Inspiration - Klimatklivet

Här har vi samlat ett antal goda exempel på framgångsrika ansökningar inom Klimatklivet.

Välkommen att ta del av filmer från landsbygdsföretag, tillverkningsindustri och kommuner.


Med hjälp av Klimatklivet, som bidrog med 60 procent, konverterade Ecoputs två bilar till biogas. Dessutom köpte man fyra privatbilar som går på el och inredde dem så de passar verksamheten.

  • Kategori: Fordon
  • Åtgärd: Gaskonventering av fordon
  • Beviljat stödbelopp: 48 000 kr
  • Andel av totalbeloppet: 60 procent
  • Minskade utsläpp: 5 166 kg CO2 per bil/år

Redan namnet antyder att miljöfrågor är något som prioriteras på företaget Ecoputs. Det startades 2011 av några studenter som träffades på Linnéuniversitetets utbildning Enterprising & Business Development. Idag har Ecoputs 20–25 anställda som arbetar med fönsterputsning och fasadrengöring över hela södra Sverige.

– Vi ville omsätta det vi läste i praktiken och av en slump hade en av killarna jobbat som fönsterputsare. Det är ju ett gammalt, klassiskt yrke som sett likadant ut i många år och därför kändes det passande att applicera de nya strategierna och teorierna som finns i företagsekonomi på detta, berättar Ecoputs vd, Alexander A. Jönsson.

Redan från starten har miljön varit den röda tråden för Ecoputs – om något kan göras miljövänligt så ska man göra det.

– Vi har levt mycket på att ha Eco i företagsnamnet och har växt ganska snabbt. Idag omsätter vi 10 miljoner. Tyngdpunkten av verksamheten är i Kronoberg men vi har kunder från Ystad till Tranås. Vi utgår från Växjö, Malmö och Jönköping och pendlar därifrån, fortsätter Alexander A. Jönsson.

Ecoputs är specialiserade på fönsterputsning och fasadrengöring med ultrarent vatten, som är en miljövänlig teknik. Man använder Svanenmärkta produkter, men det är bilarna som är den stora miljöboven, och som Ecoputs gjort vad man kunnat för att få mer miljövänliga.

– Vi kör väldigt mycket, varje bil rullar ca 4 000 mil/år. Den stora vinningen för miljön är om vi kan påverka det vi släpper ut under körningarna.

Man började tidigt titta på elbilar, men hittade inget bra alternativ. I stället jobbade man mycket med schemaläggning, planerade körrutter och med att köra så smart som möjligt så det inte blev en massa onödiga turer.

– Vi köpte in en liten elbil som test med en räckvidd på 8 mil för att kunna köra runt i Växjö. Biogas blev intressant för att vi då kunde få den räckvidd vi behöver och vara miljövänliga på samma gång, säger Alexander A. Jönsson.

Med hjälp av Klimatklivet, som bidrog med 60 procent, konverterade Ecoputs två bilar till biogas. Dessutom köpte man fyra privatbilar som går på el, sågade sönder dem och inredde dem så de passar verksamheten.

– Vi märker stor skillnad på både biogas- och elbilarna, såväl kostnadsmässigt som för miljön. På biogasbilarna blir det en teoretisk vinning på 200 procent, eftersom man tar del av den biogas som kommer från lantbruket och som annars hade blivit metangas. Det blir inte heller så mycket restprodukter när man förbränner den. Och minskning av CO2-utsläpp blir hela 5 166 kg per bil och år, konstaterar Alexander A. Jönsson.



Ello i Lammhult beviljades 50 procent av totalbeloppet till utbyte av oljepanna till ångpanna med pellets för processvärme, ett projekt som möjliggjorts med pengar från Klimatklivet. Denna åtgärd gav en besparing på 492 ton koldioxid per år.

  • Kategori: Energikonvertering
  • Åtgärd: Utbyte av oljepanna till ångpanna med pellets i process
  • Beviljat stödbelopp: 1 750 000 kr
  • Andel av totalbeloppet: 50 procent
  • Minskade utsläpp: 492 ton CO2/år

Charkföretaget Ello i Lammhult har en lång historia. 1947 startades det av nuvarande ägaren Kent Anderssons far. Då hade man även en butik i byn, och namnet var det passande Ello-Livs. Mycket har hänt på de dryga 70 år som företaget varit verksamt, inte minst på miljöområdet och när den gamla oljepannan gjort sitt för några år sedan, var det en självklarhet att titta på ett mer miljövänligt alternativ.

