Så mår miljön

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Länsstyrelsen övervakar länets miljö

Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.

En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.

Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller mellan åren 2015-2020.

Miljöövervakningsprogram för Norrbottens län

Det regionala miljöövervakningsprogrammet revideras vart 6:e år och i samband med det tas ett nytt program fram. Nuvarande program gäller mellan åren 2015-2020 och innehåller över 40 olika delprogram inom de 10 programområdena: luft, skog, jordbruksmark, våtmark, fjäll, landskap, sötvatten, kust och hav, miljögifter och hälsorelaterad miljöövervakning.

Alla delprogrammen beskrivs i rapporten som nås via länken :

Regionala miljöövervakningsprogrammet för Norrbottens länöppnas i nytt fönster

Resultat från miljöövervakningen

 

Fjällrävarna ökar men är fortfarande hotade

Fjällrävarna har länge varit fåtaliga i våra fjäll. Orsakerna tros vara klimatförändringar, bristande födotillgång och ökad konkurrens med den större rödräven. I diagrammet ser du hur antalet valpkullar av fjällräv har varierat i Norrbotten under tidsperioden 1998 - 2019.



Fjällrävarna är väldigt beroende av tillgången på smågnagare för att lyckas med sina föryngringar. Den goda tillgången på smågnagare 2015 resulterade i 20 föryngringar i länet. Sorkstammarna kraschade 2016 vilket medförde att inga föryngringar noterades. Trots dålig tillgång på smågnagare 2017 blev det 7 föryngringar. Under 2018 påträffades 13 valpkullar och 2019 har 14 valpkullar observerats, sannolikt ett resultat av stödutfodring och rödrävsjakt som bedrivs av projektet Felles Fjellrev Nord som du kan läsa mer om här :

Projektet Felles Fjellrev Nordlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Resultaten kommer från delprogrammet ”Nyckel- och ansvarsarter”.

Antalet järvföryngringar minskar

En stor del av Sveriges järvar finns i Norrbottens fjällområde. I diagrammet ser du hur antalet järvföryngringar har förändrats i Norrbotten under tidsperioden 1998 - 2019.



Under perioden har antalet föryngringar varierat mellan 28 och 71. Den årliga inventeringen är en del i den nationella rovdjurspolitiken och finansieras av medel från Naturvårdsverket. Förändringar av inventeringsmetodik, bedömningar och varierande spårningsförhållanden bör beaktas vid jämförelser mellan åren. Under 2016 var det svåra spårningsförhållanden och förmodligen hittades det året bara en del av förynringarna.

Det redovisade antalet de senaste åren innefattar dokumenterade och föryngringar som bedömts som säkra. Järvstammens utveckling styrs i mycket stor utsträckning av födotillgång samt mänskilg påverkan på arten.

Artens framtida utveckling är till stor del beroende av om förvaltningsmodeller kan utvecklas som är acceptabla för myndigheter, bevarandeintressen och berörda näringar. Länsstyrelsen arbetar med att ta fram en regional förvaltningsplan för järv.

Resultaten kommer från delprogrammet ”Nyckel- och ansvarsarter”

Renantalet har varierat under olika tidsperioder

Renarnas bete präglar fjällandskapet och är en förutsättning för att vi ska nå miljömålet Storslagen fjällmiljö. I diagrammet ser du hur antalet renar har förändrats i Norrbottens fjällsamebyar under tidsperioden 1931 - 2018.



Renantalet ger en indikation på hur stark betespåverkan är under olika tidsperioder. Rennäringslagen föreskriver att landets samebyar årligen ska räkna sina renar och fastställa det totala renantalet vid byastämman. Renarna räknas efter höstslakten och statistiken beskriver således antalet under vintern. För fjällsamebyarna i Norrbotten är det vinterbetesförhållandena i skogslandet som begränsar renantalet.

Resultaten kommer från delprogrammet ”Nyckel-och ansvarsarter”.

