Miljöövervakning

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Länsstyrelsen övervakar länets miljö

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.

En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.

Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller åren 2021–2026.

I vissa områden samarbetar länen. Webbplatsen Regional miljöövervakning beskriver arbetet.

Webbplatsen Regional miljöövervakning Länk till annan webbplats.

Nationella datavärdar

Vi rapporterar våra resultat från miljöövervakningen till de så kallade nationella datavärdarna. I och med detta blir data från miljöövervakningen i hela Sverige tillgängliga för alla som är intresserade.

Miljöövervakningsdata, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Miljöövervakningsprogram för Norrbottens län

Det regionala miljöövervakningsprogrammet revideras vart sjätte år och i samband med det tas ett nytt program fram. Nuvarande program gäller mellan åren 2021-2026. Det innehåller över 40 olika delprogram inom 10 programområden: luft, skog, jordbruksmark, våtmark, fjäll, landskap, sötvatten, kust och hav, miljögifter och hälsorelaterad miljöövervakning.

Program för regional miljöövervakning Norrbottens län 2021-2026, rapport Länk till annan webbplats.

Resultat från miljöövervakningen

Fjällrävarna ökar men är fortfarande hotade

Fjällrävarna har länge varit få i våra fjäll. Orsakerna tros vara klimatförändringar, bristande födotillgång och ökad konkurrens med den större rödräven. I diagrammet ser du hur antalet valpkullar av fjällräv har varierat i Norrbotten under tidsperioden 1998 - 2023.

Fjällrävarna är beroende av tillgången på smågnagare för att lyckas med sina föryngringar.

Den goda tillgången på smågnagare 2015 resulterade i 20 föryngringar i länet. Sorkstammarna kraschade 2016 och det blev inga föryngringar. År 2017 var ett dåligt lämmelår. Då blev det ändå sju kullar med fjällrävsungar tack vare stödutfodring och rödrävsjakt som bedrivs av Interreg Nord-projektet Felles Fjellrev Nord II. Projektets arbete har förmodligen bidragit till att det blev 13 kullar år 2018, 14 år 2019, 11 år 2020, 12 kullar år 2021 samt 19 kullar 2022.

Under 2023 var det 22 kullar. Även 2023 har de blivit stödutmatade och det var dessutom ett bra år för smågnagare i Norrbotten.

Resultaten kommer från delprogrammet ”Nyckel- och ansvarsarter”.

Nyckelarter i Norrbottens fjällvärld, rapport Länk till annan webbplats.

Antalet järvföryngringar

En stor del av Sveriges järvar finns i Norrbottens fjällområde. I diagrammet ser du hur antalet järvföryngringar, det vill säga antalet honor med ungar, har förändrats i Norrbotten under tidsperioden 1998 - 2023.

Under perioden har antalet föryngringar varierat mellan 11 och 71. Hur många järvföryngringar som hittats beror inte bara på hur väl järvarna lyckats med föryngringarna. Även förändringar av inventeringsmetodik, bedömningar och spårningsförhållanden påverkar resultaten. Under 2016, 2021 och 2023 när de lägsta antalen föryngringar hittades var det svåra spårningsförhållanden och förmodligen hittades bara en del av föryngringarna i länet de åren.

Förutom för åren 2016, 2021 och 2023 bedöms antalet föryngringar som redovisats de senaste åren som säkra. Järvstammens utveckling styrs i mycket stor utsträckning av födotillgång och mänsklig påverkan.

Artens framtida utveckling är till stor del beroende hur myndigheter beslutar att förvalta järvstammen. I Norrbotten sker detta utifrån den förvaltningsplan som har tagits fram för järv i samarbete med Viltförvaltningsdelegationen. I Viltförvaltningsdelegationen ingår olika intresseorganisationer samt berörda näringar. Den årliga inventeringen är en del i den nationella rovdjurspolitiken och finansieras av medel från Naturvårdsverket.

Den årliga inventeringen är en del i den nationella rovdjurspolitiken och finansieras av medel från Naturvårdsverket.

