kallas grundvatten. Grundvattennivån är den nivå i marken där grundvattnet börjar, ovanför denna nivå är porerna bara delvis fyllda med vatten.
En avgränsad del av marken eller berggrunden där det finns grundvatten som kan utvinnas kallas för ett grundvattenmagasin. Det fungerar som en naturlig reservoar för vatten under jordytan. Grundvattenmagasin kan vara stora eller små och har olika förmåga att lagra vatten, vilket påverkar hur de reagerar på förändring i nederbörd, vattenuttag och torka.
Grundvattennivåerna varierar naturligt under året. De stiger oftast under höst och vår när det är högre nederbörd, och sjunker under sommaren då det är torrare, särskilt vid torka eller ökad vattenanvändning. Små magasin reagerar snabbare på nederbörd och torka, de kan fyllas på snabbt men töms också snabbt. Stora magasin reagerar oftast långsammare, men är mer stabila över tid, vilket gör de viktiga för långsiktig vattenförsörjning.
Klimatförändringarna påverkar tillgången på grundvatten på flera sätt. Ändrade nederbördsmönster, längre torrperioder och intensivare regn gör att marken inte alltid hinner ta upp vattnet, vilket minskar påfyllnaden av grundvattenmagasin. Mildare vintrar med mindre snö innebär också att vårens naturliga påfyllning kan utebli. Det gör att grundvattennivåerna kan bli lägre än normalt under delar av året något som påverkar både hushåll med egna brunnar och den offentliga vattenförsörjningen
I Södermanland används grundvatten både till dricksvatten och för bevattning. Nu under sommaren är det ofta torrt vilket medför låga vattennivåer, det är därför extra viktigt att hålla koll och hålla sig uppdaterad. Grundvattennivåerna mäts kontinuerligt av Sveriges geologiska undersökning (SGU), länsstyrelsen och dricksvattenproducenterna. Du kan läsa mer om myndigheternas övervakning här: Grundvattennivåer av SGU Länk till annan webbplats..
Hur bildas grundvatten?
Grundvatten bildas när nederbörd i form av regn och snö tränger genom markytan och fyller ut sprickor och hålrum i marken. Grundvattenbildningen är som störst under hösten och vintern, detta på grund av att nederbörden under sommaren och växtperioden inte hinner ner till sprickorna och hålrummen utan det mesta av vattnet tas istället upp av växtligheten.
Vad är skillnaden mellan kommunalt och enskilt vatten?
Är du ansluten till det kommunala nätet så är det din kommun som har ansvar för att leverera vatten av god kvalitet till sina abonnenter. Har du däremot en egen brunn är du själv ansvarig för ditt vatten. Då är det upp till dig att se till att den har tillräckligt med vatten som är av god kvalitet. Hushåll på landsbygden har ofta en enskild brunn, liksom en del skolor, förskolor och äldreboenden. Det är också vanligt att lantbrukare har egna brunnar med vattenuttag till djuren.
Vad gäller kring bevattningsförbud?
Är du ansluten till det kommunala nätet har kommunen rätt att gå ut med bevattningsförbud för att spara på vatten. För enskilda brunnar gäller inte något generellt bevattningsförbud. Men det är viktigt att tänka på att vi alla tar vatten ur samma grundvattenresurs och Länsstyrelsen rekommenderar därför till återhållsamhet även för fastighetsägare som har egen brunn. Håll dig uppdaterad via din kommuns webbsidor.
Men det verkar som att det vattnas ändå…
Bevattning till jordbruksgrödor sker främst från ytvatten som samlas upp i bevattningsdammar under vinterperioden. Det sker i princip ingen bevattning av lantbruksgrödor med grundvatten. Om man trots detta använder grundvatten för jordbruksbevattning så krävs det tillstånd. Detta gäller även om man ska fylla en bevattningsdamm med vatten från en enskild brunn.
Jag har inga problem med min brunn just nu, varför ska jag hushålla med vattnet?