Gråsiding

Gråsiding är den sorkart som är vanligast i Stora Sjöfallet där smågnagarövervakningen sker.

Förekomst av sork och lämlar varierar kraftigt

Sorkar och lämlar är mycket viktiga bytesdjur för fjällområdets ugglor, rovfåglar och fjällrävar. I diagrammet ser du hur tillgången på smågnagare varierat under tidsperioden 2001 - 2018.



Som en del i miljöövervakningen inventeras smågnagare i området kring Stora Sjöfallets nationalpark. Inventeringarna startade hösten 2001 och har sedan genomförts två gånger per år (V=vår och H=höst). En viktig orsak till att övervakningen startade var att något riktigt stort ”lämmelår” inte förekommit sedan 1982. Diagrammet visar ett sammanslaget fångstindex för samtliga smågnagare. Detta ger en indikation på hur födotillgången varierar mellan åren för de arter som är beroende av smågnagare. Den art som är vanligast i fällfångsterna vid Sjöfallet-Ritsemområdet är gråsiding. Det fångas även fler rödsorkar och åkersorkar än fjällämlar.

Resultaten kommer från delprogrammet ”Nyckel- och ansvarsarter".

Du kan läsa mer om smågangarövervakning här :

Miljöövervakning av smågnagarelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Snösparvar

Snösparvar häckar på kalfjället och har minskat i antal under tidsperioden 2002-2018.

Antalet fågelindivider minskar i länet

Fåglar används som indikatorer för att följa vad som händer i miljön och indikerar hur det går för olika miljömål.

I länet har antal fågelindivider minskat under tidsperioden 2002-2018.

Nedan ser du hur antalet har förändrats i Norrbotten under denna tidsperiod vilket ger en indikation på hur det går inom respektive miljömål :

  • Minskning : Biologisk mångfald, Storslagen fjällmiljö - fjällbjörkskog, Rikt jordbrukslandskap och Myllrande våtmarker
  • Oförändrat : Storslagen fjällmiljö - kalfjäll, Levande skogar, Levande sjöar och vattendrag samt Begränsad klimatpåverkan

Minskning i fjällbjörkskog, våtmark och odlingslandskap

Under tidsperioden 2002-2018 har antalet fågelindivider minskat i fjällbjörkskogen. Av fjällbjörkskogens arter minskar dalripa, rödvingetrast, lövsångare, gråsiska och bergfink.

Även i våtmarkerna ses en minskning av antalet fågelindivider. Våtmarksfåglar som kricka, bläsand, ljungpipare, småspov, gluttsnäppa och brushane minskar. Sångsvan och grönbena ökar.

Fåglar som lever i odlingslandskapet har också minskat i antalet fågelindivider under tidsperioden 2007-2018. Av de typiska fåglarna i odlingslandskapet minskar storspov, sånglärka, ladusvala, buskskvätta, gulsparv och pilfink.

Oförändrat i skog, sjöar och vattendrag samt på kalfjäll

Antalet fågelindivider har inte förändrats i skog. Av skogens fåglar har järpe minskat.

I sjöar och vattendrag har antalet fågelindivider varit oförändrat. Knipa, storskrake och silvertärna har dock minskat i antal.

Även den grupp av fåglar som lever på kalfjället är oförändrat i antal fågelindivider men fjällripa har ökat.

Resultaten kommer från delprogrammen ”Häckande fåglar" och ”Fåglar i odlingslandskapet”.

Läs mer om : Hur går det för fåglarna i Norrbottens län?

Hur går det för Sveriges fåglar? Lunds universitetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Luften är av god kvalitet förutom höga värden av marknära ozon och ammoniak

Mätningar kopplade till bakgrundsluft har i norra Sverige utförts av länsstyrelsen sedan 1991. Kommunerna i länet utför provtagning av olika ämnen i tätortsluft i olika utsträckning. Kommunvisa resultat finns på respektive kommuns hemsida.