Resultaten kommer från delprogrammet ”Nyckel- och ansvarsarter”

Nyckelarter i Norrbottens fjällvärld, rapport Länk till annan webbplats.

Renantalet har varierat under olika tidsperioder

Renarnas bete präglar fjällandskapet och betet är en förutsättning för att vi ska nå miljömålet Storslagen fjällmiljö. I diagrammet ser du hur antalet renar har förändrats i Norrbottens fjällsamebyar under tidsperioden 1931 - 2023.

Renantalet ger en indikation på hur stark betespåverkan är under olika tidsperioder. Landets samebyar räknar årligen sina efter höstslakten. Statistiken beskriver därför antalet renar under vintern.

För fjällsamebyarna i Norrbotten är det till stor del vinterbetesförhållandena i skogslandet som begränsar renantalet.

Resultaten kommer från delprogrammet ”Nyckel-och ansvarsarter”.

Nyckelarter i Norrbottens fjällvärld, rapport Länk till annan webbplats.

Gråsiding

Gråsiding är den sorkart som är vanligast i Stora Sjöfallet där smågnagarövervakningen sker. Foto: Jan-Erik Nilsson

Förekomst av sork och lämlar varierar kraftigt

Sorkar och lämlar är mycket viktiga bytesdjur för fjällområdets ugglor, rovfåglar och fjällrävar. I diagrammet ser du hur tillgången på smågnagare varierat under tidsperioden 2001 - 2022.

Som en del i miljöövervakningen inventeras smågnagare i området kring Stora Sjöfallets nationalpark. Inventeringarna startade hösten 2001 och har sedan genomförts två gånger per år vår och höst.

En viktig orsak till att övervakningen startade var att något riktigt stort ”lämmelår” inte förekommit sedan år 1982. Diagrammet visar ett sammanslaget fångstindex som beskriver tillgången på smågnagare. Tillgången på smågnagare ger en indikation på hur födotillgången varierar för de arter som är beroende av smågnagare.

Den art som är vanligast i fällfångsterna vid Sjöfallet-Ritsemområdet är gråsiding. Rödsorkar och åkersorkar är vanligare än fjällämlar.

Resultaten kommer från delprogrammet ”Nyckel- och ansvarsarter".

Miljöövervakning av smågnagare, Sveriges lantbruksuniversitet Länk till annan webbplats.

Nyckelarter i Norrbottens fjällvärld, rapport Länk till annan webbplats.

Gulsparven som häckar i odlingslandskapet har minskat i antal under tidsperioden 2002-2020. Foto: Svetlana Podznoeva

Antalet fågelindivider minskar i länet

I länet har antalet fågelindivider minskat under tidsperioden 2002-2020. Vi använder fåglar som indikatorer för att följa vad som händer i miljön. För varje miljömål finns en grupp av fågelarter som är knutna till respektive miljö.

Minskning i odlingslandskap och våtmark

I odlingslandskapet har antalet fågelindivider minskat under tidsperioden 2007-2020. Av de typiska fåglarna i odlingslandskapet minskar gulsparv, buskskvätta, ladusvala, sånglärka och pilfink.

På våtmarkerna har antalet fågelindivider minskat under 2002-2010. Våtmarksfåglar som kricka, bläsand, ljungpipare, småspov, svartsnäppa, gluttsnäppa och brushane minskar. Sångsvan och trana ökar.

Ökning börjar ses i fjällen

Under tidsperioden 2002-2020 har antalet fågelindivider minskat i fjällbjörkskogen. Arterna som minskat är dalripa, rödvingetrast, rödstjärt, lövsångare, gråsiska och bergfink.

För den grupp av fåglar som lever på kalfjället har antalet fågelindivider varit oförändrat under denna tidsperiod. Fjällripan har ökat. De arter som har minskat är ljungpipare, stenskvätta, lappsparv och snösparv.

Ser vi tillbaka på senaste 10 åren (2010-2020) så har antalet fåglar börjat öka både i fjällbjörkskog och på kalfjäll.

