Aktuella vädervarningar i Södermanlands länJust nu är det flera vädervarningar i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Vattenläget i länet

Foto: Jenny Rondahl

Foto: Jenny Rondahl

Nuläge vattennivåer

SGU spår att grundvattennivåerna i de små magasinen kommer att sjunka i hela landet under sommaren 2023. Hur snabbt nivåerna sjunker beror bland annat på väder och uttagsmängder. Vid normalt sommarväder är det troligt att nivåerna blir lägre i stora delar av Svealand. Ovanligt låga nivåer i de små magasinen kan förväntas om det blir en varm och torr sommar.

I de stora grundvattenmagasinen förväntas nivåerna sjunka under sommaren 2023. Både vid normalt sommarväder och ett torrt sommarväder blir nivåerna i de stora grundvattenmagasinen låga eller ganska låga i större delen av Svealand.

Det finns många sätt att spara på vårt dricksvatten:

  • Ta korta duschar och stäng av kranen när du tvättar håret och kroppen.
  • Stäng av kranen när du borstar tänderna.
  • Fyll en kanna med vatten och ställ i kylen så slipper du spola tills vattnet i kranen blir kallt.
  • Använd regnvatten för bevattning av trädgård.
  • Kontrollera att inga kranar eller toaletter läcker vatten, åtgärda vid behov.

Små grundvattenmagasin innehåller lite vatten och reagerar snabbt på nederbörd och vattenuttag. Både grävda och borrade brunnar brukar finnas i små magasin och de används vanligtvis för enskild vattenförsörjning, det vill säga vatten från egen brunn. Närmare två miljoner människor i Sverige, både permanent och fritidsboende, får sitt dricksvatten från egen brunn. Om du har egen brunn rekommenderas att vara uppmärksam gällande kvalitet och kvantitet på vattnet.

Som privatperson kan du registrera din enskilda brunn i SGU:s databas Brunnar.

Databasen brunnar (sgu.se) Länk till annan webbplats.

Genom att registrera din brunn bidrar du bland annat till bättre kunskap och skydd av vårt gemensamma grundvatten.

Stora grundvattenmagasin innehåller mycket vatten och reagerar långsamt på nederbörd och vattenuttag. De stora magasinen är viktiga för den kommunala vattenförsörjningen. Ungefär hälften av Sveriges befolkning får sitt dricksvatten från stora grundvattenmagasin.

Mer information om aktuella grundvattennivåer finns länkat till under avsnittet Relaterad information.

Hushållsvatten till enskilda fastigheter behöver inget tillstånd enligt 11 kap. 11 § miljöbalken. Det behövs inte heller något tillstånd för vatten till djur inom lantbruket. Håll alltid koll på din vattenförbrukning, detta för att inte skada omgivningen. Ett tips är att vara sparsam och undvika att använda vattnet för att exempelvis fylla pooler, vattna trädgårdar och tvätta bilen när det råder vattenbrist.

Alla andra verksamheter, industrier, åkerbevattning, kommunal dricksvattenförsörjning, samfälligheter eller föreningar behöver tillstånd för sitt vattenuttag oavsett om det är ytvatten eller grundvatten enligt 11 kap. 9 § miljöbalken.

Viss bortledande av vatten kan enligt 11 kap. 9 a § miljöbalken anmälas till tillsynsmyndigheten (se 19 § förordning om vattenverksamhet). 

För anmälan av bortledande av vatten gäller följande storleksordningar på vattenuttagen:

  • Vattendrag: högst 600 kubikmeter/dygn, dock högst 100 000 kubikmeter/år
  • Annat vattenområde än vattendrag: högst 1000 kubikmeter/dygn, dock högst 200 000 kubikmeter/år 

Alla uttag utöver dessa ska tillståndsprövas av mark- och miljödomstolen.

Hur bildas grundvatten?

Grundvatten bildas när nederbörd i form av regn och snö tränger genom markytan och fyller ut sprickor och hålrum i marken. Grundvattenbildningen är som störst under hösten och vintern, detta på grund av att nederbörden under sommaren och växtperioden inte hinner ner till sprickorna och hålrummen utan det mesta av vattnet tas istället upp av växtligheten.

Vad är skillnaden mellan kommunalt och enskilt vatten?