Svavel

Svavel transporteras med vindarna från utsläppskällor i såväl Sverige och övriga Europa och orsakar försurning av skogsmark, sjöar och vattendrag. Kraftigt minskade svavelutsläpp har reducerat svavelnedfallet under det senaste så kallade hydrologiska året 2016/17 till i de flesta fall under 1 kg per hektar och år. Detta innebär att nederbörden numer inte bidrar till försurning av skogsmarken eftersom pH-värdet ligger över 5,0 vid alla mätplatser.

Kväve i form av kväveoxider och ammoniak

Utsläpp av kväveoxider och ammoniak leder till nedfall av kväve som kan bidra till både försurning och övergödning av mark och vatten. Kvävedioxider har egenskapen att de kan färdas långt med luftströmmar. Under mätperioderna 2001-2017 samt 2004-2017 har årsmedelhalter av kvävedioxid minskat med 21-34 % vid fyra av fem mätplatser i länet.

Halterna av ammoniak i luften har periodvis under vintertid uppmätts i relativt höga halter, främst i inlandet. Orsaken är ännu inte känd men ammoniak har en hög depositionshastighet och återfinns därmed relativt nära utsläppskällan.

Kväve i oorganisk form

Det beräknade totala nedfallet av kväve i oorganisk form var under det hydrologiska året 2016/17 under 0,5 kg per hektar. Den kritiska belastningen för övergödande kväve som används för exempelvis Sveriges gran- och tallskogar är 5 kg per hektar och år överskrids således inte.

Nitrat

Förhöjda halter av nitrat kan bidra till övergödning och försurning men förekommer sällan i länet.

Marknära ozon

Lufthalter av marknära ozon kan transporteras långt och bland annat orsaka irritation i andningsvägar. Framförallt vid de nordligaste mätplatserna är halterna förhållandevis höga under mars och april.

Resultaten kommer från delprogrammet "Krondroppsnät".

Hälsan påverkas av flera viktiga miljöfaktorer

Miljöhälsorapport norr 2017 är den första breda analysen av olika miljöfaktorer och hälsa bland vuxna i de fyra nordligaste länen. Rapporten baseras på den nationella miljöhälsoenkäten som Folkhälsomyndigheten sände ut år 2015.

I rapporten beskrivs miljöfaktorer som har betydelse för vår hälsa. Exempel är rök från vedeldning och astmabesvär i städer och mindre tätorter, buller och sömn för boende utmed vägar eller förekomst av radon i bostäder och risken för lungcancer. Andelen rökare och passiv rökning minskar medan andelen besvärade av bilavgaser vid bostaden inte visar någon sjunkande trend.

Jämfört med övriga Sverige är det mer vanligt bland boende i norra Sverige med övervikt och bukfetma. Även medellivslängden är något kortare här. För kvinnor i norra Sverige verkar ökningen av livslängden dessutom ha planat ut.

Åtgärder för miljömålen kan ge bättre hälsa. Exempel är minskning av bilavgaser och buller från trafik och en ökad fysisk aktivitet inom befolkningen om bilen byts till cykel för korta resor. För en minskning av lungcancer bör kommuner fortsätta med att få invånarna att kartlägga radonstrålning inomhus, men även sjukvården kan beakta radonfrågan, exempelvis i kontakt med rökare.

Syftet med rapporten är att vara ett underlag för regionala och lokala prioriteringar och beslut. Den riktar sig främst till beslutsfattare, myndigheter och andra aktörer som arbetar för en förbättrad hälsa i befolkningen och den har viktiga kopplingar till Folkhälsomålen och Miljömålen.

Miljöhälsorapport Norr 2017 ”Hälsa och miljö i norra Sverige”öppnas i nytt fönster.

Röding i stekpanna

Röding från våra fjällvatten är ett bra val av matfisk.