Oförändrat i skog, sjöar och vattendrag

Antalet fågelindivider har inte förändrats i skog och inte heller i sjöar och vattendrag. I sjöar och vattendrag har knipa, storskrake och silvertärna minskat i antal.

Oförändrat i Bottniska viken

I Bottniska viken, som sträcker sig från Haparanda i norr till Gävle i söder, har antal individer av kustfåglar varit oförändrat under tidsperioden 2010-2020. Kustfågelarter som har minskat är gräsand, vigg, ejder, småskrake, drillsnäppa, östersjötrut och fiskmås. Vitkindad gås, knölsvan, strandskata och tobisgrissla har ökat.

Resultaten kommer från delprogrammen ”Häckande fåglar", ”Fåglar i odlingslandskapet” och ”Häckande kustfåglar i Bottniska viken”.

Hur går det för fåglarna i Norrbotten? Trender för arter samt miljöindikatorer baserade på standardrutter 1998-2019 och punktrutter i odlingslandskapet 2007-2019, rapport Länk till annan webbplats.

Fåglar som indikatorer för miljön i Norrbottens län. Resultat från regional miljöövervakning 2002-2019, rapport Länk till annan webbplats.

Svensk fågeltaxering på Lunds universitets webbplats Länk till annan webbplats.

Häckande kustfåglar i Bottniska viken 2010-2020, rapport Länk till annan webbplats.

I takt med att jordbruket förändrats så förändras också användningen av jordbruksmarken. Inom den regionala övervakningen av jordbruksmark följer vi vad som händer med gräsklädda marker i odlingslandskapet.

De hävdade ängs- och betesmarkerna i Sverige tillhör våra allra mest artrika marker och de är hem för hundratals växter, svampar, insekter och andra djur. Delprogrammet gräsmarkernas gröna infrastruktur som följer utvecklingen för gräsmarkerna ingår i Remiil, Regional miljöövervakning i landskapsrutor. Övervakningen startade 2009 och är ett samarbete mellan länsstyrelserna och Sveriges lantbruksuniversitet.

Gräsmarkernas gröna infrastruktur Länk till annan webbplats.

Mätningar kopplade till bakgrundsluft har i norra Sverige utförts av länsstyrelsen sedan 1991. Kommunerna i länet utför provtagning av olika ämnen i tätortsluft i olika utsträckning. Kommunvisa resultat finns på respektive kommuns hemsida. Mätningarna visar att luften är av god kvalitet förutom för marknära ozon och ammoniak där värdena periodvis är höga.

Svavel

Svavel som transporteras med vindarna från utsläppskällor i Sverige och övriga Europa orsakar försurning av skogsmark, sjöar och vattendrag. Kraftigt minskade svavelutsläpp har minskat svavelnedfallet. Under det så kallade hydrologiska året 2016/17 låg nedfallet i de flesta fall under 1 kilo per hektar och år. Nu ligger pH-värdet i markvattnet över 5,0 vid alla mätplatser vilket visar att nederbörden inte längre bidrar till försurning av skogsmarken.

Kväve i form av kväveoxider och ammoniak

Utsläpp av kväveoxider och ammoniak leder till nedfall av kväve som kan bidra till både försurning och övergödning av mark och vatten. Kvävedioxider har egenskapen att de kan färdas långt med luftströmmar. Under mätperioderna 2001-2017 och 2004-2017 har årsmedelhalter av kvävedioxid minskat med 21-34 procent vid fyra av fem mätplatser i länet.

Halterna av ammoniak i luften har periodvis under vintrarna uppmätts i relativt höga halter, främst i inlandet. Orsaken är inte känd, men ammoniak faller ned ganska nära utsläppskällan.

Kväve i oorganisk form

Det beräknade totala nedfallet av kväve i oorganisk form var under det hydrologiska året 2016/17 under 0,5 kilo per hektar. Den kritiska belastningen för övergödande kväve som används för exempelvis Sveriges gran- och tallskogar är 5 kilo per hektar och år. Den nivån överskrids därmed inte.

