Krisberedskap

Länsstyrelsens roll i krisberedskapen är att samordna det regionala arbetet – före, under och efter en samhällsstörning.

Under en samhällsstörning ska Länsstyrelsen samverka, samordna och stödja länets aktörer för att inrikta samhällets åtgärder och resurser så att konsekvenserna för samhället blir så små som möjligt.

Vi ska verka för att

  • nödvändig samverkan kontinuerligt sker inom länet och med närliggande län
  • samordna verksamhet mellan kommuner, regioner och myndigheter under en kris
  • information till allmänhet och media samordnas
  • inrikta och prioritera statliga och internationella förstärkningsresurser efter beslut från regeringen.

Länsstyrelsen arbetar också med förebyggande åtgärder för att förhindra att en samhällsstörning uppstår, begränsa skadeverkningarna av en samhällsstörning och kunna återföra erfarenheter efter en samhällsstörning.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) genomför tillsammans med länsstyrelser, kommuner och frivilligorganisationer Krisberedskapsveckan i Sverige.

Förberedda individer med egen beredskap kommer att vara lika viktiga vid en krissituation som vid krig. Välinformerade och engagerade invånare är en viktig tillgång vid en samhällskris.

Krisberedskapsveckan är en informationskampanj med syfte är att öka människors beredskap inför samhällskriser, ytterst krig. Sedan 2017 har veckan varit årligt återkommande.

Läs mer om krisberedskapsveckan på msb.se Länk till annan webbplats.

Kommunerna viktigast

MSB är initiativtagare till informationskampanjen, men de viktigaste aktörerna under Krisberedskapsveckan är landets kommuner. Kommunerna står nära medborgarna och vet bäst hur de når ut till och hur de skapar dialog med sina invånare. Alla kommuner är välkomna att delta i kampanjen.

Varje kommun kan fritt använda det kampanjmaterial som MSB har tagit fram. På MSB:s hemsida finns både tryckt och digitalt material samt en bildbank som kommunerna kan använda.

Frivilliga utgör en viktig del i samhällets krisberedskap. När kriser och större olyckor inträffar kan det visa sig att ordinarie planerade resurser inom krisberedskapen inte räcker till. I det läget behöver de aktörer som hanterar krisen förstärkning. Vi tydliggör, tillgängliggör och utvecklar frivilliga förstärkningsresurser i samhällets krisberedskap.

Frivilliga inom krisberedskap MSB Länk till annan webbplats.

Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) kan användas för att informera allmänheten om kriser och olyckor. VMA-systemet består av meddelande i radio och TV men även utomhuslarm kan användas för varning. Allmänheten kan på detta sätt snabbt varnas vid t.ex. ett gasutsläpp, en stor brand eller annan en allvarlig olycka. Efter att ett VMA har sänts ut, kan allmänheten söka vidare information på till exempel webbplatsen Krisinformation.se, informationsnumret 113 13 eller på kommunernas webbplatser.

Varningsmeddelande

Ett varningsmeddelande sänds vid omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom och miljö. Detta innebär att samtliga kanaler omedelbart bryter sina sändningar för varningen. Meddelandet ska upprepas inom fem minuter. Länsstyrelsen kan sända varningsmeddelande om vi är räddningsledare vid statlig räddningstjänst.

Informationsmeddelande

Ett informationsmeddelande sänds snarast för att förebygga eller begränsa skador på liv, hälsa, egendom och miljö. Meddelandet sänds med kort varsel men bryter inte sändningen och repeteras inom 10-15 minuter. Länsstyrelsen kan sända informationsmeddelanden inför och vid extraordinära händelser.

Myndighetsmeddelande

Sveriges Radio ska kostnadsfritt sända meddelanden som är av vikt för allmänheten om en myndighet begär det. Exempel på myndighetsmeddelanden kan vara problem med vattenförsörjningen.

Varningssignalen

Varningssignalen "Viktigt meddelande" ljuder i 7 sekunder följt av 14 sekunders tystnad under minst 2 minuter. 7 (14) 7 (14) 7 (14) 7 (14) 7 och så vidare. När faran är över ljuder en ihållande signal under 30—40 sekunder.

När du hör signalen ska du:

  • Gå inomhus
  • Stäng dörrar fönster och ventiler
  • Lyssna på radio och se på TV för mer information.

Hela signalsystemet testas var tredje månad. Den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december sänds signalen.


Mer information om VMA finns på MSBs hemsida Länk till annan webbplats.

Tjänsteman i beredskap fungerar som en väg in i Länsstyrelsens organisation vid samhällsstörningar, för myndigheter och aktörer som har en roll eller funktion vid dessa tillfällen.

Huvuduppgiften är att upptäcka, verifiera, larma, samt initiera och samordna det inledande arbetet. Tjänsteman i beredskap ska även informera vid allvarliga kriser som berör länet. TiB tjänstgör dygnet runt årets alla dagar och kan nås via SOS Alarm.

En viktig del av vårt arbete med krisberedskap är att bygga upp nätverk för samarbete och samverkan. Nätverken finns för att skapa goda kontakter med olika krishanteringsaktörer redan innan en kris uppstår, öka vår gemensamma kunskap och göra gemensamma förberedelser för att underlätta samarbete under en kris.

Länsstyrelsen driver och deltar i flera olika typer av nätverk. Några av nätverken är:

  • Regionala rådet - samverkans- och samordningsforum i länet med syfte att framföra information, utveckla former för samordning och inriktning samt erfarenhetsåterföring.
  • Kriskommunikationsnätverk – forum för samordning och utveckling av kriskommunikation och informationssamordning i länet.
  • Rakel – forum för samordning och utveckling kring användningen av Rakel i länet.
  • BD-säk - forum för samverkan inom säkerhets- och krisberedskapsfrågor.
  • Räddningschefsträff - forum för samverkan och informationsutbyte inom räddningstjänstområdet och lagen om skydd mot olyckor.
  • Älvgrupp Luleälv - Samordna beredskapsplaneringen vid dammbrott i Luleälven.
  • Totalförsvarsplanering - Forum för att stärka totalförsvarsförmågan inom länet.
  • Regional samordningsfunktion för farliga ämnen - Att skapa en hållbar och långsiktig samverkan och förmåga mellan lokala och regionala aktörer i länet, inom området för farliga ämnen.

Kontakt