Följ kostråden för att undvika miljögifter

Miljögifter övervakas i fisk eftersom det är en av de främsta källorna till att vi människor exponeras för kvicksilver och dioxiner. Det är också viktig föda för fiskätande rovfåglar och rovdjur som örn och utter som kan påverkas av höga miljögiftshalter. Länsstyrelsen bedriver övervakning av miljögifter i fisk vid ett antal sjöar och lokaler längs kusten och ibland genomför vi kampanjer tillsammans med vattenråden för att samla in matfisk för analys.

Fisk är ett mycket nyttigt livsmedel! Om du följer Livsmedelsverkets kostråd kan du vara tryggt äta mycket fisk.

Variera mellan olika matfiskar. Röding är ett bra exempel på matfisk i våra fjällvatten. Rödingen är stationär och fjällvattnen är relativt förskonade från miljögifter. Det är låga halter av kvicksilver i fjällen. Harr och sik har också låga halter kvicksilver jämfört med rovfiskar. Abborre och gädda fångad i havet är också exempel på bra matfisk. De har lägre halter kvicksilver än i insjöarna och lagrar inte in dioxiner som feta fiskar gör.

Se upp med rovfiskar från insjöar när det gäller kvicksilver. Gädda, gös, lake och abborre kan ha högre halter av kvicksilver jämfört med annan insjöfisk.

Se upp med feta fiskar som strömming, vildfångad lax och öring från Bottenviken när det gäller dioxiner och PCB. När det gäller dioxiner och PCB är det framförallt havet som är förorenat och det finns därför kostråd som avser vildfångad laxfisk i Bottenviken. Det gäller alltså även vildfångad havsvandrande lax och öring som simmar upp i Norrbottens laxförande älvar.

Resultat kommer från delprogrammet "Metaller och organiska miljögifter i fisk" samt från Livsmedelsverkets egna analyser.

Läs rapport om kvicksilver i matfisk från Norrbotten

Livsmedelsverkets kostråd om fisklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Statistik kan hjälpa oss att förstå skogens förändring över tid

Landets länsstyrelser och skogsstyrelsen har tillsammans med Riksskogstaxeringen (SLU) tagit fram statistik om miljötillståndet i skog. Statistiken bygger på Riksskogstaxeringen. Resultaten uppdateras vart femte år. Nästa uppdatering sker 2020.

De flesta resultaten omfattar perioden 1983–2014. För vissa variabler redovisas äldre uppgifter och för några nya variabler är den studerade perioden kortare.

Statistiken speglar miljötillståndet i skogen med fokus på biologiska värden.

Resultaten kommer från delprogrammet "Miljötillstånd i skogslandskapet".

Rapportenöppnas i nytt fönster

Läs mer om Riksskogstaxeringenlänk till annan webbplats

9 % skyddad produktiv skog i länet

Andelen skyddad produktiv skog är 3 procent nedanför den fjällnära gränsen enligt Riksskogs-taxeringen. För hela länet är andelen skyddad produktiv skog ungefär 9 procent.

Resultatet kommer från delprogrammet "Skyddad mark".

Rapporten Formellt skyddad skog i Norrbottens länöppnas i nytt fönster

Exploatering av stränder i Sverige 2013-2018

Strandområden är viktiga miljöer för många djur och växter, men de är även attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Det finns därför behov av att följa trender i strändernas exploateringsgrad. Inom miljöövervakningen utförs därför en landstäckande kartering av stränder för kommuner, län och hela landet som följs upp med cirka fem års intervall.

Fastlandskusten är den strandtyp som generellt är mest exploaterad av strandtyperna. En jämförelse mellan länen visar att Stockholms län, följt av Skåne län generellt har störst andel exploaterad strandzon inom 100 meter från strandlinjen för samtliga strandtyper förutom breda vattendrag där Blekinge län har den högsta exploateringsandelen. För sjöar, breda och smala vattendrag har länen Norrbotten, Jämtland och Västerbotten minst andel exploaterad strandzon inom 100 meter från strandlinjen.