Nitrat

Förhöjda halter av nitrat kan bidra till övergödning och försurning men förekommer sällan i länet.

Marknära ozon

Lufthalter av marknära ozon kan transporteras långt och bland annat orsaka irritation i andningsvägar. Framförallt vid de nordligaste mätplatserna är halterna förhållandevis höga under mars och april.

Resultaten kommer från delprogrammet "Krondroppsnät".

Miljöhälsorapport norr 2017 är den första breda analysen av olika miljöfaktorer och hälsa bland vuxna i de fyra nordligaste länen. Rapporten baseras på den nationella miljöhälsoenkäten som Folkhälsomyndigheten sände ut år 2015.

Hälsan påverkas av flera viktiga miljöfaktorer

I rapporten beskrivs miljöfaktorer som har betydelse för vår hälsa. Exempel är rök från vedeldning i städer och mindre tätorter som påverkar astmabesvär, buller som påverkar sömn för boende utmed vägar eller förekomst av radon i bostäder som påverkar risken för lungcancer. Andelen rökare och passiv rökning minskar medan andelen besvärade av bilavgaser vid bostaden inte visar någon minskande trend.

Jämfört med övriga Sverige är det mer vanligt bland boende i norra Sverige med övervikt och bukfetma. Även medellivslängden är något kortare här. För kvinnor i norra Sverige verkar ökningen av livslängden dessutom ha planat ut.

Åtgärder för miljömålen kan ge bättre hälsa. Exempel är minskning av bilavgaser och buller från trafik och en ökad fysisk aktivitet inom befolkningen om bilen byts till cykel för korta resor. För en minskning av lungcancer bör kommuner fortsätta med att få invånarna att kartlägga radonstrålning inomhus, men även sjukvården kan beakta radonfrågan, exempelvis i kontakt med rökare.

Syftet med rapporten är att vara ett underlag för regionala och lokala prioriteringar och beslut. Den riktar sig främst till beslutsfattare, myndigheter och andra aktörer som arbetar för en förbättrad hälsa i befolkningen och den har viktiga kopplingar till Folkhälsomålen och Miljömålen.

Miljöhälsorapport Norr 2017, Hälsa och miljö i norra Sverige Länk till annan webbplats.

Inom programområdet miljögifter analyserar vi varje år metaller och miljögifter i fisk i sjöar och kustvatten. Oftast analyseras muskel och lever av abborre och strömming. Det ger en indikation på tillståndet av miljögifter i vattenmiljön och kan användas som jämförelse med mätningar i mer påverkade områden. Ett antal fiskar sparas också frysta i en provbank för framtida analyser.

Metaller i marina sediment har kartlagts i två större mätkampanjer 2006 och 2017, vilket förhoppningsvis kan upprepas vart tionde år.

Regionala kampanjer och screening av miljögifter

Vi lägger också till mätstationer som förtätar Naturvårdsverkets nationella kartläggningar av miljögifter, så kallad screeningövervakning. Det omfattar oftast mätningar i vattenmiljöer, sediment och fisk, men även luft, dricksvatten och avloppsvatten beroende på vad det är för ämnen som ska undersökas och var utsläppen sker. Screeningundersökningar är ett första led i att hitta de kemiska ämnen som kan medföra hälso- och miljöproblem och identifiera utsläppskällor. PFAS och läkemedel är exempel på ämnesgrupper som prioriterats för att kartlägga olika utsläppskällor och ringa in eventuella åtgärdsbehov.

Vi har också undersökt miljögifter i trafikdödade uttrar, vilket visar att de är utsatta för PFAS och läkemedelsrester som de får i sig via sin föda.

Rapport: PFAS i utter från Norrbotten, Naturhistoriska riksmuseet Länk till annan webbplats.

Miljögifter i utter från Sverige, Naturhistoriska riksmuseet Länk till annan webbplats.

