Fjäll

Länsstyrelsen förvaltar och ansvarar för skötseln av landets fjällområden. Vårt mål är en hållbar utveckling i fjällen.

Länsstyrelsen förvaltar statens mark ovanför odlingsgränsen och ansvarar för de statliga lederna med broar, vindskydd samt markeringar av vinter- och sommarleder. Lederna är viktiga för fjällsäkerheten och för att förebygga skador i känsliga områden. Våra naturvårdsvakter ansvarar för fjällreservatens tillsyn samt inventerar och bevakar de stora rovdjuren.

Huvuddelen av landets vidsträckta fjällområden finns i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarna, på en sammanlagd yta på nära sju miljoner hektar.

I Länsstyrelsens fjällförvaltning ingår:

  • jakt-, fiske- och markförvaltning
  • markupplåtelser på statens mark ovan odlingsgränsen
  • fiskevård och viltvård
  • anläggningar, stugor och broar
  • information om rättigheter och skyldigheter.

Fjälldelegationen

I Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län finns en gemensam fjälldelegation för fjällfrågor. Fjälldelegationen är ett organ för samverkan i frågor som särskilt rör fjällområdet. Delegationen består av länens landshövdingar. Länen turas om att vara ordförande för delegationen under två år i taget.

Ordförande 2017-2018

Magdalena Andersson, landshövding i Västerbottens län

Fjällkonferens

Fjälldelegationen anordnar vart annat år fjällkonferensen Hållbar utveckling i fjällen. År 2018 genomfördes konferensen i Vilhelmina och temat var "Samverkan för jobben, naturen, kulturen - prat eller praktik?"

Läs mer om konferensen i rapporten nedan.

Hållbar utveckling i fjällen - rapport från Fjälldelegationens konferens 2018PDF

Har du frågor?

Om du har frågor eller vill veta mer om fjälldelegationen kan du kontakta Björn Jonsson, naturvårdsdirektör på Länsstyrelsen i Västerbottens län.

E-post till Björn Jonsson

Telefon: 010-225 44 33

Bestämmelser och regler

Vår förvaltning och tillsyn styrs av bestämmelser i miljöbalken (SFS 1998:808), rennäringslagen (SFS 1971:437) och rennäringsförordningen (SFS 1993:384) men också av jordabalken samt andra lagar och bestämmelser.

Markupplåtelser

Som förvaltare av nyttjanderätter på statens mark ovan odlingsgränsen får Länsstyrelsen upplåta mark för uppförande av byggnader. Länsstyrelsen skall vara restriktiv i sin prövning. Bland annat skall enstaka bebyggelse undvikas.

Till vad kan man ansöka om markupplåtelse?  

Byggnaderna och anläggningarna kan vara av skiftande slag. Byggnaderna kan vara fritidshus eller båthus som också är den vanligaste typen av byggnader. Med anläggningar menas till exempel radiomaster och vindkraftverk.

På statens mark ovan odlingsgränsen i Norrbottens län finns idag ca 2300 upplåtelser. Av dessa är 700 renskötarbostäder som uppförts med stöd av renskötselrätten. 350 är båthus eller anläggningar. 1250 är fritidshus eller permanentbostäder för privatpersoner.  

Markupplåtelse förekommer även för markområden som nyttjas för till exempel hästhagar eller för fritidsaktiviteter som elljusspår eller liknande.

Var kan man få markupplåtelse?  

Upplåtelse får ske på Statens mark ovanför odlingsgränsen, men bara om upplåtelsen kan ske utan avsevärd olägenhet (betydande påverkan) för renskötseln enligt rennäringslagen. Dessutom prövas det om det finns detaljplan eller annat som hindrar att en markupplåtelse kan ske på den önskade platsen för byggnaden.  

När det gäller naturreservat krävs förutom ovanstående prövning mot rennäringslagens bestämmelser även att upplåtelsen inte står i strid med de regler som finns för varje enskilt naturreservat.

Upplåtelse kan bara undantagsvis ske inom nationalpark och då efter särskild prövning och med stöd av nationalparksförordningen.

Hur söker man markupplåtelse?  

Länsstyrelsen har ingen utpekad mark som är lämplig för upplåtelse eller planerad för bebyggelse.

Den som ansöker utser själv den plats man är intresserad av och ansöker med den blankett som finns under fliken ”Ny upplåtelse” och bifogar alla underlag som krävs. Det är platsen som prövas om markupplåtelse kan medges.