– Vår industri är ganska energikrävande. Det gäller att hitta en energikälla som är klimathållbar. Vi funderade på vad som var mest miljövänlig, men när vi började visste vi inte om Klimatklivet, som var nytt då, berättar Kent Andersson.

Man anlitade Vuab bioenergi, för att få hjälp med att ansöka om bidrag till en ny pelletspanna. Kent Andersson tror att många mindre företag drar sig för ansökningsprocessen eftersom de har fullt upp med produktionen. Själv är han mycket nöjd med att han tog hjälp och det resultat det gav.

– Jag blev väldigt imponerad av att det gicks så fort att få besked och då var det också lätt att ta beslutet att göra investeringen. Sedan tog det cirka ett halvår att projektera och bygga anläggningen.

Ello i Lammhult består av två parallella verksamheter. I ena delen av fabriken har man sin charktillverkning och i den andra en slaktverksamhet.

– Vi slaktar nötboskap åt HK Scan som sedan transporteras till deras anläggning i Linköping för styckning, förklarar Kent Andersson.

Köttet från slakten används alltså inte i den egna produktionen av Lammhults isterband, kalvsylta och olika korvar, men man använder i huvudsak kött från småländska gårdar i sina produkter som alla tillverkas i fabriken.

– Vi kokar mycket av våra varor med friblåsande ånga. Dessutom används ånga för att värma upp rökskåpen. Det går också åt väldigt mycket varmvatten till städning. Vår produktionsyta på nästan 5 000 m2 städas varje kväll. Sammanlagt gör vi av med 100 m3 vatten varje dygn, och då är vi ändå en liten industri, konstaterar Kent Andersson.

Pelletspannan på 850 kW har nu varit i drift i 2,5 år och bidragit med en väsentlig besparing av CO2- utsläppen. Med den tidigare oljepannan släppte man ut 576 ton CO2, och nu har man minskat till 84 ton CO2, en besparing på 492 ton CO2.

– Jag har bara gott att säga om den här investeringen. Det känns superviktigt att vi gjorde den och för oss finns även en ekonomisk aspekt då vi har bra pay off-tid på anläggningen, säger Kent Andersson.

 


Älmhults kommun beviljades 50 procent av totalbeloppet till utbyte av oljepannor i kommunens fastigheter, ett projekt som möjliggjorts med pengar från Klimatklivet, payoff-tiden blev 5–7 år i stället för 16 år.


  • Kategori: Energikonvertering
  • Åtgärd: Utbyte av oljepanna till bergvärme
  • Beviljat stödbelopp: 1 159 000 kr
  • Andel av totalbeloppet: 50 procent
  • Minskade utsläpp: 225 000 kg CO2 /år

Älmhult växer och närmar sig 18 000 invånare. Samtidigt som kommunen vill bli större, vill man också minska miljöpåverkan ur ett lokalt, regionalt, nationellt och globalt perspektiv. Därför har en miljöplan tagits fram som visar vad man ska fokusera på för att bli ett hållbart Älmhult 2030. En del i detta är utbyte av oljepannor i kommunens fastigheter, ett projekt som möjliggjorts med pengar från Klimatklivet.

Zerny Bäck är fastighetsingenjör på tekniska förvaltningen, som ansvarar för den större delen av kommunens fastighetsbestånd av verksamhetslokaler, allt från förskolor till äldreboenden. Han berättar att det i flera års tid talats om att fasa ut oljeeldade pannor, men att återbetalningstiden blev för lång på en sådan investering, speciellt som det inte var något fel på pannorna och de hade lång livslängd kvar.

– När vi fick höra om möjligheten att söka stöd från Klimatklivet kom vi i ett annat läge. Vi blev beviljade 50 procent av totalbeloppet, vilket innebar att payoff-tiden för bytet blev 5–7 år i stället för 16 år, och då var det också lätt att försvara utbytet av olja till bergvärme, även ur ett ekonomiskt perspektiv, berättar Zerny Bäck.

De fastigheter som var aktuella för bytet var ett särskilt boende med drygt 20 lägenheter i Göteryd samt förskolorna i Hallaryd och Pjätteryd. I Hallaryd har man installerat en grundvattenpumpsanläggning medan de båda andra har djupborrade energihål.

