Energi och klimat
Länsstyrelsen leder det regionala arbetet med energiomställningen och minskad klimatpåverkan. Vi samordnar arbetet och ger stöd till näringsliv, kommuner och myndigheter i dessa frågor. Det handlar till exempel om regional energi- och klimatstrategi, handlingsplaner, ekonomiska stöd och arenor för samverkan och kunskap.
För att vi ska nå uppsatta energi- och klimatmål behöver näringsliv, kommuner och myndigheter samarbeta. Länsstyrelsen leder och samordnar det regionala arbetet med att utveckla den regionala energiplaneringen och arbetar för att minska utsläppen av växthusgaser.
Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning (LEKS) stödjer, effektiviserar och bidrar till att utveckla länsstyrelsernas arbete.
Vad gör Länsstyrelsen?
- Ansvarar för att tillsammans med andra aktörer uppdatera och genomföra regionala energi- och klimatstrategier med utgångspunkt i riksdagens energi- och klimatmål.
- Arbetar med att förmedla kunskap, ge inspiration och vägleda om ekonomiska stöd för att bidra till målen.
- Arbetar för att energi och klimat ska bli en integrerad del i alla verksamhetsområden.
- Främjar samverkan mellan kommuner och andra lokala och regionala aktörer i arbetet med energiplanering och klimatåtgärder. Syftet är att bidra till stärkt näringslivsutveckling, minskad klimatpåverkan, förbättrad energiberedskap och trygg energiförsörjning.
Statistik för planering och uppföljning
Länsstyrelsen analyserar energi- och klimatstatistik för planering och uppföljning. Kommunal och regional energistatistik kan till exempel sammanställas i en energibalans, som syftar till att ge en samlad redovisning av tillförsel, omvandling och användning av energi.
Kommunal och regional energistatistik, Statistikmyndigheten
Länk till annan webbplats.
Hos SMHI, i den nationella emissionsdatabasen, hittar du nationell och regional statistik för utsläpp av växthusgaser.
Nationella emissionsdatabasen, SMHI Länk till annan webbplats.
Regional klimat- och energistrategi
Länsstyrelserna har i uppdrag att samordna och leda det regionala arbetet för att nå de energi- och klimatpolitiska målen. Strategin beskriver Södermanlands förutsättningar och möjligheter i klimat-och energiarbetet. Den visar inom vilka områden insatser behövs, och hur vi kan jobba.
Under 2024 och första halvan av 2025 reviderar samtliga länsstyrelser sina klimat- och energistrategier på uppdrag av regeringen. I uppdraget ingår att inkludera de nya energipolitiska målen.
Det finns många fördelar, regionalt och lokalt, med ett gemensamt arbete för minskade klimatutsläpp och en omställning till cirkulära och fossilfria samhällssystem. Mervärdena av förnybar energi, energieffektivisering och minskad konsumtion är exempelvis renare luft, bättre närmiljö, och en säkrad energiförsörjning och krisberedskap – sammanfattat en hållbar regional utveckling.
Under perioden 1990-2018 har utsläppen av växthusgaser i Södermanland minskat med 37 procent. Vi står inför en stor utmaning för att nå det nationella målet om noll nettoutsläpp till 2045. Vi måste ställa om och vi måste göra det nu. Även om utsläppen av växthusgaser minskar i länet går omställningen för sakta. Den regionala koldioxidbudget som beräknats för Södermanlands län visar att vi behöver minska utsläppen av koldioxid med 16 procent per år.
Strategin består av fem fokusområden som beskriver vad vi vill uppnå i Södermanland till 2045; Hållbara resor och transporter, Hållbart energisystem, Hållbar användning av energi, Cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion, samt Hållbart jord- och skogsbruk.
En metod för genomförande av strategin har utvecklats som innebär arbete inom tre faser; att utveckla åtgärder, genomföra åtgärder samt uppföljning. Samverkan är viktig i alla faser. Arbetet är cykliskt, men också parallellt och kontinuerligt inom alla tre faser. Även uppföljning av strategin sker kontinuerligt.
Som underlag till strategin finns två rapporter, se nedanstående:
Koldioxidbudget 2020-2040 Södermanlands län
Den klimatförändring vi ser idag orsakas av tidigare gjorda utsläpp. Koldioxid är en stabil växthusgas som inte bryts ned, och ackumuleras därför i atmosfären. Ju mer som ackumuleras i atmosfären, desto större blir påverkan på klimatet. Det går därför att beräkna en budget för hur stort utsläppsutrymme vi har kvar innan vi släppt ut så mycket koldioxid att klimatmålen inte kan nås. FN:s klimatpanel IPCC har gjort en beräkning på global nivå över hur stort utsläppsutrymme som finns kvar, det vill säga en global koldioxidbudget.
En koldioxidbudget är alltså en budgetberäkning som på samma sätt som en ekonomisk budget beskriver hur mycket man har att spendera. När man vet den totala budgeten kan man också bestämma hur man vill fördela den. Om vi minskar utsläppen snabbt inom de närmaste åren finns ett större utrymme kvar längre fram. Och omvänt om åtgärder dröjer minskar utrymmet längre fram.
