Hanstorpaberget
Utsikt från fornborgen
Naturreservatet Hanstorpaberget är ett äldre skogsområde med främst barrskog vid Klockhammar i Kilsbergen. Här kan du upptäcka en rik mossflora på klippor och träd, med flera rödlistade arter. Närvaron av kalk gör sig påmind i växtligheten och svampfloran. Hanstorpaberget gränsar i söder till naturreservatet Ullavi klint.
Artrik kalkbarrskog
I naturreservatet Hanstorpaberget och det intilliggande Ullavi klint skyddas artrika skogsområden för framtiden. Området är beläget i ett landskap med särskilt höga skogliga naturvärden, främst på grund av närvaron av kalk och grönsten i berggrunden. Idag finns bara ett begränsat antal värdekärnor av kalkbarrskog i områpdet, vilka tillsammans bedöms vara mycket viktiga för bevarandet av kalkbarrskogens typiska arter av framför allt svampar, kärlväxter och mossor. Skogen i Hanstorpaberget domineras av tall på höjderna och gran i sluttningarna och i vissa partier ett påtagligt inslag av asp. Förekomsten av kalk och grönsten gör sig påmind i en lite annorlunda växtlighet. Inte minst finns det många kalkgynnade marksvampar i området, som violgubbe, porslinsblå spindling och grangråticka. Gillar du mossor finns det gott om även den varan, och förstås en del sällsyntheter som skugglobmossa. I naturreservatet finns även av en djup bäckravin längs med det slingrande vattendraget Klockarhyttebäcken. I ravinen dominerar lövträden med ett litet inslag av barrträd men desto mer gott om döda träd - till glädje för alla vedlevande skalbaggar och svampar.
Mer information om det lärliggande naturreservatet Ullavi klint
Fornborg och bergsbrukslämningar
Inom naturreservatet finns flera spår efter människans aktiviteter i området. Flera gruvlämningar och rester efter ett hammarområde påminner oss om att vi befinner oss i Bergslagen. Men här har människor hållit till även längre tillbaka i tiden. På en utstickande del av berget i sydvästra delen av reservatet finns lämningar efter en förhistorisk försvarsmur. I länet finns 35 sådana fornborgar, som murarna också kallas. De flesta fornborgar byggdes under järnåldern, och användes som skydd i oroliga tider. En del kan också ha använts för religiösa riter. Ytterligare en forborg finns lite längre söder ut vid Ullavi klint.
Fornborgar fascinerar människor och det finns något spännande och mystiskt omkring dem. Hur såg de ut? Vad har de använts till? Vem använde dem? Från vilken tid är de?
Så här kan en fornborg ha sett ut. Illustration: Margareta Hildebrandt
Många fornborgar i Mälardalen
I Norden finns närmare 2 000 fornborgar och av dessa finns drygt hälften i Sverige. I olika områden i Sverige finns olika typer av fornborgar och de tätaste koncentrationerna finns i Mälarbygden, längs Västkusten, i Östergötland och norra Småland. På Öland och Gotland finns också så kallade låglandsborgar och de skiljer sig ganska mycket från fastlandets borgar.
De första forskarna
Fornborgarna har fascinerat människor genom århundradena. Det var redan på 1600-talet som de allra första noteringarna om landets fornborgar gjordes. Då koncentrerade man sig främst på att inventera var borgarna ligger och hur de ser ut. På 1930-talet och framåt tog man steget till att börja undersöka borgarna. De första arkeologiska undersökningarna utfördes av arkeologer såsom Ivar Schnell, Sten Anjou, Arthur Nordén och Mårten Stenberger.
Vad finns det för olika borgar?
Man har genom tiderna valt att dela in fornborgarna på olika sätt. Det tidigaste är en ren beskrivning av hur vallarna ser ut. Finns det en, två eller tre vallar och har man tagit hjälp av bergsbranter för att bygga upp borgen? Sedan började man intressera sig lite mer för var borgarna är placerade i naturen. Är de byggda högt uppe på ett berg? Eller finns de nere på låglandet? Därefter började man intressera sig mer för deras funktion. Kan man tänka sig att människor sökt skydd i borgen? Finns det många fornlämningar i närheten? Ligger platsen nära farleder/vattenvägar där man haft bra uppsikt över vilka som färdats över vattnen? Har de använts som gravplatser eller är de mer av religiös betydelse? Har man kanske använt borgen till att bo i?