Fiberhaltiga förorenade sediment och fiberbankar kan finnas i anslutning till pågående och nedlagda industrier. Fiberbankar i Norrbotten har kartlagts tillsammans med de andra Norrlandslänen.

Rapport: Fiberbankar i Norrland Länk till annan webbplats.

Resultat från mätningarna rapporteras till SGU som har det nationella datavärdskapet för miljögifter.

Datavärdskap för miljögifter, Sveriges geologiska undersökning Länk till annan webbplats.

Följ kostråden för att undvika miljögifter

Miljögifter övervakas i fisk eftersom det är en av de främsta källorna till att vi människor får i oss kvicksilver och dioxiner. Även fiskätande rovfåglar och rovdjur som örn och utter kan påverkas av höga miljögiftshalter. Länsstyrelsen bedriver övervakning av miljögifter i fisk vid ett antal sjöar och lokaler längs kusten och ibland genomför vi kampanjer tillsammans med vattenråden för att samla in matfisk för analys.

Fisk är ett mycket nyttigt livsmedel! Om du följer Livsmedelsverkets kostråd kan du vara tryggt äta mycket fisk.

Kvicksilver, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Dioxiner och PCB, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Variera mellan olika matfiskar. Röding är ett bra exempel på matfisk i våra fjällvatten. Rödingen är stationär och fjällvattnen är relativt förskonade från miljögifter. Det är låga halter av kvicksilver i fjällen. Harr och sik har också låga halter kvicksilver jämfört med rovfiskar. Abborre och gädda fångad i havet är också exempel på bra matfisk. De har lägre halter kvicksilver än i insjöarna och lagrar inte in dioxiner som feta fiskar gör.

Se upp med rovfiskar från insjöar när det gäller kvicksilver. Gädda, gös, lake och abborre kan ha högre halter av kvicksilver jämfört med annan insjöfisk.

Se upp med feta fiskar som strömming, vildfångad lax och öring från Bottenviken när det gäller dioxiner och PCB. När det gäller dioxiner och PCB är det framförallt havet som är förorenat och det finns därför kostråd som avser vildfångad laxfisk i Bottenviken. Det gäller alltså även vildfångad havsvandrande lax och öring som simmar upp i Norrbottens laxförande älvar.

Resultat kommer från delprogrammet "Metaller och organiska miljögifter i fisk" samt från Livsmedelsverkets egna analyser.

Rapport: Kvicksilver i matfisk - Mätkampanj i samarbete med Vattenråden i Norrbotten 2011 Länk till annan webbplats.

Avrådan om att äta fisk från Svartbyträsket och Lillavan i Bodens kommun

Bodens kommun har i december 2023 beslutat om tillfällig avrådan att äta fisk från Svartbyträsket och Lillavan på grund av föroreningar av PFAS. Bodens kommun har tillsammans med Länsstyrelsen genomfört provtagning och analys av PFAS i fisk från Svartbyträsket. Resultaten visar på förhöjda halter av PFAS som bland annat härrör från platser där det är känt att brandskum som innehöll PFAS har använts tidigare.

Länsstyrelsens arbete med PFAS-förorenade områden

Statistik över tillstånd och trender i skogen

Delprogrammet Miljötillståndet i skogslandskapet inom den regionala miljöövervakningen sammanställer data från Riksskogstaxeringen. Datat beskriver tillstånd och trender med betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i skogen på regional nivå, i de flesta fall per län. Statistiken omfattar till exempel skogens ålder och trädslagsblandning, strukturer som död ved, grova träd och hålträd, ekosystemtjänster som bärproduktion och virkesförråd, samt åtgärder inom skogsbruket.

Statistiken visar bland annat att skogar yngre än 60 år dominerar i skogslandskapet och att den äldre skogen minskat jämfört med 1920-talet. Även om arealen äldre skog och mängden död ved har ökat sedan 1990-talet, så är andelen produktiv skogsmark med naturskogskaraktär mindre än två procent inkluderat formellt skyddade skogar. Samtidigt bedöms 24 procent av den produktiva skogsmarken vara rekreationsvänlig och andelen som anses vara goda blåbärsmarker respektive lingonmarker är 9 procent vardera.