Är du ansluten till det kommunala nätet så är det din kommun som har ansvar för att leverera vatten av god kvalitet till sina abonnenter. Har du däremot en egen brunn är du själv ansvarig för ditt vatten. Då är det upp till dig att se till att den har tillräckligt med vatten som är av god kvalitet. Hushåll på landsbygden har ofta en enskild brunn, liksom en del skolor, förskolor och äldreboenden. Det är också vanligt att lantbrukare har egna brunnar med vattenuttag till djuren.

Vad gäller kring bevattningsförbud?

Är du ansluten till det kommunala nätet har kommunen rätt att gå ut med bevattningsförbud för att spara på vatten. För enskilda brunnar gäller inte något generellt bevattningsförbud. Men det är viktigt att tänka på att vi alla tar vatten ur samma grundvattenresurs och Länsstyrelsen rekommenderar därför till återhållsamhet även för fastighetsägare som har egen brunn. Håll dig uppdaterad via din kommuns webbsidor.

Men det verkar som att det vattnas ändå…

Bevattning till jordbruksgrödor sker främst från ytvatten som samlas upp i bevattningsdammar under vinterperioden. Det sker i princip ingen bevattning av lantbruksgrödor med grundvatten. Om man trots detta använder grundvatten för jordbruksbevattning så krävs det tillstånd. Detta gäller även om man ska fylla en bevattningsdamm med vatten från en enskild brunn.

Jag har inga problem med min brunn just nu, varför ska jag hushålla med vattnet?

De lägsta grundvattennivåerna uppmäter vi i normala fall i september-oktober. Det betyder att de låga grundvattennivåer som vi ser just nu riskerar att påverka vattenförsörjningen negativt under sommaren och även under tidig höst. Det gäller alltså att spara nu för att kunna använda senare. 

Undersökningsmetoderna i grundvattenövervakningen är framtagna så att vattenförvaltningen ska kunna uppfylla EU:s ramdirektiv för vatten. Likaså ska metoderna styras så att övervakningsresultaten bättre kan användas i uppföljningen av miljömålet Grundvatten av god kvalitet.

Länsstyrelsens arbete inom EU:s vattendirektiv innebär att länets sand- och grusavlagringar och andra viktiga grundvattenmagasin har klassificerats som så kallade grundvattenförekomster. Hit hör främst de kommunala dricksvattentäkterna och ett antal naturliga källor men även andra grundvattenmagasin som används för dricksvattenförsörjning. Det finns totalt cirka 150 grundvatten­förekomster i länet och dessa revideras till antal och storlek av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU).

Provtagning

Övervakning av länets grundvatten sker via flera aktörer. Kommunerna provtar sina dricksvattentäkter för att kontrollera råvattnet till dricksvattenproduktionen. Länsstyrelsen provtar övriga grundvattenförekomster och SGU bedriver nationell grundvattenövervakning med två stationer i Södermanland. Resultaten från all provtagning lagras i SGU:s nationella databas Vattentäktsarkivet. Läs mer om Vattentäktarkivet på SGU:s webbplats. Länk till annan webbplats.

Kartläggning av grundvattenförekomster

Data från provtagningen ligger till grund för kartläggningen av länets grundvatten­förekomster. Den innebär en kvalitetsbedömning av vattnet i förekomsterna, så kallad statusklassning. Målet är att samtliga förekomster ska ha minst statusklass God status till 2021 eller 2028. Kartläggningen innehåller också en analys av tänkbara föroreningskällor och en riskbedömning. För tillfället är det en grundvattenförekomst i länet som bedöms att inte uppfylla God status, detta på grund av bekämpningsmedelsrester. Ytterligare sex förekomster har bedömts riskera att inte uppnå God status i framtiden eftersom förhöjda halter av klorid eller bekämpningsmedelsrester påträffats.

SGU – nationell samordnare

SGU har fått uppdraget att vara den nationella kunskapsmyndigheten för grundvatten. Det innebär att de samordnar all grundvattenövervakning och att de stöttar länsstyrelserna i deras regionala övervakning. Provtagningsprogrammet kommer att utökas och en ny, långsiktig miljöövervakning av grundvatten kommer att tas fram.


Vattentäkt i Gnesta kommun. Foto: Länsstyrelsen.

Vattentäkt i Gnesta kommun. Foto: Länsstyrelsen.

Syftet med delprogrammet är att övervaka den kemiska statusen i grundvattenförekomster som har en hög potentiell föroreningsbelastning utifrån industrier, förorenade områden, infrastruktur och tät bebyggelse. Programmet syftar även till att öka kunskapen kring påverkanskällor och effekter i grundvattnet.


