LIFE IP Rich Waters

Rich Waters var Sveriges första projekt inom EU:s miljöprogram LIFE IP.

Projektet pågick mellan 2017 och 2024 och hade som syfte att öka takten på genomförandet av vattenvårdande åtgärder i Norra Östersjöns vattendistrikt. Länsstyrelsen i Södermanland var en av 35 medverkande partners i projektet. De olika medverkande var representanter från myndigheter, kommuner, universitet, vattenvårdsförbund, företag och organisationer på nationell, regional och lokal nivå.

Projektet LIFE IP Rich Waters ger oss möjligheten att öka takten på vattenvårdande åtgärder i Norra Östersjöns vattendistrikt, och möjlighet att på ett målinriktat och samordnat sätt ge bättre förutsättningar att nå god vattenstatus i distriktets sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten. Länsstyrelsen i Södermanland är en av 35 medverkande partners i projektet. De olika medverkande är representanter från myndigheter, kommuner, universitet, vattenvårdsförbund, företag och organisationer på nationell, regional och lokal nivå.

Bättre kvalitet och utveckling av metoder

Målet var att genomföra konkreta åtgärder i vatten samt att utveckla samverkan och lärande för att göra åtgärdsarbetet effektivare. Projektet, som var uppdelat i 20 delprojekt, har bland annat arbetat med att minska mängden näringsämnen och föroreningar som når sjöar och vattendrag. Projektet har också stöttat och utvecklat kommunal och regional vattenplanering samt bidragit till arbetet med att skapa fler åtgärdsinriktade projekt, gärna med finansiering från EU. Ny teknik och innovationer var viktiga delar i projektet.

Projektet ska bidra till genomförande av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendisktrikt. Projektet initierades som ett resultat i den alltför låga åtgärdstakt vi har i Sverige idag för att möta kraven enligt vattenförvaltningsförordningen. Länsstyrelsen i Västmanland i egenskap av vattenmyndighet i Norra Östersjöns vattendistrikt, har koordinerat projektet.Projektet pågick fram till juni 2024.

Åtgärdsprogram för Norra Ösersjöns vattendistrikt Länk till annan webbplats.

Fotoutställning i Nyköping om vattnet som livsviktig resurs

Som en del av slutredovisningen av projektet togs det fram an fotoutställning med bilder från den prisbelönte naturfotografen Jonas Hammar. Fotoutställningen inleddes i Nyköping och visades sedan Västerås, Stockholm, Örebro och Uppsala.

Resultaten från projektet presenterades vid en slutkonferens i Västerås i maj 2024.

Det har också tagits fram en lekmannarapport med lärdomar och resultat från projektet.

Lekmannarapport: Lärdomar och resultat från LIFE IP Rich Waters 2017-2024 Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen i Södermanlands län engagemang i Rich Waters

Länsstyrelsen arbetar i sex områden inom LIFE IP Rich Waters:

• Projektutveckling - fånga upp och underlätta initiativ om vidareutveckling i pågående arbete för att nya projekt ska skapas
• Delta i utvecklingen av en metod för gårdsvisa vattenplaner, där åtgärder för bättre vattenkvalitet ses över på gårdsnivå
• Bygga upp ett lokalt vattenkansli för Kiladalen
• Utveckla ett verktyg för bedömning av internbelastning i sjöar
• Strategier som främjar fri rörlighet i våra vattendrag
• Öka kunskapen om miljögifter i våra vatten genom koordinerad miljögiftsövervakning

Projektutveckling

Vi arbetar med att fånga upp och underlätta initiativ om vidareutveckling i pågående arbete för att nya projekt ska skapas. Mälarens vattenvårdsförbund har i detta delprojekt arrangerat flertalet kurser i hur olika sorters bidrag fungerar. Kurserna har spelats in och finns på deras hemsida

Kurser inom projektutveckling | Mälarens vattenvårdsförbund (malaren.org) Länk till annan webbplats..

PFAS-halter över riktvärdet i sörmländska vatten och fisk

Länsstyrelsen Södermanland har genomfört en PFAS-undersökning av länets vatten och sjöar och påträffat höga halter i 11 av de 25 undersökta provlokalerna. I en uppföljande undersökning analyserades fisk för att ta reda på hur mycket av PFAS-ämnena som lagrats i fiskvävnader. Höga halter kunde konstateras i fisken från Näsnaren strax utanför Katrineholm.