Resultatet av analyserna för 2018 och 2013 visar en liten ökning i strandexploatering. De största exploateringsökningarna återfinns inom fastlandskustzonen.

Resultaten kommer från delprogrammet ”Exploatering av stränder”.

Läs rapporten

Se kartberättelse (fungerar bäst i dator)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Här hittar du kartunderlaglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flodpärlmusslor

Flodpärlmusslor kan bli mer än 250 år gamla och är beroende av att vattendraget har god kvalitet.

25 % av flodpärlmusselbestånden riskerar att slås ut

Flodpärlmussla används som indikatorer för att följa vad som händer i miljön.

Av Norrbottens 63 kända vattendrag med flodpärlmussla övervakas 16 stycken regelbundet inom den regionala övervakningen. Övriga undersöks mer sällan inom den nationella övervakningen.

Det är svårt att dra några generella slutsatser gällande trend om hur arten och livsmiljön påverkas. Vissa bestånd ser ut att minska, vissa öka och i andra verkar de rätt stabila över tid. I 25 % av vattendragen har inga unga musslor (<50 mm i längd) påträffats. Dessa bestånd löper stor risk att dö ut inom en snar framtid. En viss kunskapsbrist finns.

Resultaten kommer från delprogrammet ”Stormusslor”.

Läs mer om resultat från övervakningen av flodpärlmussla

Många försurningskänsliga vatten i Norrbotten

Norrbotten har många naturligt sura och försurningskänsliga sjöar och vattendrag. Det beror på att vi har svårvittrad berggrund och tunna jordlager som ger låg motståndskraft mot sura ämnen. Många vatten är brunfärgade av organiska syror från humus.

Norrbotten har inte fått lika mycket försurande ämnen via regn och snö som i södra Sverige. Nedfallet av försurande ämnen över länet har minskat. Det märks i vattendrag som inte längre får så kraftiga surstötar i samband med vårfloden. På 1990-talet kunde svavel i snötäcket orsaka en kraftigare vårflodsförsurning än normalt i den sydöstra delen av länet. Ett 10-tal sjöar kalkades i början på 1990-talet.

Det finns många små kustnära vatten som periodvis har problem med försurning. Det orsakas av utdikade sura sulfatjordar i kombination med torrperioder följt av regn eller snösmältning som sköljer ut försurande ämnen i vattendragen. Kalkning har inte någon bra effekt i sådana vatten. Det kan istället behövas åtgärder som gör att grundvattennivån i de dikade jordarna hålls på en jämn nivå, så att försurande ämnen inte kan oxideras under perioder med torka då syre kommer ner i jorden.

I Norrbottens län bedrivs ingen kalkning. I naturligt sura vattenmiljöer finns arter som är anpassade till de förhållandena och de skulle påverkas negativt av kalkning.

Resultaten kommer från delprogrammen "Trendvattendrag", "Trendsjöar", "Flodmynningar" och "Omdrevssjöar".

Vill du veta mer om den kalkning som bedrivs i övriga Sverige kan du besöka Havs- och vattenmyndighetens webbplats.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Rapporter från miljöövervakningen

Rapporter från de senaste åren samt efterfrågade äldre rapporter hittar du under publikationer. Övriga rapporter kan du beställa i pdf-format genom att kontakta oss på norrbotten@lansstyrelsen.se.

Här finns en lista med Rapporter från miljöövervakningen från 1974-2018.öppnas i nytt fönster

Nationella datavärdar

Vi rapporterar våra resultat från miljöövervakningen till de så kallade nationella datavärdarna. I och med detta blir data från miljöövervakningen i hela Sverige tillgängliga för alla som är intresserade.

Miljöövervakningsdata på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Miljöövervakning Havs- och vattenmyndighetens webbplatslänk till annan webbplats

Även i Länsstyrelsens kartverktyg kan du finna data vissa från miljöövervakningen.

Kontakt

Länsstyrelsen i Norrbottens län