Skydd mot olyckor
Det är oftast kommunen som ansvarar för räddningstjänsten. Länsstyrelsen kan vid behov hjälpa till att avgöra vem som ska leda en räddningsinsats om den berör flera kommuner. I undantagsfall kan en länsstyrelse som är civilområdesansvarig ta över ansvaret för den kommunala räddningstjänsten.
Målet med räddningstjänstinsatser är att färre ska dö eller skadas och att mindre ska förstöras.
Ansvarsfördelning mellan stat och kommun
I första hand är det kommunen som ansvarar för räddningstjänsten. Men i vissa fall bär staten ansvaret. Staten ansvarar för räddningstjänsten vid
- fjällräddning
- flygräddning
- sjöräddning
- miljöräddningstjänst till sjöss i Vänern, Vättern och Mälaren
- sjöterritorier till havs
- efterforskning av försvunna personer
- utsläpp av radioaktiva ämnen.
Berör en räddningsinsats ett större område än inom en kommun ska Länsstyrelsen bestämma vem som ska leda insatsen, om inte räddningsledarna från de berörda kommunerna själva har bestämt detta. Länsstyrelsen ska ha en planläggning för detta.
Vid en omfattande räddningsinsats får en länsstyrelse som är civilområdesansvarig ta över ansvaret för räddningstjänsten i den eller de kommuner som berörs av insatsen. Om räddningsinsatsen även innefattar statlig räddningstjänst ska den övertagande länsstyrelsen ansvara för att räddningsinsatserna samordnas. Länsstyrelsen ska ha en planläggning för detta.
Farlig verksamhet
Länsstyrelsen fattar beslut om så kallad farlig verksamhet. Farlig verksamhet är anläggningar där verksamhet innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarlig skada på människa eller miljö. Vad som enligt lag räknas som farlig verksamhet regleras i lagen om skydd mot olyckor.
Den som äger eller är verksamhetsutövare vid en anläggning som omfattas av lagen har bland annat skyldighet att:
- i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom
- vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador.
Kommunen ansvarar för tillsyn över dessa anläggningar.
Tillsyn, rådgivning och stöd
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansvarar för tillsyn över kommunernas räddningstjänster. MSB ansvarar också för rådgivning och stöd till räddningstjänsten. Länsstyrelsen roll är att stödja MSB, bland annat genom att bidra med det lokala perspektivet.
I Norrbotten finns ett antal stora dammar, de flesta är vattenkraftsdammar men det finns även några dammar kopplade till gruvbrytningen i länet. De stora vattenkraftsdammarna finns i Luleälven och Skellefteälven.
Ett dammhaveri i någon av de största dammarna kan innebära omfattande konsekvenser för människors liv och hälsa, egendom, miljö och infrastruktur. Ett dammbrott kan också leda till störningar i elförsörjningen.
Ansvar
Länsstyrelsen har det operativa tillsynsansvaret för vattenverksamheter, i vilket dammar ingår, enligt Miljöbalken. Tillsynen betyder bland annat att Länsstyrelsen ska kontrollera att regelverk och villkor i tillstånd följs av den som äger dammen.
Om dammen klassas som farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor har också kommunen ansvar för tillsyn av att dammägaren uppfyller lagkrav. Den som äger dammen är skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador.
Maximal vattenutbredning
Utbredningen av vattnet vid ett dammbrott beror på flera faktorer, så som vattenflöden i älven, vilken damm som går till brott, magasinets volym, älvens egenskaper och vid kusten har även havsvattenståndet inverkan. Detta innebär att utbredningen av vattnet varierar för olika scenarion.
Beredskapsplanering
Länsstyrelsen har i uppgift att verka för samordning av beredskapsplanering inom länet. Inom ramen för detta ansvar arbetar Länsstyrelsen tillsammans med berörda kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten i Norrbotten, Trafikverket Region Nord, Försvarsmakten och Vattenfall Vattenkraft AB för att samordna dammhaveriplaneringen för Luleälven. För Skellefteälven leder Länsstyrelsen Västerbotten arbetet.
För utrymningsplaner vid dammbrott, kontakta respektive kommun.
Länsstyrelsen har produktionsansvar för skogsbrandsbevakning med flyg och beslutar inom ramarna för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap riktlinjer om bevakning med flyg ska bedrivas i länet. Alla län kan söka stöd för skogsbevakning med flyg genom respektive länsstyrelse för att kunna bedriva sådan bevakning.
Skogsbrandsbevakning med flyg i Norrbottens län administreras av Länsstyrelsen medan den ekonomiska ersättningen betalas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som också bestämmer inriktning för hanteringen av skogsbrandsbevakningen. Det är räddningstjänsten som dagligen tar beslut om flygning i länet med underlag av SMHI:s brandriskprognoser.
Bevakningsperioden pågår under perioden juni—september.
Översvämningar inträffar då marken är vattenmättad och inte kan ta hand om det överskott av vatten som kommer i form av mycket regn eller genom kraftig snösmältning.
Det finns flera olika typer översvämningar: De vanligast förekommande i Sverige är översvämning av vattendrag och sjöar och översvämning till följd av skyfall. Om en större översvämning inträffar, har Länsstyrelsen ett samordningsuppdrag.
För att kunna agera när samordningsbehov uppstår följer Länsstyrelsen utvecklingen i situationer med risk för översvämning i de större vattendragen. Information om prognoser och flödessituationen hittar du på SMHIs hemsida.
Vårflod
I samband med is- och snösmältningen kan den så kallade vårfloden orsaka översvämningar, vilket är en helt naturlig och normal företeelse. Det är också helt normalt att det vissa år blir lite kraftigare vårflod. Naturen är anpassad till varierande vattennivåer i vattendrag och sjöar, och många ekosystem är beroende av att översvämningar inträffar då och då.
Varje vår så rapporterar Länsstyrelsen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ifall situationer med höga flöden pågår inom länet. Länsstyrelsen samlar in information via kommunerna och rapporterar veckovis till MSB som sammanställer en lägesrapport för hela landet.
Riskhanteringsplan för Haparanda tätort
Haparanda är ett av 25 områden i landet där Myndigheten för samhällsskydd och beredskap gjort bedömningen att översvämningsrisken är betydande, och där konsekvenserna av översvämningar kan orsaka stor skada. Länsstyrelsen har inom ramen för arbetet med översvämningsdirektivet tagit fram en riskhanteringsplan för Haparanda tätort.
Riskhanteringsplan gällande översvämningsrisk i Haparanda Länk till annan webbplats.
Bilaga 7 - Miljökonsekvensbeskrivning för riskhanteringsplan Haparanda Pdf, 1.4 MB.
Bilaga 8 - Kostnads-nyttoanalys av översvämningsåtgärder i Haparanda Pdf, 2.1 MB.
Bilaga 9 - Sammanfattning av riskhanteringsplan Pdf, 776.9 kB.
Bilaga 9 - Sammanfattning av riskhanteringsplan (finska) Pdf, 671.2 kB.
Bilaga 9 - Sammanfattning av riskhanteringsplan (meänkieli) Pdf, 832 kB.