PFAS är en förkortning för per- och polyfluorerade ämnen och består av ca 5000 identifierade syntetiskt framtagna ämnen som är giftiga, svårnedbrytbara och kan lagras i levande organismer. Ämnena stannar länge kvar i miljön och sprider sig lätt via vatten och luft. PFAS förekommer därför överallt i vår miljö idag, även på avlägsna platser såsom på Arktiska områden trots att varken tillverkning eller användning av ämnena förekommer där.

Människor får i störst utsträckning i sig PFAS via mat och dricksvatten. Dessa orsakar inte direkta akuta problem, men eftersom vissa ämnen kan lagras länge i kroppen innebär det att PFAS-intag under längre perioder kan påverka hälsan. För foster och spädbarn är känsligheten sannolikt större då de kan få negativa effekter på födelsevikt, kolesterolhalt och immunförsvar. Djurstudier har visat en påverkan på immunsystemet, hjärnans utveckling och förändrad levervikt. De livsmedel som i dagsläget svarar för det största intaget av PFAS hos människor är frukt, ägg och fisk. Även dricksvatten står för en stor del av PFAS-exponeringen, särskilt dricksvatten som blivit förorenat i samband med brandövningar.

Genom regional miljöövervakning kan vi följa statusen och upptäcka trender i miljön. Länsstyrelsen Södermanland har genom EU-projektet Life IP Rich Waters genomfört en PFAS-undersökning av ytvatten i totalt 25 sjöar och vattendrag i länet under 2020–2021. I elva av de 25 vattnen uppmättes PFOS-halter över miljökvalitetsnormen för god kemisk status. Högst halt uppmättes i sjön Näsnaren utanför Katrineholm där årsmedelvärdet låg 10 gånger högre än gränsvärdet för miljökvalitetsnormen (se rapport PFAS-halter över gränsvärdet i Sörmländska sjöar och vattendrag för mer information).

Under 2022–23 har en uppföljande provtagning av fisk skett för 20 sjöar och vattendrag i länet, dels i de elva vatten där PFOS riktvärdet överskreds i ytvattenprovtagningen men även i ytterligare provlokaler med bedömt undersökningsbehov. Resultaten visade på att fisken i Näsnaren innehöll PFOS-halter över miljökvalitetsnormen för fisk. Observera dock att den fisk som undersöktes är storleksmässigt för liten för att klassas som matfisk, varför Länsstyrelsen uppmanar till försiktighet vid konsumtion av fisk från Näsnaren. Vidare rekommenderar Länsstyrelsen att man följer Livsmedelsverkets råd vid konsumtion av insjöfisk.

Slutsatsen är att PFAS förekommer brett i länets vatten och fisk. I de elva vattenförekomster där gränsvärdet överskreds behöver fler undersökningar genomföras för att säkerställa nivåerna men även spåra tillbaka föroreningen till utsläppskällorna. Detta arbete kommer att närmast i tid genomföras för Näsnaren där Länsstyrelsen Södermanland i samarbete med Katrineholms kommun kommer följa upp med ytterligare undersökningar för att spåra tillbaka föroreningen till utsläppskällan.

Mer information

Mer om undersökningarna av PFAS i vattenförekomster och i fisk kan du läsa i följande rapporter:

Förekomst av PFAS-ämnen i vatten från sjöar och vattendrag i Södermanlands län år 2020–2021

Förekomst av PFAS-ämnen i fisk från sjöar och vattendrag i Södermanlands län år 2022 Länk till annan webbplats.

I foldern PFAS - gifter som stannar länge i miljön finns lättillgänglig information om PFAS och tips på vad du som konsument kan göra för att förhindra spridningen av PFAS i miljön.

PFAS - gifter som stannar länge i miljön (tillgänglighetsanpassad folder) Pdf, 3.3 MB.

Du kan även läsa mer om PFAS i en Story map Länk till annan webbplats. framtagen inom projektet LIFE IP Rich Waters.