Den som vill uppföra en byggnad på statens mark ovan odlingsgränsen måste först ansöka om att få nyttja marken. Den sökande måste därefter själv ansöka om andra tillstånd som krävs till exempel bygglov och dispenser om ansökan blir beviljad.

Vad händer med ansökan?  

En ansökan från en privatperson eller ett företag/förening om upplåtelse av mark behandlas av flera instanser innan den beslutas. Ansökan prövas både mot lagstiftningen och mot andra intressenter.

De yttranden som kommer från dem är av betydelse för hur Länsstyrelsen, genom sin Rennäringsdelegationen, sedan kan ta beslut om ansökan.  

Ett negativt beslut från Länsstyrelsen kan överklagas till Landsbygdsdepartementet.  

Om beslutet är positivt så beslutar även Länsstyrelsen om vissa villkor för markupplåtelsen och om den årliga kostnaden i form av arrendeavgift.

Vad kan man ansöka om?  

Länsstyrelsen i Norrbotten har tagit fram en blankett med instruktion om vad som ska finnas med för att en ansökan ska vara komplett. Det finns även en policy som anger riktlinje för till exempel högsta tillåtna byggyta.

Avser ansökan ett bostadshus för fritidsboende så tillåts inte större yta än 55 kvadratmeter totalt. Den totala ytan kan delas upp mellan ett fritidshus och ett förråd som placeras högst 20 meter från fritidshuset. Om markupplåtelse beviljas så följer villkoren i arrendeavtalet den norm som policyn anger.

Från markupplåtelse till markarrende  

För att ett beslut om markupplåtelse ska kunna tas så måste Länsstyrelsen och den sökande komma överens om de villkor som ska gälla för markupplåtelsen i ett arrendeavtal.  

För fritidshus, permanentbostäder, båthus och anläggningar tecknas ett arrendeavtal och en årlig arrendeavgift tas ut. Villkoren i arrendeavtalet styrs även av arrendelagstiftningen. Arrendeavgiftens storlek beslutas av Länsstyrelsen med ett grundbelopp vid avtalets början som sedan räknas upp årsvis med utgång från förändring av konsumentprisindex.

Vid ansökan om markåtkomst användes nedanstående blankett.

Blankett för ansökan om markåtkomstPDF

Skicka ansökan och bilagor till norrbotten@lansstyrelsen.se

När Länsstyrelsen fattar beslut om att bevilja markupplåtelse, beslutas också hur stor yta av marken som får nyttjas och det motsvarar också den yta som byggnaden eller om det är flera byggnader får ta i anspråk. Byggnadernas sammanlagda yta för till exempel fritidshus får inte överstiga 55 kvadratmeter. Om arrendatorn av någon orsak har behov av att utöka byggnadernas yta så måste en ansökan om utökning av markupplåtelsen göras Den sökande måste därefter själv ansöka om andra tillstånd som krävs till exempel bygglov och dispenser.

Hur ansöker man om utökning av markupplåtelsen?  

Ansökan måste innehålla samma uppgifter som vid en ny markupplåtelse och samma blankett kan därför användas som vid ansökan om ny markupplåtelse. En ansökan från en privatperson eller ett företag/förening om utökning av markupplåtelse behandlas också likadant av flera instanser innan den beslutas.

Ansökan prövas både mot rennäringslagen och mot andra intressenter. De yttranden som kommer från dem är av betydelse för om utökning kan beviljas.

Vem beslutar om utökning?  

Länsstyrelsen beslutar om utökning kan beviljas. Om utökning beviljas så är det den sökande som själv ansöker om tillstånd och eventuella dispenser. Länsstyrelsen tecknar ett tilläggsavtal till det befintliga arrendeavtalet med den sökande.

En beviljad utökning kan i vissa fall innebära att arrendeavgiften höjs.

Använd nedanstående ansökningsblankett för att alla uppgifter ska finnas med.

Blankett för ansökan om markåtkomstPDF

Skicka in ansökan med bilagor till norrbotten@lansstyrelsen.se

När en markupplåtelse beslutas av Länsstyrelsen, tecknas ett avtal om markarrende. Ett arrendeavtal tecknas för den mark som byggnaden eller anläggningen står på och arrendeavtalet följer Arrendelagen. Arrendeavtalet gäller till dess att endera parten säger upp det. Byggnaden eller anläggningen är arrendatorns egendom och kan därför föras över till annan ägare genom försäljning eller på annat sätt.

