Pärlälvens fjällurskog
Pärlälvens fjällurskog hör till en av våra sista väglösa urskogar. Här finns milslånga, orörda urskogar att upptäcka, toppar att bestiga och vyer att förundras över. Mellan urskogar, fjäll och myrmarker bjuder sjöar, vattendrag och småtjärnar in till både fiske och paddling.
Området är lika fint året om, oavsett om du väljer att utforska reservatet en solig vårvinterdag på skidor eller på ett par vandringskängor en färgsprakande höstdag. I reservatet finns möjlighet till övernattning i enklare fiskekojor, men också i mer iordningsställda stugor.
Skogar och dalar
Den sydöstra delen hör till Pärlälvens vattenområde. Området vilar till största delen på kalkfattigt urberg. Urskogar klättrar upp på dalsidorna med tall i dalbottnarna och gran på högre höjd. Därovan tar fjällbjörken vid på sluttningarna av mjuka lågfjäll. Vintertid söker flockar av fjällripor mat på de barblåsta topparna.
I den långa nordvästra delen kommer vi in på fjällkedjans bergarter. De består av ofta kalkrika och lättvittrade som glimmerskiffer och kalksten. Den vackra Tarradalen är djupt utmejslad i fjällberggrunden av inlandsisar och glaciärer och är en av fjällvärldens botaniskt rikaste dalgångar. På norra sidan om dalens vattendrag, Tarraätno kan du bland annat hitta de exklusiva arterna fjällbrud och nordlåsbräken. Dalen är flera mil lång och sträcker sig från kalfjället ned till barrskogsregionen. Där utlöparen delar sig i två ligger Njunjesstugan och där breder också en av vårt lands praktfullaste fjällbjörkskogar ut sig.
Fiskeparadiset Pärlälven
Genom reservatet rinner också Pärlälven, en av de större orörda skogsälvarna i regionen, en älvdal som tidigt var omtyckt av människan och som idag bär spår av dessa svunna tider. Älven är den tredje stora av Luleälvens huvudgrenar och hette ursprungligen Karatsälven. Dagens namn, Pärlälven, kommer från den sällsynta och idag fredade flodpärlmusslan som i århundraden fiskats i älven. Stora skalbankar på stränderna minner om epoken. Idag anses Pärlälven vara något av ett fiskeparadis med naturliga bestånd av bland annat laxöring, harr, sik och siklöja. Om du ska fiska krävs fiskekort, mer information hittar du under Fiska i fjällen.
Området är periodvis avstängt på grund av militär verksamhet. För mer information kontakta Försvarsmakten.
Människor i dalen
Dalen där Pärlälven rinner är kanske mest känd för sitt fiske och sina pärlmusslor. Men det få idag vet är att nästan all mark i dalen har använts av samer och nybyggare. Till Pärlälvsdalen kom först jägare och fiskare och sedan skogssamer med sina tamrenar. Kring år 1800 kom även de första nybyggarna. Nybyggarlivet där man främst försörjde sig på boskapsskötsel, lite åkerbruk, fiske, jakt, skogsarbete och flottning pågick fram till 1960‑talet. Flera av dessa fjällhemman och nybyggen finns idag med i bevarandeprogrammet för odlingslandskap, på grund av deras höga natur- och kulturmiljövärden.
Vildmarkens djur
Kungsörn, järv, lo och utter är några av de djur som lever i vildmarken i reservatet. Området är också ett av de björnrikaste i landet. Men det du har störst chans att skåda är ändå ren och älg.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Alla föreskrifter finns i reservatsbeslutet. Det är tillåtet att:
- tälta
- vandra
- göra upp eld
- plocka bär och matsvamp
- köra snöskoter på väl snötäckt mark
- fiska och jaga i enlighet med gällande lagar.
Det är inte tillåtet att skada växt- och djurliv. Tänk på allemansrätten och var rädd om naturen.
Pärlälven fjällurskog består av ett äldre naturreservat och flera domänreservat. Naturreservatet har behållit sina föreskrifter, läs mer i beslutet.
Serviceinformation
Fakta
Kommun: Jokkmokk
Bildat år: 2000
Storlek: 1158 kvadratkilometer
Förvaltare: Länsstyrelsen
Skyddsform: Naturreservat, Natura 2000
Hitta hit
Naturreservatet ligger cirka 43 kilometer väster om Jokkmokk och nås via Kvikkjokksvägen, från Kvikkjokk eller Årrenjarka. I norr gränsar Pärlälven mot världsarvet Laponia. Både Kungsleden och Padjelantaleden går genom området.
Kontakt
Frågor om skötsel av anläggningar eller naturskötsel i statliga naturreservat eller nationalpark
Telefon 010-225 50 00