Den globala koldioxidbudgeten är den begränsade totala mängd koldioxid som kan släppas ut till atmosfären för att klara ett visst temperaturmål, det vill säga det utsläppsutrymme vi har. Den globala koldioxidbudgeten kan brytas ner, fördelas, i tid och rum, och uttryckas som lokala eller regionala årliga koldioxidbudgetar.
Länk till rapporten under Publikationer
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Uppsala universitet och Ramböll har på uppdrag av Länsstyrelsen beräknat en koldioxidbudget för Södermanlands län. Den visar att länet, för att leva upp till Parisavtalet, årligen måste minska sina utsläpp av koldioxid med 16 procent. Det innebär att utsläppsminskningen i ton koldioxid behöver vara störst fram till 2030. Den regionala budgeten omfattar de utsläpp som görs inom länets gränser (territoriella utsläpp) med tillägg för utsläpp från internationella transporter inklusive internationellt flyg. Utsläpp till följd av konsumtion av varor och tjänster eller ekonomisk aktivitet i länet (konsumtionsbaserade utsläpp) har inte inkluderats. Budgeten har beräknats för perioden 2020-2040.
Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel - Ett strategiskt kunskapsunderlag för Södermanlands län
Rapporten ger kunskap om nuläget och vägledning kring hur etablering av publik infrastruktur för förnybara drivmedel och elfordon bör ske i Södermanlands län fram till 2030 för att det nationella klimatmålet för transportsektorn ska kunna nås.
Målet innebär att till 2030 minska utsläppen av växthusgaser från transporter med 70 procent jämfört med år 2010. Det är angeläget att större delen av infrastrukturen kommer till inom de närmaste fem åren för att kunna nå utsläppsmålet till 2030.
Länk till rapporten under Publikationer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
För att optimera och prioritera insatser framöver i Södermanlands län har en övergripande drivmedelsstrategi tagits fram. Den bygger på en sammanvägning av framtidsscenarier, analys av påverkan på flera olika miljö- och samhällsmål samt redan beslutade mål i lokala och länsövergripande strategier och program.
Drivmedel bör prioriteras i följande ordning:
Primära drivmedelsval i prioritetsordning
- El, vätgas och biogas
- Etanol
Sekundära drivmedelsval i prioritetsordning
- Biodiesel
- Fossila drivmedel (drivmedel med lågt förnybart innehåll)
Vägledningar och stöd
Länsstyrelsens energi- och klimatsamordning (LEKS) driver utvecklingsprojekt inom energi och klimat både på egen hand och tillsammans med andra aktörer. Inom projekten tar vi ibland fram olika vägledningar och handläggarstöd. De är till för dig som arbetar med energi- och klimatfrågor inom till exempel miljöprövning, energitillsyn och översiktsplanering.
Var finns pengarna för energi- och klimatinsatser?
LEKS har tagit fram sammanställningen ”Var finns pengarna för energi- och klimatinsatser?” för att underlätta för dig som vill bidra till den gröna omställningen. I sammanställningen hittar du information om vilka stöd och bidrag som finns att söka för energi- och klimatrelaterade investeringar. Kontakta gärna Länsstyrelsen för ytterligare vägledning.
Hur kan åkerier minska sina kostnader för bränsle och därigenom även minska sin klimatpåverkan?
Det framgår av vägledningen för åkerinäringen som Sveriges åkeriföretag och Länsstyrelsen Västmanland/Södermanland gemensamt tagit fram. Syftet är att främja hållbara godstransporter i hela landet.
I vägledningen finns tips och inspiration och flera praktiska exempel på hur åkerier kan minska bränsleanvändningen och sina kostnader. Syftet med vägledningen är att minska godstransporternas negativa klimatpåverkan och att stärka åkeriföretagens konkurrenskraft.
Områden som finns med i vägledningen är logistik, fordon, drivmedel, körsätt och systematiskt hållbarhetsarbete. Målet är att åkeriföretag ska kunna minska sin bränsleanvändning genom till exempel förbättrad aerodynamik, val av bränsle och dialog om leveranstider med sina kunder.
Vägledning för transportsäljare Länk till annan webbplats.
Hur kan offentliga och privata transportköpare minska sin klimatpåverkan genom att ställa rätt krav på de som utför transporterna?
Det framgår av vägledningen för köpare av godstransporter som Länsstyrelsen Västmanland/Södermanland tillsammans med Sveriges Åkeriföretag, transportköpare/säljare, Trivector och Ecoplan in Medio tagit fram. Målet är minskad klimatpåverkan och effektivare transporter.
Vägledningen ger tips och inspiration om hur köpare kan ställa krav på klimatsmarta transporter. Områden som finns med i vägledningen är logistik, fordon, körsätt och systematiskt hållbarhetsarbete.
I tillhörande bilaga förtydligas frågor och krav inför en upphandling.
Vägledning för transportköpare Länk till annan webbplats.
Bilaga Vägledning för transportköpare Länk till annan webbplats.