Aktuella varningsmeddelanden i Skåne länJust nu är det flera varningsmeddelanden i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Århultsbäcken

Århultsbäcken ingår liksom Djurholmamossen Öppnas i nytt fönster. i strövområdet Djurholmen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. uppe på Hallandsåsen. Tillsammans erbjuder de ett stycke vildmark i den skånska naturen. På den stora mossen kan du träffa på orre och älg. Från mossen letar sig Århultsbäcken fram genom en bäckravin som både bjuder på vattenfall, myrliljor och kvarnrester. Flera vandringsleder tar dig med till ruinerna efter de torpare och bönder som levde i området för flera hundra år sedan. Här kan du både känna historiens vingslag och uppleva stillhet och avskildhet.

Spricka i Hallandsåsen

Århultsbäcken rinner i en sprickdal som skär in i Hallandsåsen. Sprickan i bergåsen eller horsten uppstod vid kollisioner i jordskorpan för ca 80 miljoner år sedan. Andra mer kända sprickdalar från denna tid är de på Söderåsen, de i Skäralid (Söderåsens nationalpark) och Klöva hallar. Århultsbäcken mynnar efter sin väg ned längs Hallandsåsens sydsluttning i Västersjön.

Mycket arbete för lite mat

Myren och de magra markerna kring Djurholmen gjorde det slitsamt att leva här. Det kanske förklara varför de första spåren av äldre bosättningar bara är 500 år gamla. I Skåne är det annars inte ovanligt med byar och gårdslägen som är över 1000 år. På kanten till reservatet finns också grundstenar från gården Djurholmen som fanns redan år 1715. Rester efter kvarnen som gårdsfolket malde mjöl i syns fortfarande i Århultsbäcken utmed Mossestigen (röd led). Det var en liten så kallad skvaltkvarn. Men här finns också spår efter torp och backstugor. Något som påminner oss om torparna som bodde och försörjde sig i området på 1800-talet. Under denna tid skedde en befolkningsboom som gjorde att även de mindre attraktiva markerna brukades. Mycket av marken betades, men lågt liggande områden utmed bäcken nyttjades för höslåtter. Tänk dig ett betydligt mer öppet landskap vid denna tid. Går du markerade leder finns skyltar som berättar mer om torpen och människorna som levde här förr i tiden.

Stort vattenfall för Skåne

Århultsbäcken går som en livsnerv genom reservatet och följer i stort sitt naturliga lopp. Bäcken är rik på block och sten och i de centrala delarna tronar ett större vattenfall (röd led). Artrikedomen längs bäcken är stor. I de lummiga delarna växer dunmossa, vit-rosa bäckbräsma och den stora vita blomman missne. Missne är en vit kalla till skillnad från sin släkting gul skunkkalla. Den senare en invasiv främmande art som behöver bekämpas. I de öppna partierna utmed Århultsbäcken hittar du olika starrarter och småvitblommiga kärrsiljan.

Myrliljornas land

I reservatets sydsluttning finns en ovanlig form av sluttningskärr. I partier med blottad mineraljord växer den ovanliga växten kambräken. Men kronan på verket är kanske myrliljorna. Du ser dem lättast på den lilla mossen söder om ån utmed Grönalidstigen.

Gammelskog med guldlockmossa och dvärghäxort

Större delen av naturreservatet Århultsbäcken består av ädellövskog idag. Utmed bäcken i söder är den äldst och mest variationsrik – en naturskog. Här finns över hundra år gamla bokar, men också gott om döda flera meter höga stubbar (högstubbar), liggande stammar och bukettformade träd. Stammarna är bitvis klädda med mossor och lavar med namn som bokkantlav, bokvårtlav, glansfläck, orangepudrad klotterlav, guldlockmossa och klippfrullania. På marken syns lummer, blåbärsris, ormbunkar och dvärghäxört. Den ovanliga nattfjärilen jättesvampmal ser ut att trivas i denna ovanligt orörda och naturliga skog. Efter bäckens väg genom Djurholmamossen och Århultsbäckens naturreservat rinner den nu vidare ned för Hallandsåsens sluttning för att sedan omfamnas av Västersjön.