Gårdsvisa vattenvårdsplaner

En metod för rådgivning om åtgärder för bättre vattenkvalitet på gårdsnivå har tagits fram i projektet. Metoden har testats på 5 gårdar i länet, där enskilda lantbrukare får stöd av rådgivare att identifiera lämpliga åtgärder för att minska fosfor- och kväveutsläppen till sjöar, vattendrag och kustvikar. De får också information om vilka bidrag som kan sökas och fortsatt stöd för att genomföra åtgärderna.

Den gårdsvisa vattenvårdsplanen utgår från lantbrukarens perspektiv och hjälper honom eller henne att prioritera vilka insatser som ger störst effekt i förhållande till kostnaden. Metoden som kan appliceras på avrinningsområdesnivå och en kortversion av densamma finns att läsa under relaterad information. Här finns också metoden för vattenvårdsplan för hästgårdar och en exempelplan.

Inom projektet så har en film tagits fram för att visa hur vattenvårdsplanering på gårdsnivå kan gå till. I filmen får vi följa rådgivaren Line Strand under ett besök hos fårbonden Tomas Olsson på Norrby gård i Kungsör.

Vattenkansli i Kiladalen

En viktig del av arbetet inom Rich Waters-projeket handlar om att samarbeta och samverka – så även i delprojektet vattenkansli i Kiladalen där lantbrukarna i Kiladalen, Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund och länsstyrelsen Södermanland bygger upp ett samarbete. En rad workshops har arrangerats inom projektet 2020 och 2022 för att öka samarbetet.

"Filminarium" om arbetet i Kilaåns avrinningsområde

I Kiladalen bubblar det av engagemang och initiativ. Vi har producerat fem informationsfilmer för att förmedla en del av det som är på gång kring Kilaån. Vi skulle egentligen ha setts i maj 2020 för att följa upp arbetet efter workshopen vi höll i januari men med tanke på Corona och Covid-19 har planerna tyvärr fått ändras. Använd gärna hörlurar när du tittar på filmerna.

Ett av delprojekten i Life IP Rich Waters i Södermanland handlar om Kilaåns avrinningsområde. Här försöker vi skapa samverkan för att höja vattenstatusen i Kilaån.

Våtmarken Erkan

Gårsvisa Vattenplaner i Kiladalen

Kilaåns Regleringsföretag

Uppföljning av workshop

Verktyg för minskad internbelastning i sjöar

Ett verktyg för att bedöma om en sjö riskerar att vara påverkad av internbelastning har tagits fram av SLU och Länsstyrelsen i Örebro. Det betyder att näringsämnen som sjunkit till botten åter går upp i sjöns vattenmassa och att övergödningen är svår att åtgärda bara genom att minska tillförseln av fosfor och kväve. Utökad provtagning pågår i 20-talet sjöar i Södermanlands län för att få in data som kan användas i verktyget.

Strategier för fri rörlighet för fisk i våra vattendrag

Två kulturhistoriska inventeringar, för Kilaånsoch Trosaåns avrinningsområde togs fram under 2021. Det är en översyn och utvärdering av kulturmiljöerna i dessa vatten inför de kommande domstolsprövningarna av vattenkraftanläggningar. När utredningarna var klara hölls ett digitalt seminarium där det diskuterades hur bedömningarna görs, vilka aspekter som vägs in och hur kulturmiljöer viktas mot naturvårdsintressen.

Kulturhistorisk inventering i Kilaåns avrinningsområde

Kulturhistorisk inventering i Trosaåns avrinningsområde

Två fältbesök med tema kulturmiljöer i vatten har arrangerats under 2022 för att ute i fält diskutera och hitta gemensamma synsätt mellan de två kompetensområdena kulturmiljö och naturmiljö.

Öka kunskapen om miljögifter i våra vatten genom koordinerad miljögiftsövervakning

Gemensamma arbetssätt för länsstyrelserna tas fram för provtagning av olika ämnen, exempelvis PFAS. Hittills har ytvatten provtagits och analyserats i länet. Utifrån dessa resultat har sjöar och vattendrag valts ut där analyser kommer göras även i fisk under hösten 2022. Resultaten kommer publiceras på en gemensam StoryMap för alla länsstyrelser i projektet.