Anläggningarna har precis börjat tas i bruk och det dröjer några år innan de har betalat sig, men redan nu ser man att driftskostnaderna blir betydligt lägre med bergvärme jämfört med olja. Och miljömässigt visar beräkningarna att de tre anläggningarna sammanlagt minskar CO2-utsläpp med drygt 225 000 kg/år.

– Vinsten ska gå till att investera i andra miljöprojekt. Just nu handlar det om solceller på två kommande takbyten där vi ansökt om investeringsstöd. Vi är också i början av ett större projekt där tanken är att vi ska se över alla våra fastigheter och optimera dem för att få ner energiförbrukningen, säger Zerny Bäck.

Detta gäller enbart projekt inom tekniska förvaltningens område. Inom Älmhults kommun ser man också över hela avfallshanteringen, anlägger fler cykelvägar, ser över och gör de gröna miljöerna tillgängliga både i och utanför tätorten, skapar en fossilfri fordonsflotta, arbetar för en kemikaliefri förskola och mycket mer. Allt som en del i miljöplanen som har fem fokusområden: Minskad miljöpåverkan, Hållbara livsmiljöer, En cirkulär kommun, Rika och tillgängliga naturmiljöer och En hållbar vardag.

– Älmhult är en expansiv ort, så vi har full upp att göra, vilket är positivt, avslutar Zerny Bäck.

 


Johansons Design har bytt ut den gamla oljepannan till bergvärme och släpper nu ut 134 ton mindre CO2 per år än tidigare – en stor miljövinst som möjliggjordes tack vare 55 procent av investeringskostnaden finansierats med Klimatklivet.


  • Kategori: Energikonvertering
  • Åtgärd: Utbyte av oljepanna till bergvärme
  • Beviljat stödbelopp: 1 650 000 kr
  • Andel av totalbeloppet: 55 procent
  • Minskade utsläpp: 134 ton CO2

För Johanson Design i Markaryd har miljöfrågorna alltid varit viktiga. Sedan 2009 är företaget certifierat enligt ISO 14001, man jobbar med Möbelfakta och är i startgroparna med ett eget miljöinitiativ, som kommer att lanseras under våren 2020. Dessutom är hela fabriken nu miljöcertifierad tack vare bergvärmen som Klimatklivet möjliggjorde.

– Johanson Design är ett familjeföretag som startades redan 1953. Först var det en tapetserarverkstad, men redan på 60-talet började man producera egna möbler med inriktning på hemmamiljö. Man var också tidiga med att exportera, vilket var ovanligt på den tiden, berättar Ulf Persson, CFO på Johanson Design.

På 90-talet var det dags för nästa generation att ta över och företaget bytte till den nuvarande inriktning mot offentlig miljö, där de främsta målgrupperna är inredare och inredningsarkitekter. All tillverkning sker i Markaryd, såväl metalldelarna, som de mjuka delarna och montering har Johanson Design själva kontroll över.

Företagets intresse för miljöfrågor har lett till att man sedan 2009 är ISO 14001-certifierade. Ett helt eget koncept, som man döpt till ”Ärlig hållbarhet”, ska också lanseras under Möbelmässan i Stockholm i vår. Dessutom är ungefär 90 procent av sortimentet Möbelfaktamärkt.

Ett ytterligare led i hållbarhetsarbetet var att miljöcertifiera fabriken och plocka bort den gamla oljepannan. Johanson Design fick höra talas om Klimatklivet genom en lokal leverantör.

– Tidigare hade vi oljeeldning och i många år har staten subventionerat olja. När vi köpte den nya fastigheten 2009 fanns det ingen ekonomisk möjlighet att göra en investering i bergvärme för det var fortfarande billigare och effektivare med olja, men tack vare Klimatklivet blev beslutet enkelt, säger Ulf Persson.

När Johanson Design tog över fabriksfastigheten hade man både tilläggsisolerat den och bytt till ett ventilationssystem som kunde hantera en bergvärmeanläggning. Det enda som återstod var att installera bergvärmepumpar.

Efter bidraget beviljades började arbetet med att borra 45 hål runt hela fabriken. Man passade också på att samtidigt installera bergvärme i den nya tillbyggnaden, även om man inte fick något bidrag för den, eftersom det var nyproduktion.

