Skönabäck naturvårdsområde
I Skönabäcks naturvårdsområde finner man en lummig ädellövskog intill Borgasjön och Skönabäcks säteri. En del av bokskogen närmast sjön hyser mycket gamla träd och har en närmast parkliknande karaktär. Skönabäck kommer särskilt till sin rätt under vår och försommar när vårfloran är som vackrast och fågelkören sjunger som mest intensivt.
Säteriets marker
Markerna där Skönabäcks naturvårdsområde är beläget tillhörde fram till 1811 Brodda säteri som var en Skånes största jordägare. Några år efter att ägorna delats upp erhöll Skönabäck egna säterirättigheter. Där herrgården anlades fanns förut en ravin som i och med bygget dämdes igen och gav upphov till den sjö, Borgasjön, som vi ser idag.
Djurliv
Naturvårdsområdet är beläget i en till största del öppen jordbruksbygd och utgör därför en värdefull skoglig miljö för många djur och fåglar. Många av våra vanligare småfåglar förekommer här liksom ormvråk och röd glada som ofta ses patrullera i området. Rådjur, vildsvin och räv påträffas också regelbundet i Skönabäck.
Foto: Länsstyrelsen
Kontakt
Jörgen Nilsson
naturvårdsförvaltare
E-post jorgen.nilsson@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 15 19
För åtgärder/aktiviteter som kräver tillstånd eller dispens kontaktas istället Naturprövningsenheten på Länsstyrelsen
E-post naturvardshandlaggare.skane@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 16 30
Föreskrifter
Inom naturvårdsområdet Skönabäck finns inga föreskrifter som berör allmänheten. Tänk på att andra lagar och författningar fortfarande gäller, exempelvis allemansrätten eller terrängkörningslagen.
Serviceinformation
-
Informationstavla
-
Parkering
Kontakt
Fakta
Bildat: 1982
Storlek: 18 hektar
Kommun: Skurup
Förvaltare: Länsstyrelsen Skåne
Skyddstyp: Naturvårdsområde
Hitta via karta
Vägbeskrivning via Google Maps och koordinater (WGS84)
Parkering vid ridhuset
N 55.544194, E 13.519056
Parkering i sydost
N 55.538778, E 13.527306
Hitta mig
Gladan, eller röd glada, är en mörkörkbrun rovfågel som känns igen på sin kluvna, v-formade stjärt. Det är en välkänd fågel i framförallt Skåne. Gladan är allätare och äter allt ifrån insekter till fisk, grodor, fågelungar, möss och trafikdödat vilt. Gladan var nästan utrotad för 50 år sedan men har återigen blivit en vanlig syn. Den trivs i det omväxlande kulturlandskapet och är numera Skånes landskapsfågel och Tomelillas kommunfågel.
Illustration: Katarina Månsson
Mer information
Mer info på Romeleåsen och Sjölandskapets webbplats
Beslut & skötselplan på Naturvårdsverkets webbplats. Klicka på naturvårdsområdets namn i rutan till vänster. Välj fliken ”Dokumentation” i popup-rutan.
Tack för din medverkan
Berätta hur vi kan göra den här sidan bättre. Dina synpunkter är värdefulla för oss och din medverkan hjälper oss att förbättra webbplatsen.
Tyvärr kan vi inte svara på dina synpunkter här. Om du har en fråga som du vill ha svar på kan du gå via kontaktinformation.
