Invasiva främmande arter

Invasiva främmande arter räknas som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald. De kan också orsaka stora negativa effekter på jord- och skogsbruk samt människors och djurs hälsa.

Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter. De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.

Invasiva främmande arter i Sverige och EU

Problemen med invasiva främmande arter i Sverige ökar i takt med att vi blir fler människor, och att vi reser mer. Vi har också en ökad världshandel där vi både medvetet och omedvetet flyttar arter mellan ekosystem. I Sveriges natur finns idag över 2 000 främmande arter och drygt 400 av dessa räknas som invasiva. Många av dessa, till exempel mördarsnigel (tidigare spansk skogssnigel), jätteloka, parkslide och vresros orsakar redan nu stora skador och kostnader i form av årlig bekämpning.

Förbud kring invasiva främmande arter

EU listar vilka djur och växter som inte får introduceras i, spridas i naturen eller gynnas att bli fler. Det är också förbjudet att ha, sälja, byta och importera dessa arter.

På Naturvårdsverkets webbplats kan du läsa om vilka invasiva arter som är av särskild betydelse i Sverige och vilka arter som EU listar med förbud. Listan uppdateras regelbundet med nya arter. Naturvårdsverket ansvarar för information om de landlevande arterna och Havs- och vattenmyndigheten för de vattenlevande arterna.

Invasiva arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Sök främmande arter, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Lista över invasiva främmande arter med EU-förbud, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Fastighetsägarens ansvar

Den som äger en fastighet har ett eget ansvar att vidta åtgärder om det finns EU-listade invasiva främmande arter vid den egna fastigheten. Landlevande ryggradsdjur och vattensköldpaddor är undantagna. Ansvaret gäller för alla som äger fastigheter, det vill säga:

  • privatpersoner
  • kommunala och statliga fastighetsägare
  • bolag som äger fastigheter.

Invasiva främmande arter som finns i Östergötland

EU har en lista över invasiva främmande arter som är förbjudna att sälja, byta och importera inom hela unionen. Ett dussintal av dessa arter finns etablerade i svensk natur. Ytterligare några av de EU-listade arterna förekommer sporadiskt i Sverige.

Här listar vi några andra invasiva arter i Östergötland. De här arterna är inte med på EU-listan och därför finns ännu inga regler om bland annat försäljning, import eller bekämpningskrav.

Även dessa arter är ett hot mot den biologiska mångfalden och om arterna inte bekämpas riskerar de att sprida sig och konkurrera ut många andra arter. Därför rekommenderar Länsstyrelsen att man hjälper till att begränsa spridningen.

Sjögull i Sommen

Vi arbetar aktivt med att bekämpa den invasiva arten sjögull i sjön Sommen och för att se till att den inte sprids mer. I verktyget Storymaps har vi samlat information om sjögull, var i Sommen växten finns och bekämpningsarbetet.

Sjögull och bekämpningsarbetet i Sommen, Storymaps Länk till annan webbplats.

Förhindra spridning och bekämpa i tid

Invasiva främmande arterna hotar vår inhemska växt- och djurarter och det är därför viktigt att hindra deras spridning.

Naturvårdsverket har en portal med samlad information som stöd i arbetet med invasiva främmande arter och råd till allmänheten om hur spridning kan minskas. Där finns vägledningar till hur de olika arterna bekämpas och vad du kan göra för att minska spridningen.

Glöm inte att rapportera in fynd!

Rapportera fynd av invasiva främmande arter

Rapportera EU-listade arter, blomsterlupin, parkslide, sjögull och vresros

Rapportera EU-listade arter och arterna blomsterlupin, parkslide, sjögull och vresros som skapar stora problem i Sverige.

Rapportera invasiva arter på webbplatsen invasivaarter.nu Länk till annan webbplats.

Rapportera landlevande ryggradsdjur

Rapportera landlevande invasiva främmande ryggradsdjur och vattensköldpaddor via Svenska Jägareförbundet som ansvarar för åtgärder för dessa arter i Sverige. Rapportera på telefon 070-339 93 26 eller genom e-post till tipsaframmandearter@jagareforbundet.se

Rapportera vattenlevande arter

Rapportera arter som är vattenlevande via Rappen hos Havs- och vattenmyndigheten.

Rappen – rapportering av vattenorganismer, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

För kommuner och myndigheter

Uppdragsportalen är Länsstyrelsens IT-stöd för kommuner och myndigheter. I Uppdragsportalen kan myndigheter och kommuner återrapportera åtgärder mot invasiva arter. Rapporterna förs över till Artportalen, där de blir tillgängliga för både myndigheter, kommuner och allmänhet.

Uppdragsportalen Länk till annan webbplats.

Viktigt att rapportera in fynd

Kunskap om var arterna finns är grunden för arbetet med invasiva främmande arter. Det är därför mycket viktigt att fynd rapporteras in. Alla inrapporteringar hamnar till slut i Artportalen.

Artportalen, SLU Länk till annan webbplats.

Vad gör jag med avfallet?