Hur tar du del av informationen?

Nu finns den senaste statistiken för Miljötillståndet i skogslandskapet tillgängligt i webbapplikationen PxWeb. Till statistiken finns en rapport med övergripande beskrivningar av tillstånd 2016–2020 och trender, i vissa fall ända tillbaka till 1920-talet. Mer information finns även på den regionala miljöövervakningens hemsida.

I webbapplikationen går det att få fram önskad statistik genom att välja värden för variablerna. Resultatet presenteras som en tabell eller ett diagram som sedan går att exportera till flera olika filformat för vidare bearbetning. Till applikationen finns även ett API som gör det möjligt för andra applikationer att hämta statistik från databasen.

Statistik för Miljötillståndet i skogslandskapet i PxWeb Länk till annan webbplats.

Uppföljning av miljötillståndet i skogslandskapet, baserat på SLU Riksskogstaxeringen 2016–2020 Länk till annan webbplats.

Regional miljöövervakning - Miljötillståndet i skogen Länk till annan webbplats.

Stränder är viktiga miljöer för många djur och växter, samtidigt som de är attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Länsstyrelserna ser därför ett behov av att följa hur exploateringen längs våra stränder förändras. Vi gör detta genom ett miljöövervakningsprogram som följer förändringar i strändernas exploateringsgrad för kommuner, län och hela landet. Programmet startade år 2013 och följs upp vart femte år.

Här presenterar vi hur strändernas exploatering sett ut under perioden 2013–2023.

Fastlandskustens stränder är procentuellt sett mest exploaterade. En jämförelse mellan länen visar att Stockholms län har störst andel exploaterade stränder inom 100 meter från strandlinjen för samtliga typer av stränder. Även Skåne och Blekinge län ligger högt i exploateringsgrad.

Norrlandslänen har generellt en lägre exploateringsgrad längs sjöar samt breda och smala vattendrag inom 100 meter från strandlinjen än de sydliga länen. Däremot är en hög andel av strandzonen vid fastlandskusten och havsöarna exploaterade i Norrlandslänen.

Mellan 2013-2023 syns en liten ökning av exploateringen av stränder. Den största procentuella ökningen av exploatering har skett längs fastlandskusten.

Vi har sammanställt resultaten i en rapport, kartberättelse, statistikdatabas och i ett kartunderlag som du når via:

Exploatering av stränder i Sverige Länk till annan webbplats.


Flodpärlmusslor

Flodpärlmusslor kan bli mer än 250 år gamla och är beroende av att vattendraget har god kvalitet. Foto: Patrik Olofsson

25 procent av flodpärlmusselbestånden riskerar att slås ut

Flodpärlmussla används som indikatorer för att följa vad som händer i miljön.

Av Norrbottens 63 kända vattendrag med flodpärlmussla övervakas 16 stycken regelbundet inom den regionala övervakningen. Övriga vattendrag undersöks mer sällan inom den nationella övervakningen.

Det är svårt att se några trender för flodpärlmusslans utveckling över tid. Vissa bestånd ser ut att minska, vissa öka och andra verkar rätt stabila över tid. I 25 procent av vattendragen har inga unga musslor (mindre än 50 millimeter i längd) påträffats. De bestånden löper stor risk att dö ut inom en snar framtid. En viss kunskapsbrist finns.

Resultaten kommer från delprogrammet ”Stormusslor”.

Artövervakning - Flodpärlmussla, rapport Länk till annan webbplats.

Norrbotten har många naturligt sura och försurningskänsliga sjöar och vattendrag. Det beror på att vi har svårvittrad berggrund och tunna jordlager som ger låg motståndskraft mot sura ämnen. Många vatten är brunfärgade av organiska syror från humus.

