Skötsel av skyddad natur
Naturen i skyddade områden behöver ibland olika former av skötsel för att de höga naturvärdena ska kunna finnas kvar och utvecklas. Länsstyrelsen sköter om många naturreservat och nationalparker, men ansvaret kan också ligga på en kommun, en stiftelse eller annan organisation.
Länsstyrelsens skötsel av skyddad natur
I vissa skyddade områden tar vi hand om naturen med aktiva åtgärder, till exempel genom att röja sly, låta djur beta, lägga igen diken eller slå slåtterängar. I andra områden utför vi naturvårdsbränning för att gynna olika arter. I många områden får naturen sköta sig själv, utan inblandning av människan.
Den som planerar och utför skötseln av ett område kallas för förvaltare. För varje område finns det en skötsel- eller bevarandeplan som förvaltaren utgår ifrån.
Nyhetsbrevet kommer ut en gång på våren och en gång på hösten. Här informerar Länsstyrelsen om hur vi arbetar med skydd och skötsel av Skånes natur, samt med övergripande frågor som rör friluftsliv, grön infrastruktur och ekosystemtjänster.
Information om hur vi hanterar dina personuppgifter
Länk till annan webbplats.
Läs tidigare nummer av Nytt i Skånsk natur
Nytt i skånsk natur - november 2023
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Nytt i skånsk natur - maj 2023 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Nytt i skånsk natur - oktober 2022 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Nytt i skånsk natur - maj 2022 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Ansvaret för skötseln av naturreservat och nationalparker i Skåne
Länsstyrelsen ansvarar för skötseln i de tre nationalparkerna och i de ca 300 statliga naturreservaten. De ca 60 kommunala reservaten förvaltar respektive kommun.
Länsstyrelsen har till viss del egen fältpersonal men större delen av det praktiska arbetet i de statliga reservaten utför andra. Ofta har vi överenskommelser med markägare och arrendatorer, men också med Stiftelsen skånska landskap och enskilda kommuner kring skötseln. Vi tar dessutom hjälp av Skogsstyrelsen och deras arbetslag inom Naturnära jobb (tidigare Gröna jobb) eller av upphandlade entreprenörer.
Endast mindre angrepp
I Skånes skyddade områden har vi bara haft mindre angrepp av granbarkborre på senare år. Vi ser två viktiga förklaringar till detta:
- Få barrskogsreservat. I Skåne finns endast ett fåtal barrskogsreservat eftersom granen saknar höga naturvärden här i utkanten av sitt utbredningsområde.
- Gran ersätts av lövträd i lövskogsreservat. I våra ädellövskogsreservat har sammanhängande granbestånd successivt tagits ned till förmån för ny lövskog, något som har missgynnat granbarkborren. Några större granområden finns dock kvar, som på Kullaberg, men här har vi inga större problem med angrepp. I utbytesmark kan vi ha en del angrepp, men det avverkar vi allteftersom.
Granbarkborren
Den åttatandade granbarkborren är en liten skalbagge som lever under barken på gran. Den finns naturligt i våra skogar och orsakar normalt inte några problem. Granbarkborren söker sig till känsliga granar och har extra lätt för att föröka sig om det finns många försvagade träd på liten yta. De senaste årens torka och blåst är en orsak till granarnas ökade känslighet, en annan att granar inte bara odlas på optimala gran-marker. När det sedan finns många träd i samma situation på samma plats som det kan bli i dagens skogsbruk, med enhetliga ”granodlingar”, blir effekterna påtagliga med stora angrepp på kort tid. När det finns många granbarkborrar på samma plats kan de även angripa friska granar.
Visste du att granbarkborren
- bara skadar gran, inga andra trädslag.
- bara är intresserad av färskt trä, den färska innerbarken under den grövre ytterbarken, på nyfallna eller levande stående granar.
- är ointresserad av död ved. Död ved är däremot viktig för granbarkborrens naturliga fiender och kan därför minska angreppet.