– När vi räknar på det är det ingen besparing på kort sikt, men på lång sikt kommer vi även att tjäna på det ekonomiskt, men framför allt miljömässigt. Enligt de beräkningar som företaget vi köpt värmepumparna gjort släpper vi ut 134 ton mindre CO2 per år nu än tidigare – det är en enorm miljövinst, konstaterar Ulf Persson.


När det kommunala fastighetsbolaget Ljungbybostäder planerade att installera elladdningsplatser för bilar, sökte de bidrag från Klimatklivet och fick 50 procent av installationskostnaderna.

  • Kategori: Laddstation
  • Åtgärd: Laddningsstation för elfordon, publik/icke-publik
  • Beviljat stödbelopp: 27 750 kr/36 046 kr
  • Andel av totalbeloppet: 50 procent/50 procent
  • Minskade utsläpp: cirka 6 500 kg CO2 per år

Ljungby kommun med sina cirka 29 000 invånare, är en av södra Sveriges största kommuner till ytan. I centralorten Ljungby, som har 16–17 000 invånare, finns de tre större kringorterna Lagan, Ryssby och Lidhult. Det kommunala fastighetsbolaget Ljungbybostäder har lägenheter och lokaler på samtliga orter.

– Vårt uppdrag är att driva och förvalta Ljungby kommuns fastigheter. Det är lite drygt 1 300 lägenheter, 200 lokaler, några parkeringsgarage och parkeringsplatser, berättar företagets vd, Joakim Karlsson.

80 procent av företagets bilar är elbilar. Det innebär att i princip alla bovärdar, som sköter om fastigheterna, kör bilar som laddas med el. Undantaget är de som ansvarar för fastigheter utanför Ljungby tätort.

– När vi tittade på att installera elladdningsplatser för bilarna kom vi i kontakt med Klimatklivet, sökte bidrag och fick 50 procent av installationskostnaderna. Vi kommer även att söka bidrag för elladdningsplatser på en nyproduktion, säger Joakim Karlsson.

För att sköta administrationen kring elladdningsplatserna har Ljungbybostäder slutit ett avtal med företaget Bee (tidigare Clever).

– Om man har en elbil laddar man ner en app från Bee, som har ett rikstäckande nät, och där kan man kolla var elstolparna finns och om de är lediga. Bee håller i debiteringen och vi får hälften av avgiften, men vi står för underhållet, förklarar Joakim Karlsson.

Elladdningsplatserna har varit i bruk ett drygt år och används ännu inte så mycket, men Joakim Karlsson är övertygad om att det kommer att bli mer när elbilar och laddningsstationer blir vanligare.

Det finns också en idé om att ha en bilpool för de nya trygghetsboende man håller på att bygga.

– Då kan man hyra en bil när man behöver den, i stället för att ha en egen som i princip står stilla 95 procent av tiden, vilket är väldigt dåligt resursutnyttjande. En bilpool sparar både på miljön, eftersom det kommer att bli en elbil, och antalet bilar minskar.

Ljungby kommun och Ljungbybostäder arbetar också kontinuerligt med att sänka förbrukningen av el, värme och vatten. Man har även satt upp målet att sänka energiförbrukningen med 5 procent till 2021.

– Det är ett arbete som kommer att intensifieras under 2020. Vi kommer att börja titta på vilka fastigheter som har mest förbrukning och göra nyinvesteringar där, avslutar Joakim Karlsson.


Peab Asfalt har med bidrag från Klimatklivet kunnat konvertera sina asfaltverk mycket snabbare än de hade tänkt från början, och gasolen är nu utbytt mot bioolja. Klimatklivet finansierade 45 procent av investeringen på cirka 2,8 miljoner kronor.

  • Kategori: Energikonvertering
  • Åtgärd: Konvertering från gasol till bioolja
  • Beviljat stödbelopp: 1 260 000 kr
  • Andel av totalbeloppet: 45 procent
  • Minskade utsläpp: knappt 2 000 ton CO2/år

I skogen, strax utanför Linneryd, ligger ett av de fyra asfaltverk som ingår i Peab Asfalt region Syd och har Kronoberg, Blekinge och Kalmar län som upptagningsområde. Fram till 2012 låg asfaltverket i Rävemåla, men flyttade till Linneryd för att minska transporterna av stenmaterial. Här ligger det i direkt anslutning till Rolsmo bergtäkt.