Minskat nedfall av försurande ämnen

Norrbotten har inte fått lika mycket försurande ämnen via regn och snö som södra Sverige. Nedfallet av försurande ämnen över länet har minskat. Det märks i vattendrag som inte längre får så kraftiga surstötar i samband med vårfloden. På 1990-talet kunde svavel i snötäcket orsaka en kraftigare försurning vid vårflod än normalt i den sydöstra delen av länet. Ett 10-tal sjöar kalkades i början på 1990-talet.

Sura sulfatjordar

Det finns många små kustnära vatten som periodvis har problem med försurning. Det orsakas av utdikade sura sulfatjordar i kombination med torrperioder följt av regn eller snösmältning som sköljer ut försurande ämnen i vattendragen. Kalkning har inte någon bra effekt i sådana vatten. Det kan istället behövas åtgärder som gör att grundvattennivån i de dikade jordarna hålls på en jämn nivå, så att försurande ämnen inte kan oxideras under perioder med torka då syre kommer ner i jorden.

I Norrbottens län bedrivs ingen kalkning. I naturligt sura vattenmiljöer finns arter som är anpassade till de förhållandena och de skulle påverkas negativt av kalkning.

Resultaten kommer från delprogrammen "Trendvattendrag", "Trendsjöar", "Flodmynningar" och "Omdrevssjöar".

Vill du veta mer om den kalkning som bedrivs i övriga Sverige kan du besöka

Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Grundvattenrör

Tillgången till grundvatten kan följas genom att mäta grundvattennivåerna. Grundvattnet är en viktig del av vattnets kretslopp. Nivåförändringar kan även påverka grundvattenkvaliteten. Nivåmätningar behövs för uppföljning av miljökvalitetsmålet för grundvatten, men även för att följa utvecklingen för grundvattenberoende ekosystem som vissa våtmarker och kallkällor.

Bättre koll på grundvattennivåer

Under 2019 installerades 10 nya stationer för att mäta grundvattennivåer runt om i Norrbotten. De nya stationerna togs i bruk under 2020. Nu finns totalt 38 stationer för övervakning av grundvattennivåer i Norrbotten. Det gör att vi långsiktigt kan följa grundvattentillgången för en större geografisk yta av länet.

Resultat från övervakningen ger kunskap som kan användas vid samhällsplanering, krishantering och eventuellt dricksvattenförsörjning. Kunskapen behövs också för att kunna planera miljöåtgärder som restaurering av våtmarker och för att minska belastningen från sura sulfatjordar. Övervakningen är viktig även med tanke på ett förändrat klimat där vi i framtiden förväntas få höjda grundvattennivåer under vintern i norra Sverige och en förskjutning av perioder med låga grundvattennivåer.

Data från övervakningen finns hos Sveriges geologiska undersökning (SGU) som är nationellt ansvarig myndighet för grundvattenövervakningen.

Övervakning av grundvattennivåer på SGU:s webbplats Länk till annan webbplats.

Uttern ökar i länet

Vi följer utvecklingen av länets utterpopulation genom att leta spår och spillning på barmark. Genom inventeringarna vet vi att antalet uttrar ökar i länet.
Under 1950-talet minskade uttern drastiskt. Orsakerna var jakt och miljögifter. Trots att man fridlyste uttern år 1968 fortsatte den att minska. Inventeringar under 1980-talet visade att utterbestånden var glesa och isolerade. Idag förekommer uttern spritt i hela länet från fjällen i väster och till skärgården i öster.
Under senaste inventeringsperioden 2015-2020 hittade vi spårtecken av utter på 49 procent av de lokaler som ingår i miljöövervakningsprogrammet jämfört med 14 procent på 1980-talet.

Statens vilt

Uttern tillhör Statens vilt enligt 33 paragrafen i jaktförordningen. Det innebär att om man påträffar ett dött djur ska det tillfalla staten och upphittaren är skyldig att underrätta polisen. Polisen skickar de döda uttrarna till Naturhistoriska riksmuseet eller Statens veterinärmedicinska anstalt som i sin tur får möjlighet att göra studier för till exempel miljögifter. Antalet döda uttrar som har kommit in från Norrbottens län till Naturhistoriska riksmuseet har ökat de senaste 20 åren.