Vad har man använt borgarna till?
Man trodde länge att alla fornborgarna var tillflyktsplatser under oroliga tider och då främst under folkvandringstiden (400–550 e.Kr.). Då fanns inte tankarna på att borgarna kunde ha byggts utav andra orsaker än yttre hot och det trodde man länge. Idag finns flera forskare som har nya teorier kring dessa fornborgar. Att kalla alla platser för fornborgar är inte helt rätt men de är ofta registrerade som fornborgar i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Andra namn som används är vallanläggningar eller hägnader. Många borgar har använts som skydd i oroliga tider. Andra borgar har använts mer under religiösa och kultiska former. Platserna ligger ofta på högt belägna platser och man har haft bra uppsikt över omgivningen. Det har varit en naturlig utsiktsplats som använts till att spana efter signaler i landskapet och från andra fornborgar i närheten. Vilken anledning borgarna än har byggts för så har de varit en betydande plats i landskapet och de har samlat många människor.
Örebro läns fornborgar
I Örebro finns 34 registrerade fornborgar. De flesta ligger i höjdläge och har utsikt över områden runt omkring. Vissa borgar har uppsikt över flera borgar medan andra endast ser över till en annan borg. Många av fornborgarna ligger i Kilsbergen längs med kanten och de blickar alla ut över Närkeslätten, exempelvis Borgaresjö skansar, Tistaborg, Ullavi klint. De har inte haft den främsta kontakten med varandra utan de har istället blickat ut över slätten och de fornborgar som ligger på ett band i södra delen av slättområdet, exempelvis Tarstaborg. Dessa fornborgar blickar i sin tur tillbaka mot Kilsbergens fornborgar.
Aktuellt för detta besöksmål
Nyheter
Fyra nya naturreservat i Örebro län: Skydd för värdefulla skogs- och vattenmiljöer
Länsstyrelsen i Örebro län bildar fyra nya naturreservat; skogsreservaten Hanstorpaberget och Lilla Strömtorpsskogen samt vattenreservaten Hammarskogsån och Vinterbron.
Föreskrifter
I naturreservatet är det förbjudet att:
- borra, hacka, spränga, gräva, rista, måla eller på annat sätt skada berg, jordytan, sten eller block, eller att flytta eller bortföra sten eller block,
- framföra motordrivet fordon annat än på bilvägar,
- fälla, bortföra eller på annat sätt skada levande eller döda, stående eller om kullfallna träd och buskar,
- elda annat än på anvisad plats och då endast med medhavd eller av reservatsförvaltaren tillhandahållen ved,
- skada vegetationen t.ex. genom att plocka eller gräva upp växter såsom ris, gräs, örter, mossor eller lavar och svampar,
- cykla förutom på vägar eller markerad led i reservatet,
- rida förutom på vägar eller markerad led i reservatet,
- medvetet störa djurlivet,
- utan Länsstyrelsens tillstånd samla in växter, djur, lavar eller svampar,
- utan Länsstyrelsens tillstånd sätta upp permanent tavla, skylt, affisch, eller därmed jämförlig anordning eller att snitsla spår,
- utan Länsstyrelsens tillstånd använda området för organiserad tävling eller övning, lägerverksamhet eller liknande,
- utan Länsstyrelsens tillstånd utföra vetenskapliga undersökningar eller bedriva miljöövervakning som innebär markering, insamling, fångst eller annan påverkan på naturmiljön.
Men det är tillåtet att:
- plocka bär, matsvampar och blommor för eget behov, dock ej fridlysta eller rödlistade arter
Fakta
Kommun: Örebro
Beslutsår: 2024
Areal: 41 hektar
Markägare: Enskilda
Reservatsbildare: Länsstyrelsen
Reservatsförvaltare: Länsstyrelsen
Beslut bildande naturreservatet Hanstorpaberget
Pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Skötselplan naturreservatet Hanstorpaberget Pdf, 1.7 MB, öppnas i nytt fönster.
Hitta hit
Naturreservatet Hanstorpaberget ligger precis norr om naturreservatet Ullavi klint, cirka 16 kilometer nordväst om Örebro. Från Örebro, kör väg 744 till Kil, tag där in på väg 748 och kör till Klockhammar. Parkering finns på vänster sida om vägen i slutet på byn. Promenera sista biten fram till reservatet längs vägen.