– Vi vill helst ha asfaltstillverkningen i täkterna eftersom 93–94 procent av asfalten består av stenmaterial. Resten är bindemedlet bitumen, en oljeprodukt som är det svarta i asfalten, förklarar Reinhold Tilling, arbetschef för region Syd.

Bitumen är en av de produkter som Peab Asfalt försöker hitta alternativ till. Stora resurser satsas på utveckling av material, processer och samarbeten i olika forskningsprojekt. Exempelvis tittar man på lignin, en biprodukt från skogsindustrin och naturens eget bindemedel. Tester visar på lovande resultat där ligninet också verkar förlänga livslängden på bitumenet. Peab Asfalt räknar med att upp till 25 procents inblandning kommer att vara möjlig.

Peab Asfalts två fokusområden är klimatpåverkan och materialeffektivitet. De klimatmål som företaget satt upp utgår från dessa. 2025 ska företaget vara fossilfritt både i tillverkning och utläggning. 2030 ska det vara 50 procent återvunnet material i produkterna och 2040 ska Peab Asfalt vara klimatneutrala.

– Det är rätt tuffa mål och vi jobbar ständigt för att nå dem, säger Reinhold Tilling.

Asfalt är återvinningsbart och i Linneryd finns en anläggning där man kan återvinna upp till 50 procent av vissa asfaltssorter. Både bergmaterial och bindemedel från den ursprungliga tillverkningen kan återanvändas och bara lite nytt material behöver tillsättas.

För att nå det första målet om att vara fossilfria till 2025 började Peab Asfalt att se över sin uppvärmning för några år sedan.

– I Linneryd hade vi gasol som uppvärmning av stenmaterialet innan vi började prata om att konvertera till bioolja. 2015 sökte vi pengar från Klimatklivet och fick 45 procent av investeringen på cirka 2,8 miljoner, vilket är en ansenlig summa pengar, konstaterar Reinhold Tilling.

Bidraget har gjort att Peab Asfalt har kunnat konvertera sina asfaltverk mycket snabbare än de hade tänkt från början.

– Det är en viktig del av processen att få klimatsmarta produkter och våra kunder efterfrågar ju det mer och mer. Miljövinsten i Linneryd, där vi har bytt ut 700 m3 eldningsolja mot bioolja, är en besparing på 95 procent eller knappt 2 000 ton CO2, avslutar Reinhold Tilling.


Sundslätt Fastigheter är ett företag inriktat mot äldre fastigheter, med stöd från Klimatklivet på drygt 50 procent har de genomfört energikonvertering och energieffektivisering i en av sina fastigheter. En vinst för såväl miljö som bättre driftsekonomi.

  • Kategori: Energikonvertering/Energieffektivisering
  • Åtgärd: Utbyte av oljepanna till värmepump samt energieffektivisering av byggnad
  • Beviljat stödbelopp: 235 250 kr
  • Andel av totalbeloppet: 58 procent
  • Minskade utsläpp: 19,2 ton CO2/år

  • Kategori: Laddstation
  • Åtgärd: Laddningsstation för elfordon, icke-publik
  • Beviljat stödbelopp: 12 500 kr
  • Andel av totalbeloppet: 50 procent
  • Minskade utsläpp: 2 ton CO2 per laddstolpe/år

I Norraryd, i utkanten av Ryd, ligger ett av de hus som Thomas Mattsson på Sundslätt Fastigheter håller på att renovera. Företaget har nämligen specialiserat sig på att göra gamla hus trevliga att bo i och samtidigt vidta energisparåtgärder, både för miljöns skull och för att det ger en bättre driftsekonomi.

– Vi tycker det är jätteviktigt med miljöfrågor i allmänhet så Klimatklivet var ganska självklart för oss att använda, säger Thomas Mattsson.

Han tycker att själva grundidén i bolaget – att köpa äldre fastigheter och göra dem till attraktiva bostäder – är en miljöåtgärd i sig, i stället för att inte använda dem alls eller bygga nytt. Just huset i Norraryd var inte beboligt när Thomas Mattsson köpte det, men idag finns här tre fräscha lägenheter med utsikt mot Åsnen.

– Vi har totalrenoverat fastigheten och genomgående tänkt miljösmart. När vi handlar väljer vi mycket som är begagnat, t ex vitvaror och köksinventarier. Det finns jättemycket på marknaden som ingen vill ha och som bara slängts bort annars, förklarar Thomas Mattsson.

