Södra Vissboda

I naturreservatet Södra Vissboda skyddas en kalkrik skog där en mängd ovanliga och hotade växter och djur hittat sin fristad.

Värdefull kalkbarrskog

Reservatsområdet Södra Vissboda består av barr- och blandskog på kalkberg­grund. I norra och sydöstra ändarna av reservatet passerar en bäck genom området. I den sydöstra delen finns lämningar av äldre, små­skalig gruv­bryt­ning. Där finns också ett antal äldre skogslindar invuxna i granskog. Kalkbarrskog är en minskande skogstyp som Sverige har ett stort ansvar för att bevara i Europa. Det beror på att vårt land ännu har kvar ganska mycket av skogstypen som ännu inte har kalhuggits. Kalhuggning är ett starkt hot mot kalkbarrskogens många symbiotiska svampar, vilka dör om deras värdträd huggs ned. Kalkbarrskogar kan se väldigt olika ut men gemensamt för dem alla är att de är mycket artrika miljöer. Exempel på kalkgynnade växter som trivs här i Södra Vissboda är hökfibblor, svart trolldruva, ormbär, tvåblad, underviol och den ovanliga orkidén Guckusko.

Gammal ängsmark på väg att bli skogsbete

Området utgjorde för 160 år sedan trädbärande slåtteräng som sakta vuxit igen till skog. För att bevara områdets rika växt- och djurliv kommer området framöver att skötas genom skogsbete. Vi hittar ännu flera växter som levt kvar från tiden området var öppen äng och betesmark, nämligen gökärt, skogsklöver, skogs­vicker, smultron, mid­som­marblom­ster och teveronika. Bland områdets många svampar kan nämnas tjockfotad finger­svamp, rävticka, svavelriska, guldkremla och krusbärs­kremla. Läderdoftande fingersvamp är en av flera arter av gula, storväxta fingersvampar som förekommer i gamla kalkbarrskogar. Den är ett exempel på en hotad art, som är helt beroende av sitt samliv (mykorrhiza) med gran för att överleva. Ta med en lupp och utforska alla spännande mossor, som liten baronmossa, grov baronmossa, mörk husmossa, platt fjäder­mossa, grön sköld­mossa och krus­kalk­mossa.