När byggnad eller anläggning byter ägare så måste det enligt arrendeavtalets villkor meddelas till Länsstyrelsen.

Om inte Länsstyrelsen har något att invända emot ägarbytet så kan överlåtelse av markarrendet ske genom att ett nytt arrendeavtal tecknas mellan den nya ägaren och Länsstyrelsen. Ansökan om överlåtelse av markarrende gör den nuvarande arrendatorn tillsammans med den som söker om att överta arrendet.

Vad händer när man ansöker om överlåtelse av markarrende?

När en ansökan om överlåtelse av markarrende kommer in till Länsstyrelsen så handläggs den enligt Arrendelagen. Ett nytt arrendeavtal upprättas mellan Länsstyrelsen och den nya ägaren av byggnaderna. Det innebär att det nya arrendeavtalet upprättas på de villkor som gäller vid överlåtelsetillfället. Arrendeavgiften fastställs till det indexuppräknade belopp som gäller vid tillfället för överlåtelsen.

Hur ansöker man om överlåtelse av markarrende?  

Ansökan ska innehålla uppgift på den som söker och ev. delägare till bygganden, kopia på handling som styrker att byggnaden har övergått till ny ägare samt underskrift av båda parter.

Länsstyrelsen tecknar avtal med en fysisk eller juridisk person även om det finns flera delägare. För att underlätta för den sökande och för att få en komplett ansökan, har en blankett sammanställts. 

Använd nedanstående blankett.

Blankett för ansökan om övertagande av arrendePDF

Skicka in ansökan och bilagor till: norrbotten@lansstyrelsen.se

Den som vill uppföra ett vindkraftverk eller en vindkraftspark på statens mark ovan odlingsgränsen måste förutom att ansöka om att få nyttja marken,  även bifoga en projektbeskrivning, en näringsmässig konsekvensbeskrivning samt en ekonomisk redovisning.

För etablering av vindkraft krävs dessutom annan prövning som till exempel miljötillstånd.

Ansökan om markupplåtelse  

Information om ansökan för markupplåtelse hittar du på sidan ”Ny upplåtelse” samt blankett för ansökan.

Projektbeskrivning  

Den projektbeskrivning som ska bifogas ansökan om markupplåtelse ska innehålla en redovisning om vindkraftverkens placering med stöd av karta och den infrastruktur som etableringen kräver i form av vägar och kraftledningar. Den ska även innehålla uppgifter om vindkraftverken och en investerings- och tidsplan.

Näringsmässig konsekvensbeskrivning.  

En näringsmässig konsekvensbeskrivning som visar vilka konsekvenser planerade vindkraftverk kan få för renskötseln och den ska utarbetas i samråd med berörd sameby.

Ekonomisk redovisning  

För att visa på förutsättningarna för att kunna  genomföra en etablering av vindkraftverk så ska den sökande även bifoga en ekonomisk redovisning.

Varför ska ansökan innehålla de här handlingarna?

Hur en ansökan ska se ut har tagits fram av Statens Jordbruksverk på uppdrag av regeringen och trädde ikraft den 1 september 2010.

Statliga leder i Norrbottensfjällen

Att vandra eller färdas längs de statliga lederna är ett fantastiskt sätt att möta fjällens natur och kultur. Totalt finns cirka 2250 kilometer statlig led i Norrbotten, både vinter- och sommarleder. De mest kända är Kungsleden, Padjelantaleden och Nordkalottleden.

Ledsystemet förvaltas av Länsstyrelsens fältenhet, ofta med hjälp av entreprenörer och säsongsanställda. Utöver de statliga lederna finns det hundratals mil leder kring samhällen och turistanläggningar i fjällvärlden som sköts av kommuner, lokala föreningar och privata anläggningar. Alla broar, raststugor, hjälptelefoner, dass och roddleder längs de statliga lederna är markerade på Lantmäteriets fjällkarta.