De lägsta grundvattennivåerna uppmäter vi i normala fall i september-oktober. Det betyder att de låga grundvattennivåer som vi ser just nu riskerar att påverka vattenförsörjningen negativt under sommaren och även under tidig höst. Det gäller alltså att spara nu för att kunna använda senare.
Undersökningsmetoderna i grundvattenövervakningen är framtagna så att vattenförvaltningen ska kunna uppfylla EU:s ramdirektiv för vatten. Likaså ska metoderna styras så att övervakningsresultaten bättre kan användas i uppföljningen av miljömålet Grundvatten av god kvalitet.
Länsstyrelsens arbete inom EU:s vattendirektiv innebär att länets sand- och grusavlagringar och andra viktiga grundvattenmagasin har klassificerats som så kallade grundvattenförekomster. Hit hör främst de kommunala dricksvattentäkterna och ett antal naturliga källor men även andra grundvattenmagasin som används för dricksvattenförsörjning. Det finns totalt cirka 170 grundvattenförekomster i länet och dessa revideras till antal och storlek av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU).
Provtagning
Övervakning av länets grundvatten sker via flera aktörer. Kommunerna provtar sina dricksvattentäkter för att kontrollera råvattnet till dricksvattenproduktionen. Länsstyrelsen provtar övriga grundvattenförekomster och SGU bedriver nationell grundvattenövervakning med två stationer i Södermanland.
Kartläggning av grundvattenförekomster
Data från provtagningen ligger till grund för kartläggningen av länets grundvattenförekomster. Den innebär en kvalitetsbedömning av vattnet i förekomsterna, så kallad statusklassning. Målet är att samtliga förekomster ska ha minst statusklass God status till 2021 eller 2028. Kartläggningen innehåller också en analys av tänkbara föroreningskällor och en riskbedömning. För tillfället är det en grundvattenförekomst i länet som bedöms att inte uppfylla God status, detta på grund av bekämpningsmedelsrester. Ytterligare sex förekomster har bedömts riskera att inte uppnå God status i framtiden eftersom förhöjda halter av klorid eller bekämpningsmedelsrester påträffats.
SGU – nationell samordnare
SGU har fått uppdraget att vara den nationella kunskapsmyndigheten för grundvatten. Det innebär att de samordnar all grundvattenövervakning och att de stöttar länsstyrelserna i deras regionala övervakning. Provtagningsprogrammet kommer att utökas och en ny, långsiktig miljöövervakning av grundvatten kommer att tas fram.
Vattentäkt i Gnesta kommun. Foto: Länsstyrelsen.
Syftet med delprogrammet är att övervaka den kemiska statusen i grundvattenförekomster som har en hög potentiell föroreningsbelastning utifrån industrier, förorenade områden, infrastruktur och tät bebyggelse. Programmet syftar även till att öka kunskapen kring påverkanskällor och effekter i grundvattnet.
I länet finns drygt 170 grundvattenförekomster som ingår i vattenförvaltningen enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Av dessa har en (1) förekomst otillfredsställande kemisk status.
Ingen grundvattenförekomst har sänkt status på grund av PFAS. Flera förorenade områden med förorenat grundvatten är dock konstaterade. PFAS i grundvatten har påträffats i flera områden utanför vattenförekomster.
Källa i åkermark vid Sofieberg, strax utanför Kjula i Eskilstuna kommun. Foto: Länsstyrelsen
Delprogrammet inriktas på regional miljöövervakning av grundvattennivåer i värdefulla grundvattenmagasin där det finns stor potentiell risk för kvantitativ påverkan.
Dessa är grundvattenförekomster i sand och grus med vattenuttag större än 10 m³/dygn, mindre grundvattenmagasin i jord till exempel olika moräner, samt de magasin som har en betydande inverkan på värdefulla akvatiska eller terrestra ekosystem.
Två stycken nivåloggar är placerade vid en av länets viktigaste grundvattenförekomster ur dricksvattenförsörjningsperspektiv och data ger viktigt underlag för att kunna upptäcka eventuella förändringar i kvantitet.
SGU tillhandahåller aktuell status av grundvattennivåerna runt om i Sverige.