Friluftsliv och tillgänglighet

Århultsbäckens naturreservat ingår i Stiftelsen Skånska Landskaps strövområde Djurholmen. I området finns flera vandringsstigar. Gubbalyckestigen (GUL - 1,5 km, kuperad) och Källstigen (BLÅ – 1,5 km, plan) tar dig till spår från torparna som bodde här för flera hundra år sedan. Mossestigen (RÖD - 3,8 km, kuperad), tar dig till den stora mossen Djurholmamossen med utsiktstorn, men passerar även platsen för den gamla gården Djurholmen, skvaltkvarnen och vattenfall. Från röd led kan du ta en avstickare på Grönalidstigen (2,8 km) som går längs en gammal hålväg och förbi mossen med alla myrliljor. Både röd och gul led tar dig till sprickdalens (bäckravinens) kuperade naturskogsmiljöer. Här kan du vänta dig stillhet och avskildhet året om och svampplockning på hösten. I området finns en parkering, torrtoalett, informationsskylt och grillplats.

Foto: Johan Johnmark

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Inom området gäller särskilda bestämmelser och inskränkningar i allemansrätten.

Här är det bland annat förbjudet att:

  • ha okopplad hund
  • elda/grilla utanför anvisad plats, men tillåtet att använda friluftskök
  • cykla utanför väg eller anvisad led,
  • gräva upp växter

Du kan läsa de fullständiga föreskrifterna i den utfällbara boxen nedan.

Utöver föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att

1. gräva, borra, måla eller på annat sätt skada mark, sten, eller naturföremål,

2. elda/grilla annat än på anvisad plats. Användning av friluftskök är tillåtet i naturreservatet,

3. cykla annat än på väg eller anvisad cykelled,

4. ta med hund eller annat sällskapsdjur som inte hålls i fysiskt koppel,

5. gräva upp växter,

6. Föra bort död ved, eller på annat sätt skada levande eller döda stående eller liggande träd och buskar,

7. på ett störande eller högljutt sätt använda musik- eller ljudanläggning, musikinstrument eller liknande,

8. placera eller sätta upp tavla, plakat, skylt, affisch, eller liknande,

Vidare är det förbjudet att utan länsstyrelsens skriftliga tillstånd

9. placera eller sätta upp snitsel, orienteringskontroll eller liknande anordning annat än tillfälligt, högst tio dygn, under förutsättning att kontaktuppgifter och datum för uppsättning anges på de utplacerade föremålen,

10. uppföra någon form av anläggning eller placera ut för reservatet främmande föremål,

11. fånga insekter, spindlar, snäckor eller andra ryggradslösa djur annat än genom håvning, handplockning eller annan selektiv metod som inte förstör djurets livsmiljö, med efterföljande återutsättning inom naturreservatet. Kravet på återutsättning gäller inte enstaka beläggsexemplar av svårbestämda arter av varje art under förutsättning att fynden registreras i Artportalen, eller motsvarande nationell databas för hotade arter, och att insamlandet inte bryter mot fridlysningsbestämmelserna,

12. samla in mossor, lavar eller vedlevande svampar, med undantag av enstaka beläggsexemplar, under förutsättning att fynden registreras i Artportalen, eller motsvarande nationell databas för hotade arter, och att insamlandet inte bryter mot fridlysningsbestämmelserna.

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förEldplats Eldplats
  • Ikon förInformationstavla Informationstavla
  • Ikon förParkering Parkering
  • Ikon förRastplats Rastplats
  • Ikon förTorrdass Torrdass
  • Ikon förVandringsled Vandringsled

Fakta

Bildat: 2022

Storlek: 54 hektar

Kommun: Ängelholm

Förvaltare: Stiftelsen O D Krooks donation i L-län

Skyddstyp: Naturreservat och Natura 2000

Hitta hit

Gå, cykla, åk kollektivt eller ta bilen hit. Karta och vägbeskrivning via Google maps eller koordinater (WGS84).

Parkering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
N 56.340722, E 13.028806

Hitta mig

Bokkantlav.

Illustration: Martin Holmer


Du kan hitta bokkantlav på slät bark av äldre bok och avenbok. Bokkantlav är en skorplav med slät, grå och något sprickig bål. Denna bål syns som en upp till 1 dm stor grå fläck på barken. På bålen syns små nougatbruna prickar. Det är lavens fruktkroppar. Bokkantlav är en signalart. Den signalerar eller indikerar att här finns höga naturvärden och att man kanske kan hitta sällsynta arter i dess närhet.

Mer information

Beslut & skötselplan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. på Naturvårdsverkets webbplats. Klicka på reservatets namn i rutan till vänster. Välj fliken ”Dokumentation” i popup-rutan.

Kontakt

Förvaltaren Stiftelsen O D Krooks donation i L-län

E-post info@skanskalandskap.se

Telefon 044-309 39 30

Kontakt