- helst övervintrar i marken, att hugga bort angripna granar under vintern har därför liten effekt. Det kan istället ta bort granbarkborrens naturliga fiender, som till stor del finns kvar under trädens bark på vintern.
- dras till doften av kåda och skadad gran, därför kan avverkningar locka till sig fler granbarkborrar. Efter en huggning kommer de granar som står kvar i kanten att få mer sol och vind på sig, stress som kan göra dem mottagliga för angrepp.
Granbarkborrens naturliga fiender
Granbarkborrens naturliga fiender trivs i variationsrika skogar med en blandning av olika trädslag och ålder och där det finns gott om död ved. Exempel på naturliga fiender som äter granbarkborrens larver är styltflugor, parasitsteklar, myrbaggar, kvalster och vissa blomflugor. Allmän barkbock är ett exempel på en konkurrent till granbarkborren.
Hackspettar är också mycket värdefulla bekämpare av granbarkborrar. Man kan se deras framfart när de fläkt bort stora barkbitar för att komma åt larverna.
Har liten påverkan
Länsstyrelsen har förståelse för de problem granbarkborren kan orsaka skogsnäringen och den enskilda markägaren. Ibland sprids en bild av att angrepp i skyddad skog skulle vara en orsak till stora skador. Ur ett landskapsperspektiv är påverkan från granbarkborrar i Skånes naturreservat och nationalparker liten.
%20(1).jpg)
Granbarkborre. Foto: Mostphotos
Skötselplaner och bevarandeplaner
Varje område har en plan som beskriver hur området ska skötas.
För dig som besökare
För att göra områdena tillgängliga för dig som besökare anlägger och underhåller förvaltaren anordningar på utvalda platser för att göra besöket lättare. Det kan till exempel handla om informationstavlor, fågeltorn, parkeringsplatser och stigar.
Kontakta Länsstyrelsen om du upptäcker skador i naturen, eller om du stöter på en anordning som är trasig eller förstörd.
Samrådsgruppen för naturvård
I Skåne har vi en regional samrådsgrupp för naturvård
Word, 253.3 kB, öppnas i nytt fönster.. Den finns för att olika aktörer ska samverka mer i naturvårdsarbetet. Till exempel i det övergripande arbetet med att bilda och sköta naturreservat, men också när det gäller hotade arter, grön infrastruktur och regionala naturvårdsstrategier.
Gruppen består av representanter från såväl föreningar som myndigheter och företag. Länsstyrelsen kallar till möten och länsöverdirektören är ordförande. Samrådsgruppen för naturvård sammanträder två gånger per år.
Stora naturvårdsprojekt i Skåne
Utöver den löpande skötseln arbetar vi i Skåne med större riktade insatser. I dessa projekt samarbetar vi som regel med andra aktörer, ofta med andra län och ibland med andra länder. Ofta bidrar EU med ekonomiskt stöd, som i följande projekt:
Projektet att återskapa en 30 hektar stor våtmark på gammal sjöbotten och så kallad svämmark vid Västra Ringsjön har lagts ned. Anledningen är att det skulle bli för dyrt att säkerställa att intilliggande mark inte skulle kunna påverkas.
Gammal våtmark vid Ringsjön skulle få nytt liv
Naturreservatet Västra Bosjökloster, Höörs kommun, ligger vid Västra Ringsjön. Delar av marken har historiskt varit sjöbotten eller så kallad svämmark, mark som har översvämmats och som har legat under vatten delar av året. Detta kom att ändras när man sänkte sjöns vattennivå på 1800-talet. Genom vattenreglering och utdikning blev sjöns yta mindre samtidigt som tidigare sjöbottnen och kringliggande våtmarker kunde odlas upp. Idag har många av dessa åkrar minskat i betydelse, samtidigt som vi idag ser ett ökat värde av grunda vattenmiljöer i landskapet. Inte minst eftersom de både har stor betydelse för vattenrening och för den biologiska mångfalden. Många är alla de groddjur, fåglar, insekter och blommor som är beroende av att det finns fuktängar och småvatten i dess närhet.