Miljögifter

Det ökande antalet uttrar beror på förbättrade livsmiljöer. Förekomsten av utter är ett gott tecken på att sjöar och vattendrag har kvar sin naturliga funktion som livsmiljö där uttern kan finna föda, hitta skydd och föröka sig.
De ämnen som var orsaken till att uttern minskade på 1950-talet är framför allt PCB och DDT. Studier visar att dessa miljögifter nu har minskat i vår natur.
Framtiden för uttern är oviss då vi ser nya hot, exempelvis nya miljögifter som PFAS och PFCA. Uttern är en så kallad toppredator och befinner sig högst upp i den akvatiska näringskedjan. Som toppredator får uttern i sig gift från bytesdjur i alla led i näringskedjan. Därför kan en utter få i sig stora mängder miljögifter.

Utter i Norrbottens län år 1986-2020, rapport Länk till annan webbplats.

Engagera dig i ideell miljöövervakning

Är du intresserad av fåglar, fjärilar eller växter eller brukar du titta efter vårtecken? Dina observationer är värdefulla och är du intresserad av att engagera dig så finns det ett antal sätt att göra det på.

Här finner du olika sätt att rapportera dina observationer.

Här kan du rapportera dina iakttagelser av vårtecken, hösttecken och allt däremellan. Tillsammans med andra bidrar du till att vi får en landsomfattande bild av årstidsskiftningar i landet. Dina observationer kommer dessutom till nytta för forskare och miljöövervakande myndigheter.

Naturens kalenders webbplats Länk till annan webbplats.

När du besöker Abisko nationalpark kan du delta i forskning om klimatförändringens effekter i den svenska fjällvärlden.

Fjällkalenderns webbplats Länk till annan webbplats.

Kunskapen om fjärilarna fortfarande ganska dålig. Alla kan vara med och räkna fjärilar. Du behöver inte vara expert utan det räcker med att du tycker om och är intresserad av fjärilar.

Svensk dagfjärilsövervaknings webbplats Länk till annan webbplats.

Faunaväkteriet är ideell övervakning av hotade djur. Ett nätverk av naturintresserade människor övervakar hotade arter. Alla är välkomna att spana arter och bli faunaväktare!

Faunaväkteriets webbplats Länk till annan webbplats.

Floraväktarna följer arters utveckling på en eller flera platser från år till år genom återkommande besök. Merparten av de kärlväxter som klassificerats som hotade i Sveriges rödlista övervakas regelbundet av Floraväktarna, men även en del arter som betecknats som nära hotade. Här finns välkända arter som alla intresserade klarar av att identifiera men också några mera svåridentifierade arter för dem med några års erfarenhet.

Floraväktarnas webbplats Länk till annan webbplats.

Svensk fågeltaxering bygger helt på de insatser som görs av kunniga fågelskådare runt om i landet. Cirka 500 personer deltar varje år. Den som känner igen våra fåglar till utseende och läte är välkommen att delta.

Svensk fågeltaxerings webbplats Länk till annan webbplats.

Rapporter från miljöövervakningen

Leta efter aktuella publikationer och rapporter här:

Publikationer Länk till annan webbplats.

Du kan även beställa våra äldre, men inte tillgänglighetsanpassade rapporter, i pdf-format genom att kontakta oss:

E-post till Länsstyrelsen i Norrbottens län

Ange vilken rapport du önskar.

Referenssamling med samtliga rapporter gjorda fram till 2018:

Miljöövervakningsrapporter - referenssamling för Norrbottens län 1974-2018 Länk till annan webbplats.

Du kan även hitta vissa data från miljöövervakningen via Länsstyrelsens karttjänster.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Lotta Finstorp

Besöksadress

Stationsgatan 5, Luleå eller Industrivägen 10, Jokkmokk

Postadress

971 86 Luleå eller Box 105, 962 23 Jokkmokk

Organisationsnummer

202100-2478

Följ oss