  • OKTOBER: Arbetet med stentrappan är avslutat för året och planeras återupptas sommaren 2019.
  • AUGUSTI: Nepalesiska sherpas arbetar längs Västra leden på Kebnekaise med att förlänga den stentrappa som byggdes 2016. Arbetet pågår tills snön kommer. Var försiktig och visa hänsyn vid passage förbi arbetsområdet.
  • AUGUSTI: Byte av mindre broar längs Kungsleden under augusti. Ett 30-tal mindre så kallade spångbroar ska bytas ut längs Kungsleden av personal från Länsstyrelsens fältenhet. Broar och material flygs ut med helikopter, vilket kan orsaka en del störande ljud. Under tiden som en bro byts kommer det inte att vara möjligt att passera över bron. Det innebär att man måste vänta eller vada över vattendraget. /180803
  • 3 JULI: Länsstyrelsens tre säsongsbroar är utlgada. (Kåppasbron vid Björkliden, bron vid Låkta och bron vid Datja i Arjeplog.)
  • 15 JUNI: Den översta delen av Västra leden upp på Kebnekaise har försetts med pinnar. Dessa kommer i augusti att ersättas med permanent monterade stålstolpar med reflexer. Leden är en sommarled, men stålstolparna ska komplettera ordinarie ledmarkeringar (röd färg på stenar/rösen), då det ofta ligger kvar snö länge på den här delen av sträckan även sommartid (sista kilometern upp till säkerhetsstugan). /180615 
Liten metallbro över fjälljock

En av de nya broar som placerats ut längs Kungsleden under augusti 2018. Foto: Länsstyrelsen/Mattias Nilsson

  • 7 JUNI: Roddbåtar är utlagda på de ställen längs Kungsleden som Länsstyrelsen förvaltar: vid Lájtávrre/Laidaure, Sijddojávrre/Sitojaure, Tjårvekallegiehtje /Hornavan (vid Jäckvik). För information om roddleden vid Teusajaure, kontakta Laponiatjuottjuduslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Markerade sommarleder märks ut med orange-röd färg som målas på stenar, rösen, träd eller stolpar. Vinterleder markeras med röda ledkryss på järnstolpar. Vissa leder är endast rekommenderade färdvägar och de har inga markeringar i terrängen. Vilken sorts led en viss sträcka är framgår av fjällkartan. Förutom ledmarkeringar finns även vägvisningsskyltar längs det statliga ledsystemet. Skyltarna är blå med vit text. Andra aktörer som har behov av att sätta upp vägvisning i fjällen kan med fördel använda samma system.

På en del ställen längs lederna finns det raststugor. De är endast till för kortare raster och som nödstugor. Vid varje raststuga finns ett torrdass. På enstaka ställen längs lederna finns det även separata dass utplacerade.

Broar finns där sommarlederna korsar större vattendrag. Mindre vattendrag får vandrare vada över på egen hand. 

Längs Kungsleden finns det fyra roddleder där man måste ro över ett vattendrag. Båtarna läggs i kring midsommar, normalt senast 1 juli och ligger ute till slutet av september. När du använder båtarna är du skyldig att lämna en båt på varje sida om vattnet. Det innebär att rodden normalt sett måste göras tre gånger. Först ror du över för att hämta båten på andra sidan och ror tillbaka med den på släp. Därefter drar du upp den ordentligt upp på stranden, för att sedan ro över till andra stranden igen och fortsätta din vandring.

Länsstyrelsen har ingen sophantering till fjälls, utan det du tar med dig till fjällen tar du med dig därifrån. Nedskräpning förstör för andra besökare och är dessutom både olagligt och farligt.

I länet finns ett femtiotal övernattningsstugor/fjällstationer längs ledsystemet. De flesta drivs av Svenska Turistföreningen, STF. Några stugor förvaltas av Länsstyrelsen. Stugor inom världsarvet Laponia förvaltar föreningen Laponiatjuottjudus. Stugorna är utrustade för självhushåll och har flerbäddsrum som du delar med andra gäster. När fjällstugorna är stängda finns alltid ett mindre säkerhetsutrymme öppet. Vid de flesta stugor finns en hjälptelefon.

Det finns också möjligheter att hitta logi i stugor och rum som hyrs ut av andra företag och privatpersoner.

Mer information om uthyrningsstugor (framför allt Länsstyrelsens)PDF

Länsstyrelsen har tagit fram en mobil-applikation som ger dig information om fjällederna direkt i mobilen, även när du är off-line. I appen finns en karta med alla leder och anordningar, där du också kan se din egen position. För varje delsträcka på Kungsleden samt Västra leden på Kebnekaise (och så småningom länets övriga statliga leder samt skyddade naturområden) kan du få information om leden och dess anläggningar. Du kan också rapportera in fel eller brister som du upptäcker längs ledsystemet.