I länet finns drygt 140 grundvattenförekomster som ingår i vattenförvaltningen enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Av dessa har tre förekomster otillfredsställande kemisk status och för 35 förekomster bedöms risken hög att god kemisk status inte uppnås 2021.

Ingen grundvattenförekomst har sänkt status på grund av PFAS. Flera förorenade områden med förorenat grundvatten är dock konstaterade. PFAS i grundvatten har påträffats i flera områden utanför vattenförekomster.

 

Källa i åkermark vid Sofieberg, strax utanför Kjula i Eskilstuna kommun. Foto: Länsstyrelsen

Källa i åkermark vid Sofieberg, strax utanför Kjula i Eskilstuna kommun. Foto: Länsstyrelsen

Delprogrammet inriktas på regional miljöövervakning av grundvattennivåer i värdefulla grundvattenmagasin där det finns stor potentiell risk för kvantitativ påverkan.

Dessa är grundvattenförekomster i sand och grus med vattenuttag större än 10 m³/dygn, mindre grundvattenmagasin i jord till exempel olika moräner, samt de magasin som har en betydande inverkan på värdefulla akvatiska eller terrestra ekosystem.

Två stycken nivåloggar är placerade vid en av länets viktigaste grundvattenförekomster ur dricksvattenförsörjnings perspektiv och data ger viktigt underlag för att kunna upptäcka eventuella förändringar i kvantitet.

 

Grundvattennivåer i juli 2019. Källa: SGU.

I länet kalkas det årligen 16 sjöar för att motverka försurning. De kalkade sjöarna och ytterligare ca 14 sjöar som tidigare kalkats följs upp med provtagningar av vattenkemi och bottenlevande organismer. Bottenfaunaundersökningar görs i sex till åtta sjöar per år enligt rullande schema.


Vattenkemiprovtagningar utförs två gånger på våren vid högflöden varje år vid sjöarnas utlopp, och tre gånger på våren och hösten i vattendraget Ramundsbäck. I varje vattenanalys ingår pH, alkalinitet, färg, konduktivitet, kalcium, magnesium, natrium och kalium.

Resultaten av uppföljningen har varit positiv och visar att kalkningen ger önskad effekt i de flesta av länets försurade sjöar och vattendrag. Bottenfaunarapporter årsvis:

Bottenfauna i Södermanlands län 2002, del 1 Pdf, 3.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Bottenfauna i Södermanlands län 2002, del 2 Pdf, 4.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Bottenfauna i Södermanlands län 2003 Pdf, 1.9 MB, öppnas i nytt fönster.

Bottenfauna i Södermanlands län 2004 Pdf, 2.1 MB, öppnas i nytt fönster.

Bottenfauna i Södermanlands län 2006 Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Bottenfauna i Södermanlands län 2007 Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Bottenfauna i Södermanlands län 2008 Pdf, 2.6 MB, öppnas i nytt fönster.

Bottenfauna i Södermanlands län 2009 Pdf, 1.1 MB, öppnas i nytt fönster.

Bottenfauna i Södermanlands län 2010 Pdf, 2.7 MB, öppnas i nytt fönster.

Bottenfauna i Södermanlands län 2011 Pdf, 1.5 MB, öppnas i nytt fönster.

Bottenfauna i Södermanlands län 2012 Pdf, 842.2 kB, öppnas i nytt fönster.

Bottenfauna i Södermanlands län 2013 Pdf, 2.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Bottenfauna i Södermanlands län 2014 Pdf, 6.9 MB, öppnas i nytt fönster.

Bottenfauna i Södermanlands län 2015 Pdf, 2.8 MB, öppnas i nytt fönster.

Bottenfauna i Södermanlands län 2016 Öppnas i nytt fönster.

Bottenfauna i Södermanlands län 2017 Öppnas i nytt fönster.

Bottenfauna i Södermanlands län 2018 Öppnas i nytt fönster.

 

Vattenprovtagning. Foto: Länsstyrelsen.

Kontakt

Länsstyrelsen i Södermanlands län

611 86 Nyköping

Dela sidan:

Landshövding

Beatrice Ask

Besöksadress

Stora Torget 13

Postadress

611 86 Nyköping

Organisationsnummer

202100-2262

Följ oss