En annan viktig del vid renoveringen har varit att bevara husets ursprung i så stor utsträckning som möjligt.

– I ställer för att slänga ut gamla befintliga fönster som kommer att hålla i 50 år till och sätta in PVC-fönster, som i min åsikt är väldigt fula, försöker vi hitta lösningar för att behålla dem. Vi har satt in en extra ruta på baksidan så det blir tre glas och då får fönstren nästan samma energivärde som ett modernt treglasfönster.

Miljötänket genomsyrar också företagets transporter. Eftersom Sundslätt Fastigheter jobbar lokalt, huvudsakligen i Tingsryds kommun, kan man använda en transportbil som går på el. Även företagets två andra bilar är helt eller delvis eldrivna.

– Bilarna är för oss ett område där vi har en stor möjlighet att spara in våra koldioxidutsläpp.

För huset i Norraryd fick Sundslätt Fastigheter stöd från Klimatklivet för dels en energikonvertering, dels en energieffektivisering.

– Vi grävde upp halva trädgården och installerade jordvärme, bytte ut en dörr till en ny modern dörr och renoverade en annan befintlig dörr som inte hade någon isolering, förklarar Thomas Mattsson.

Han har också satt in värmeåtervinningsaggregat i lägenheterna. De verkar lokalt och sitter främst i sovrummen så att hyresgästerna alltid kan ha bra inomhusklimat och vädra väldigt kostnadseffektiv.

– Det fanns en oljepanna här innan. Jag vet inte vad den förbrukade, men under ett år med det nya systemet har vi gjort av med under 30 kWh per kvm och år, totalt ca 9 000 kWh för uppvärmning på ett år. Det är väldigt lågt för ett hus som är hundra år gammalt, konstaterar Thomas Mattsson.


Vegtech har bytt ut sin uppvärmning med el och olja mot en fossilfri anläggning med biobränsle. Klimatklivet står för 55 procent av investeringen som innebär en kombinerad lösning med pelletspanna och pyrolyspanna.

  • Kategori: Energikonvertering
  • Åtgärd: Utbyte av oljepanna till pelletspanna och biokolpanna
  • Beviljat stödbelopp: 3 575 000 kr
  • Andel av totalbeloppet: 55 procent
  • Minskade utsläpp: 408 ton CO2/år

Vegtech i Fagerås, strax utanför Vislanda, har i över 30 år odlat och utvecklat olika system för grön infrastruktur. På företagets anläggning är växthus och odlingsdammar fulla av plantor och vegetationsmattor, men man säljer även fröer. Mest kända är Vegtech kanske för sin sedummatta för gröna tak, som både kan fördröja och rena dagvatten.

– Vi vill erbjuda marknaden produkter som bidrar till en långsiktigt bättre miljö och ger förutsättningar för biologisk mångfald, berättar produktionschef Lina Pettersson.

För ett företag som arbetar med naturliga lösningar på urbana problem är miljöfrågorna viktiga och ständigt närvarande. Man jobbar med långsiktigt hållbara produktionsmetoder och utvärderar löpande hur verksamheten påverkar miljön. Målsättningen är att minimera den negativa miljöpåverkan.

En del i detta var att byta uppvärmningen med el och olja mot en fossilfri anläggning med biobränsle. Det är en stor investering och ett projekt som var som gjort för att söka bidrag från Klimatklivet för.

– Vi sökte stöd för 6,5 miljoner och beviljades 55 procent av beloppet, vilket gjorde investeringen mer lönsam för både oss miljön, säger Lina Pettersson.

Pengarna användes till att bygga en panncentral för uppvärmning av växthus, arbetshall och kontor. Man valde att kombinera en pelletspanna med en pyrolyspanna i anläggningen. Pyrolyspannan täcker grundbehovet av värme och räcker vid mildare väderlek medan pelletspannan stöttar vid uppvärmning av växthusen på våren och när temperaturen sjunker på vintern. Dessutom producerar pyrolyspannan biokol som Vegtech har stor användning av.

– Biokol är producerad och tillverkad av organiskt restmaterial och under processen som kallas för pyrolys sker en förbränning utan syre. Kvar blir ett kolskelett som har en väldigt porös struktur och ger biokolet dess unika egenskaper, som förmåga att hålla vatten, buffra näring och bidra med en god miljö för markens mikroorganismer. Så växterna får en bättre tillväxt i jordar med biokol, förklarar Lina Pettersson.