Det är viktigt att hantera avfallet från invasiva främmande arter på ett säkert sätt för att förhindra ytterligare spridning av arterna. Dessa arter är effektiva kolonisatörer och etablerar sig lätt på nya platser.

Det är viktigt att avfallet inte läggs på öppen kompost utan bränns lokalt eller skickas till förbränning. Avfallet kan läggas förslutet i hushållssoporna/brännbart. Vid transport är det viktigt att avfallet transporteras väl förslutet för att förhindra spridning av arten. Om det körs till återvinningscentral ska man försäkra sig om att avfallet blir bränt och inte komposterat.

Så tar du hand om hushållets avfall från invasiva främmande växter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Länsstyrelsen samordnar och genomför tillsyn

Länsstyrelsen samordnar länets åtgärder mot de invasiva främmande arterna som finns listade i EU-förordningen. Det innebär att vi beslutar om åtgärder och ansvarar för att åtgärderna genomförs. Vi ansvarar också för att återställa ekosystem som har skadats av bekämpningsåtgärder och genomför tillsyn så att förbuden i EU-förordningen följs. Det innebär till exempel att vi kontrollerar att växtarterna inte tillåts växa eller odlas i trädgårdar, skogar eller annan mark och inte heller finns till försäljning. Länsstyrelsen har därför rätt att bekämpa invasiva arter även på annans mark för att förhindra att de sprids. I första hand är det dock fastighetsägaren som ska vidta åtgärder för att bekämpa invasiva främmande arter.

EU-listade invasiva främmande landlevande ryggradsdjur som förekommer eller upptäcks i Sverige ansvarar Jägarförbundet för.

Invasiva främmande landlevande ryggradsdjur, Jägareförbundet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Andra aktörers ansvar

Arbetet med invasiva främmande arter involverar flera aktörer. Kommunen, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten är några av dem.

Kommuner är ofta fastighetsägare för till exempel parker och allmänna ytor och är i den rollen ansvariga för att bekämpa invasiva främmande växter som finns med på EU-listan. Kommunen är också ansvarig för avfallshanteringen och har där en mycket viktig roll i att se till att avfallet från invasiva främmande växter hanteras på ett rätt sätt.

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten är de nationellt ansvariga myndigheterna för invasiva främmande arter. De ansvarar bland annat för vägledning, nationell samordning, kunskapsunderlag och hanteringsåtgärder för vissa arter med stor spridning i landet.

Bidrag från LONA till utrotning och begränsning

Visste du att din förening, ditt byalag eller liknande kan söka bidrag för att hjälpa till med att minska spridningen och utrota vissa invasiva främmande arter? Arter som inte står med på EU:s unionsförteckning men som ändå ställer till problem i den östgötska naturen går att söka bidrag för att åtgärda.

Lokala naturvårdssatsningen (LONA)

Lagar och förordningar om invasiva främmande arter

Problemen kring invasiva främmande arter har uppmärksammats av Europeiska unionen (EU). För att skydda miljön och samhället mot utbredning och skador av invasiva främmande arter finns en EU-förordning. Som ett tillägg till EU-förordningen finns svenska regler i miljöbalken. Det finns också en svensk förordning om invasiva främmande arter.

Syftet med EU-förordningen är att så långt som möjligt hindra att invasiva främmande arter kommer in i EU och att bekämpa de arter som redan finns här. De EU-listade invasiva arterna omfattas av förbud att bland annat importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta och släppa ut de invasiva arterna.

EU-förordningen om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter Länk till annan webbplats.

Reglerna i miljöbalken innebär bland annat att:

  • Regeringen eller den myndighet som regeringen utser har tillåtelse att meddela hur enskilda invasiva främmande arter ska hanteras utifrån EU-förordningen.
  • Det som är förbjudet enligt EU-förordningen är också är straffbart.
  • Ansvariga myndigheter har tillträde till fastigheter och liknande, för att där kunna utföra utrotningsåtgärder eller andra åtgärder som behövs för att förhindra att invasiva främmande arter sprids.

I den svenska förordningen står det vilka skyldigheter olika myndigheter har och hur arbetet med invasiva främmande arter ska bedrivas i Sverige.

Föreskrifter om hantering av signalkräfta Länk till annan webbplats.

Förordning om invasiva främmande arter Länk till annan webbplats.

Miljöbalken Länk till annan webbplats.

Mikrosvampar sprider smittsam sjukdom till groddjur

Sjukdomen Chytridiomycosis (chytridsjuka) som drabbar grodor, paddor och salamandrar finns i södra Sverige och det finns risk för att den sprider sig norrut. Sjukdomen är en av de allvarligaste hoten för grodarter någonsin och den sprids av två invasiva främmande arter – mikrosvamparna Batrachochytrium dendrobatidis (Bd) och Batrachochytrium salamandrivorans (Bsal).

Groddjur, Statens veterinärmedicinska anstalt Länk till annan webbplats.

Kontakt

Länsstyrelsen Östergötland

Dela sidan:

Landshövding

Ann Holmlid

Besöksadress

Korsningen Storgatan 23 och S:t Larsgatan 28

Postadress

581 86 Linköping

Organisationsnummer

202100-2270

Följ oss