Regional handlingsplan för grön infrastruktur

Norrbottens preliminära handlingsplan består av:

• En övergripande inledning som redovisar bakgrund, målsättningar och koppling till olika åtaganden.
• En beskrivning av länet från 2018 som redovisar fysiska förutsättningar, markanvändning och markanvändningshistorik, befintliga värden, påverkansfaktorer samt kunskapsbrister.
• En åtgärdsdel där förslag på insatser och åtgärder för grön infrastruktur redovisas.
  

I slutet av handlingsplanen presenteras åtgärder. Det är önskvärt att fler aktörer tar initiativ till ytterligare åtgärder som exempelvis kunskapsuppbyggnad, skydd, restaurering och skötsel. Rapporten Norrbottens preliminära handlingsplan för grön infrastruktur, 2018 går att beställa via Länsstyrelsen.

Under 2025 kommer en ny karttjänst med underlag som är relevanta bland annat för arbete med Grön infrastruktur att publiceras.

Grön infrastruktur handlar om att tillräckligt mycket av alla livsmiljöer och funktioner i landskapet måste finnas kvar för att ekosystemet ska fortsätta att fungera.

Att arbeta med grön infrastruktur innebär att lyfta blicken och se på mark och vatten ur ett landskapsperspektiv. Det handlar om att få en bild av hur väl hela landskapet fungerar och att försöka åtgärda de brister som finns. Kunskapen är viktig för att man ska kunna planera för långsiktigt hållbara landskap vid till exempel jord- och skogsbruk, samhällsplanering, vattenanvändning och i naturvårdsarbete. Alla landskapets aktörer måste samverka i arbetet med grön infrastruktur.

Vad görs i Norrbotten i dag?

Länsstyrelsen och många andra aktörer arbetar aktivt med grön infrastruktur. Ett bra exempel på detta är renoveringar av vattendrag. Där handlar det om att hela vattendragen ska fungera, inte bara korta sträckor. Denna typ av helhetstänkande är nödvändig i hela landskapet.

Allt arbete som bidrar till att främja långsiktigt hållbara ekosystem är delar av arbetet med grön infrastruktur, exempelvis:

• skydd av natur
• renovering av natur
• insatser för att främja arter
• insatser med koppling till klimatförändringar
• kulturmiljöarbete
• miljöskyddsarbete
• hänsynstagande vid skogs- och jordbruk.

Nationellt sett har Norrbotten kvar stora arealer natur med låg påverkan av storskalig markanvändning. Samtidigt har länet stora arealer som är kraftigt påverkade av markanvändning och exploatering. För närvarande sker en industriomställning i länet som innebär att ytterligare mark tas i anspråk.

Brist på kunskap

Kunskapen om landskapets funktionalitet och dess biologiska mångfald är bristfällig. I Norrbotten handlar det bland annat om att det finns många områden där vi saknar mer detaljerad kunskap från exempelvis fältinventeringar. Resurserna för fältinventeringar har alltid varit små, speciellt i ett stort län som Norrbotten. Dessutom är många kartunderlag fortfarande bristfälliga.

Men, kunskapsbristen handlar även om att vi har för lite kunskap om hur landskapet egentligen fungerar. Vad tål egentligen ett landskap? Hur mycket behöver det finnas kvar av olika livsmiljöer för att arter ska kunna överleva? Kunskapen förbättras hela tiden genom bland annat forskning, inventeringar och bättre kartunderlag. Den kunskap vi har är dock tillräcklig för att förstå att det är avgörande för framtiden att vi tar väl hand om vår del av jorden.

Vi måste alla hjälpas åt

Den kunskap vi har måste vi använda på bästa sätt. Det gör vi genom att hjälpas åt. Alla aktörer måste lyfta blicken och se på mark och vatten ur ett landskapsperspektiv. Utmaningen för Norrbottens del ligger i att utifrån de kunskaper vi har hitta en strategi för hur vi kan gynna den gröna infrastrukturen och därmed landskapets långsiktiga funktionalitet.

Viktiga frågor att arbeta vidare med är:

• Hur ska vi arbeta vidare på bästa sätt vårt län?
• Hur kan vi ändra arbetssätt för att få mer fokus på landskapet istället för som idag på enskilda områden, naturtyper eller arter?
• Hur kan vi stärka samverkan mellan olika aktörer för att inte administrativa gränser och indelningar ska försvåra möjligheten att arbeta med ett helhetsperspektiv i landskapet?

De åtgärder som kontinuerligt utförs handlar främst om skydd av natur, skötsel i skyddade områden och restaureringar av exempelvis våtmarker och vattendrag. Men, arbetet med grön infrastruktur handlar även om att bygga upp, sprida och använda kunskap.

Sedan 2022 finns inga speciella medel avsatta för länsstyrelsernas arbete med grön infrastruktur, utan arbetet som införlivas i ordinarie arbetsuppgifter.