Efterfrågan på biokol har ökat i snabb takt tack vare att det betraktas som en kolsänka ur klimatsynpunkt och klassades 2018 som en Negative Emission Technology av IPCC (FN:s klimatpanel). Det motsvarar för Vegtechs del att biokolet minskar CO2-utsläppen med 189 602 kg/år när det blandas i jord och genom att delvis ersätta torv minskar utsläppen med ytterligare 67 084 kg CO2/år. Energikonverteringen från olja och el till biomassa minskar i sin tur utsläppen med 152 144 kg CO2/år.

– Totalt innebär den nya panncentralen med pellets- och pyrolyspannor en minskning med 408 830 kg CO2/år eller 408 ton CO2/år, avslutar Lina Pettersson.


Vislanda mekaniska har fått stöd från Klimatklivet med 50 procent för byte till pelletspanna. Kostnaden för inköp av bränsle har gått från 400 000 kr om året för olja, till 150 000 kr om året för pellets. Och CO2-utsläppen har sjunkit rejält – från 150 000 kg till 7 000 kg om året.

  • Kategori: Energikonvertering
  • Åtgärd: Utbyte av oljepanna till pellets
  • Beviljat stödbelopp: 837 649 kr
  • Andel av totalbeloppet: 50 procent
  • Minskade utsläpp: 143 000 kg CO2/år

Tony Ekström, ägare till Vislanda Mekaniska, hade precis installerat en ny oljepanna när han blev uppmärksammad på fördelarna med pellets. Efter att ha jämfört både kostnader för bränsle och mängden CO2-utsläpp tog han beslutet att med Klimatklivets hjälp byta ut hela anläggningen.

2007 uppfyllde Tony Ekström sin dröm om en egen verkstad när han tillsammans med en kollega köpte Vislanda Mekaniska. De drev företaget ihop till 2015 och sedan dess är Tony ensam ägare med 15 anställda.

– Vi gör allt i stål, från den lilla plåtbiten till den stora. Det är mycket ingjutningsgods, stålformar till betongindustrin och blomlådor, spaljéer, allting som har med blommor och sedumtak att göra till företaget Urban Green, berättar Tony Ekström.

Vislanda Mekaniska har uppdrag från Ystad till Stockholm och räds inga utmaningar.

– Vi hoppar på allt som är intressant. Det kom en kille och fråga om vi kunde bygga en skogsmaskin, alltså svetsa stommen och stativet. Det hade vi aldrig gjort tidigare, men det gjorde vi det också, konstaterar Tony Ekström.

När det gäller företagets miljöarbete tycker han att det blir bättre och bättre. Restavfallet levereras till dem som är bäst skickade att ta hand om det. LED-lampor ersätter gamla glödlampor och sensorer har installerats för att belysningen ska släckas när ingen är på plats.

– Tyvärr kan man kan inte välja vad man vill ha för emballage skickat till sig. Det blir ju mycket plast, men vi försöker vara så miljötänkande som möjligt. Vi har mycket kvar att ge men får man bara lite vinkar om vad man ska tänka på så brukar det lösa sig i slutändan.

En vink fick Tony Ekström när han blev kontaktad av företaget Vuab, som föreslog att han skulle byta ut sin sprillans nya oljepanna mot en som gick på pellets.

– När jag fick se siffrorna blev jag förvånad över att det var så bra med pellets. Innan dess hade jag inte tänkt så mycket på det eftersom det viktigaste vara att pannan fungerade och vi fick värme i verkstan, men när man får svart på vitt så tänker man till och nu känner man att man tar igen det lite, säger Tony Ekström.

Investeringen gick på 1 675 298 kr, vilket subventionerades av Klimatklivet med 50 procent. Kostnaden för inköp av bränsle har gått från 400 000 kr om året för olja, till 150 000 kr om året för pellets. Och CO2-utsläppen har sjunkit rejält – från 150 000 kg till 7 000 kg om året.

– Det är ju alla tiders, konstaterar Tony Ekström.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Maria Arnholm

Besöksadress

Kungsgatan 8

Postadress

351 86 Växjö

Organisationsnummer

202100-2296

Följ oss