Appen heter Norrbottens Naturkarta och laddas ner via App-store eller Google Play (Android).

Mer information om Norrbottens Naturkarta

De mest kända vandringslederna

Den mest kända vandringsleden i länet är Kungsleden. Den sträcker sig från Abisko i norr och ända till Hemavan i Västerbotten. En annan populär men mycket krävande led är Västra leden upp på Kebnekaise. Nordkalottleden är lite mindre känd och är egentligen en ihopkoppling av flera befintliga leder i Finland, Norge och Sverige. Lederna inom världsarvet Laponia förvaltas av organisationen Laponiatjuottjudus.

Kungsleden är den äldsta och mest kända vandringsleden i Sverige. Den går mellan Abisko i Norrbotten och Hemavan i Västerbotten och är en väl upptrampad led med ett utbyggt system av stugor. De flesta vandrare väljer att gå den norra delen av Kungsleden och här kan det bli gott om folk och periodvis trångt i övernattningsstugorna under högsäsongen i juli-augusti. Söder om Kvikkjokk finns det inga stugor längs Kungsleden inom den del av leden som ligger inom Norrbottens län.

På fyra ställen längs Kungsleden finns roddleder. Där finns det roddbåtar utplacerade som vandraren får använda för att ta sig vidare längs leden. Roddlederna finns vid Lájtávrre/Laidaure, Sijddojávrre/Sitojaure, Tjårvekallegiehtje/Hornavan (vid Jäckvik) och Dievssajávri/Teusajaure. Den sistnämnda förvaltas av Laponiatjuottjudus. länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Längs en del av södra delen av Kungsleden ligger Tjålmejaure fågelskyddsområde. Mer information om Tjålmejaure. Även när leden passerar en nationalpark eller annan skyddad natur gäller särskilda föreskrifter.

Mer information om Kungsleden finns i Länsstyrelsens mobil-app Norrbottens Naturkarta.

Västra leden från Kebnekaise fjällstation upp till Giemegáisi/Kebnekaise är en sommarled, vilket innebär att det inte finns några synliga ledmarkeringar på vintern. Vintertid är det också risk för laviner längs leden. Bästa tiden att gå brukar vara under juli och augusti. Vandringen är mycket krävande och olyckor sker varje år. Terrängen är blockig och svårgången och det är många höjdmetrar att kämpa sig upp (och ner). Vädret kan slå om snabbt och kan också förändras på högre höjd.

Länsstyrelsen har tagit fram en folder med information om leden och vad du bör tänka på. Foldern finns på svenska och engelska.

Folder om Västra leden på svenska (pdf)PDF

Folder om Västra leden på engelska / Information in English about the West Trail of Kebnekaise (pdf)PDF

Observera att det sedan 2017 finns en ny säkerhetsstuga på Kebnekaise nära toppen. En äldre raststuga står kvar längre ner, markerad på fjällkartan som vindskydd.

Lantmäteriets information om fjällkartanlänk till annan webbplats

Nordkalottleden är en cirka 800 kilometer lång sommarled som går genom de nordligaste delarna av Sverige, Norge och Finland. Leden sträcker sig från Treriksröset i norr till Kvikkjokk i söder. Vandrar du hela leden så passeras nationsgränserna tio gånger. Det finns övernattningsmöjligheter på drygt 40 platser längs leden. Övernattningsstugorna ligger som regel på ett avstånd av 10-20 kilometer, men några etapper är 30 kilometer långa mellan stugorna. Leden är markerad med stenrösen och skyltar. Nordkalottleden består av befintliga leder som länderna har knutit samman med några ledavsnitt. I Sverige går leden bitvis ihop med Kungsleden och Padjelantaleden.

Padjelantaleden är cirka 150 kilometer lång och sträcker sig mellan Kvikkjokk och Rijtsem/Ritsem. Leden passerar genom Padjelanta/Badjelánnda nationalpark. Större delen av Padjelantaleden förvaltas av Laponiatjuottjudus.

Det finns också flera andra leder inom världsarvet Laponia.

Mer information om turer, leder och stugor inom Laponialänk till annan webbplats.

Kontakt

Länsstyrelsen i Norrbottens län