Aktuella varningsmeddelanden i Kronobergs länJust nu är det flera varningsmeddelanden i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Förorenade områden

Förorenade områden är platser som riskerar att skada eller skapa olägenhet för miljön eller människors hälsa. Länsstyrelsen samordnar länets arbete med förorenade områden, bedriver tillsyn och ger stöd till kommunerna.

Förorenade områden kan vara orsakade av tidigare eller nuvarande industrier eller annan verksamhet som påverkat miljön negativt. Det kan röra sig om mark- eller vattenområden, sediment, grundvatten, byggnader och anläggningar. Ibland kallas ett förorenat område även för föroreningsskada, det är i praktiken samma sak.

Länsstyrelsen samordnar länets arbete

Länsstyrelsen samordnar, prioriterar och följer upp länets arbete med förorenade områden. Vi bedriver egen tillsyn och vägleder kommunerna i deras tillsyn.

Vi undersöker, utreder och riskklassar förorenade områden och vidareförmedlar statliga bidrag för undersökning och sanering. Vi granskar även hur kommunerna tar hänsyn till förorenade områden i den fysiska planeringen.

Det är flera myndigheter som arbetar med förorenade områden. Mer information om vad olika myndigheter gör finns på Naturvårdsverkets webbplats.

Vem gör vad – förorenade områden på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Länets arbete med förorenade områden

Fördjupad information om arbetet med förorenade områden i länet. Informationen motsvarar länets regionala program för arbetet med förorenade områden.

Kartor över förorenade områden

Se vilka områden som är misstänkt eller konstaterat förorenade via karta och få reda på hur du kan få mer information om förorenade områden i länet.

Ansvar för undersökning och sanering

Det är i första hand den som har orsakat en förorening som ansvarar för att undersöka och sanera ett område. Den verksamhet eller privatperson som förvärvat en förorenad fastighet kan i vissa fall bli ansvarig för åtgärderna.

Anmäl åtgärder och underrätta om upptäckta föroreningar

Du är i de flesta fall skyldig att göra en anmälan om du planerar att sanera eller genomföra andra åtgärder inom ett förorenat område. Om du upptäcker en förorening vid en fastighet som du äger eller använder ska du genast meddela det till den myndighet som ansvarar för tillsynen (tillsynsmyndigheten).

Vägledning förorenade områden

Länsstyrelsen ger stöd och vägledning till kommunerna i arbetet med förorenade områden. Vägledningsmaterial samlas på EBH-portalen.

Det är ett led i arbetet med att uppfylla det nationella miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö. Vi vill öka medvetenheten om ”riskområden” samt förhindra att föroreningar sprids och skadar människor eller miljö.

MIFO står för Metodik för Inventering av Förorenade Områden. MIFO-metoden är ett inventeringsinstrument som gör det möjligt att dela in förorenade områden i riskklasser. Mer information om MIFO-metodiken finns i Naturvårdsverkets rapport 4918.

Det finns fyra riskklasser:

  • Riskklass 1- Mycket stor risk
  • Riskklass 2- Stor risk
  • Riskklass 3- Måttlig risk
  • Riskklass 4- Liten risk

Riskklassningen, som sker i samband med inventeringen av en fastighet, är ett sätt att prioritera det fortsatta arbetet. I första hand är det fastigheter med riskklass 1 eller riskklass 2 som prioriteras för fortsatta utredningar.

Risken för hälso- eller miljöskador kring ett förorenat område bedöms utifrån en sammanvägning av följande faktorer:

  • Föroreningarnas farlighet
  • Föroreningsnivån (halter och mängder av de aktuella ämnena) Spridningsförutsättningarna (som exempelvis kan bero på markens egenskaper och grundvattnets rörelser)
  • Områdets känslighet (avser risken att människor utsätts för föroreningarna, t.ex. dagis jämfört med industrifastighet)
  • Områdets skyddsvärde (förekomsten av värdefull natur i omgivningarna).

MIFO-modellen är indelad i två faser. Fas 1 omfattar en orienterade studie och riskklassning som baseras på intervjuer, platsbesök samt arkiv- och kartstudier.

I fas 2 genomförs en översiktlig undersökning och en ny riskklassning.

I fas 1 ställs hypoteser upp angående vilka föroreningar som kan förväntas, deras möjliga utbredning och hur människor och miljö kan exponeras. Uppställda hypoteser bekräftas eller förkastas sedan i fas 2.

Uppgifterna sammanställs från en rad olika källor, bland annat kommunarkiv, gamla telefonkataloger, hembygdslitteratur och gamla kartor. Ett objekt betraktas som identifierat när vi vet vilken verksamhet som bedrivits och var. Alla verksamheter utgör inte samma risk att orsaka föroreningar.