Projektet som skulle ge en vattenspegel på 30 hektar
Projektområdet var vid 1800-talets början fortfarande våtmark. Vid den tiden fanns även Iglasjön kvar i området, en avsnörd del av Ringsjön. För att återskapa de grunda våtmarkerna vid Ringsjön startade Länsstyrelsen Skåne ett våtmarksprojekt i naturreservatet Västra Bosjöklosterhalvön. Projektet innefattade tre fastigheter i den norra delen av reservatet. Ytan som skulle påverkas av restaureringen skulle bli drygt 40 hektar med en permanent vattenyta på ca 30 hektar. Medeldjupet skulle ligga på knappt en halv meter, med ett högsta djup på cirka 1,5 meter.
Nedlagt på grund av möjlig påverkan på grannfastigheter
I mars 2024 kunde Länsstyrelsen Skåne påbörjade projektet sedan Mark- och miljödomstolen gjort bedömningen att det inte skulle ge någon betydande miljöpåverkan. I efterföljande undersökningar och samråd med torrläggningsföretaget stod det snart klart att markerna norr om våtmarken skulle kunna påverkas. När en sådan garanti inte kunde ges till en rimlig kostnad och när en överenskommelse inte kunde nås med dikningsföretaget fick projektet läggas ned.
Projektet skulle ha fått stöd från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (landsbygdsfonden).
.
Under 2020 gjorde Länsstyrelsen Skåne restaureringsåtgärder i naturreservatet Håslövs ängar i Kristianstad kommun. Håslövs ängar är en del av det stora våtmarksområde kring Helge å och Hammarsjön som består av betade och slåtterhävdade strandängar. Stora delar av reservatets ängar översvämmas årligen och de är häckningsplats till en stor mängd vadarfåglar, däribland den ovanliga rödspoven.
För att skapa miljöer för födosök och häckning för vadarfåglar har åtgärder gjorts som har till syfte att hålla kvar vattnet längre på ängarna. Genom borttagning av buskar och att vi har fasat av diken och dämt upp vatten med brunn kommer kvaliteten på vadarfåglarnas miljöer öka. Vi har även skapat lekplatser för brushanar genom att lägga upp mindre kullar i betesmarken.
Åtgärderna har gjorts med stöd av medel för miljöinvestering från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (landsbygdsfonden).
.
SemiAquatic (år 2016 - 2021) - återställning och förbättring av bevarandestatusen för groddjur och kräldjur och vatteninsekter i Natura-2000-områden i Skåne, Danmark och norra Tyskland. Berörda marker i Skåne: t ex Löddeåns mynning, Revingefältet, Limhamns kalkbrott, Falsterbohalvön och Ravlunda skjutfält.
SemiaquaticLife webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
BushLife (år 2014-2021) – återställning och förbättring av bevarandestatusen för de skånska träd- och buskrika gräsmarker som ingår i EUs naturvårdsnätverk Natura2000. Berörda marker i Skåne: t ex Bjärekusten, Hallands Väderö, Herrevadskloster, Kronovall Storevång och Bäckhalladalen.
.jpg)
Sand Life (år 2012 - 2018) - restaurering av det en gång så myllrande växt- och djurlivet i de sydsvenska sandmarkerna (Skåne, Halland och Öland). Exempel från de 16 områdena i Skåne: Verkeåns dalgång, Kiviks marknadsplats, Friseboda, Bjärekusten, Ängelholms strandskog, Rinkaby, Kabusa och Sandhammaren.
SandLifes webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kontakt
Kontakta oss gärna om du har du synpunkter eller viktig information om ett område vi sköter eller om ett naturvårdsprojekt vi genomför.
För att kunna hantera din synpunkt behöver du i ditt mejl ha med:
- vilket naturreservat det gäller
- en beskrivning av vad din synpunkt eller information gäller
- dina kontaktuppgifter (e-postadress)