För vissa branscher (verksamheter) genomförs endast identifiering om det inte framkommit uppgifter som motiverar fortsatta utredningar. För andra prioriterade branscher och objekt följer en inventering. Det är Naturvårdsverket som bestämmer vilka branscher som ska inventeras och vilka som endast ska identifieras.

Vi är väl medvetna om att det finns en del uppgifter som är osäkra eller inte stämmer. Detta kan bland annat bero på att: verksamheten har kontor i eller företagsadressen kopplad till en privatbostad eller annan plats skild från verksamheten, större fastigheter med verksamheter har styckats av och bytt namn, inaktuella handlingar ligger till grund för identifieringen, såsom avslagna ansökningar, outnyttjade tillstånd för verksamhet, eller projekt som inte genomförts.

Om du upptäcker en felaktighet av detta slag är du välkommen att höra av dig till oss. Vi arbetar kontinuerligt med kvalitetssäkring av informationen i vår databas.

Provtagning bör utföras om man misstänker att föroreningar kan finnas inom fastigheten. Vid försäljning av en fastighet på ett eventuellt förorenat område bör du upplysa en eventuell köpare om detta.

Om du på din fastighet påträffar en förorening som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön, är du skyldig att genast underrätta tillsynsmyndigheten, som i de flesta fall är kommunens miljönämnd.

På prioriteringslistan finns de mest förorenade områdena i länet. Listan är ett prioriteringsverktyg som ses över och kan ändras en gång per år. Ibland kallas den för "30-listan" då den omfattar cirka 30 förorenade områden.

Prioriteringslistan

Information om metaller runt glasbruk

Det pågår forskning och studier kring förekomsten av metaller runt glasbruk och vilka risker det kan föra med sig för boende i närheten. De resultat som hittills framkommit genom det arbete som Linnéuniversitetet och Arbets- och Miljömedicin i Linköping och Lund gjort, indikerar vissa förhöjda cancerrisker för glasbruksarbetare och boende kring glasbruk. Informationen föranleder ett behov av att vidta försiktighetsåtgärder i väntan på forskningsresultat.

Det som lett till dagens förhöjda cancerrisker behöver inte göra det i framtiden. Detta ska forskningen försöka ge svar på och även risken med att utveckla andra folkhälsosjukdomar. Men eftersom det rör sig om metaller som är skadliga för hälsan, finns det anledning att redan nu göra vad man kan för att minska sin exponering.

  • Föroreningarna och deras effekter beror på gamla synder och inte på dagens industri.
  • Långsiktigt arbete pågår för att åtgärda gamla miljöföroreningar.
  • Det är inte farligt att gå på förorenad mark.
  • Turister och tillfälliga besökare påverkas generellt inte av metallföroreningarna, eftersom de inte har exponerats under lång tid.
  • För att man ska påverkas negativt av metallföroreningar, måste man ha fått i sig metallerna på något sätt under lång tid, exempelvis kan det vara genom förorenat brunnsvatten, förhöjda metallhalter i grönsaker, bär, svamp, arbete med metaller, inandning osv. Forskning pågår för att närmare studera vilka exponeringsvägar som har störst betydelse och vilka effekter som kan kopplas till exponeringen.
  • Grönsaker, frukt och bär som har odlats i befintlig trädgårdsjord kan innehålla förhöjda metallhalter.
  • Även om metallhalterna i grönsaker, frukt och bär skulle ha varit förhöjda, så måste man ha ätit av dem kontinuerligt under lång tid för att eventuella negativa effekter ska uppstå. Det är inte farligt att äta dem någon gång ibland.

  • Om du vill odla egna grönsaker, gör det i köpt kontrollerad jord.
  • Odla i pallkragar avsedda för odling (dvs. inte impregnerat virke) eller byt ut jorden i trädgårdslanden.
  • Kontrollera din brunn för metallanalyser även om den bara används till bevattning. Särskilt viktigt är det att kontrollera brunnsvattnet om det används som dricksvatten av barn och gravida kvinnor, eftersom foster och små barn är känsligast för metaller.
  • Drick kommunalt vatten eller kontrollerat brunnsvatten. Bevattna med kommunalt vatten eller kontrollerat brunnsvatten. Detta är särskilt viktigt i glasbruksnära områden.
  • Plocka inte bär och svamp nära glasbruksområdena.
  • Undvik att plocka glasbitar på marken, eftersom det kan finnas förorenad jord på dem.
  • Använd generella hygienregler - tvätta händerna efter kontakt med jord.
  • Ät allsidig kost. Flera metaller finns naturligt i våra vanligaste födoämnen men i olika halter.
  • Vatten från enskilda brunnar: Alla enskilda brunnsägare rekommenderas av Socialstyrelsen att ta vattenprov vart tredje år. Rekommendationen är att ta ett heltäckande prov, vilket innefattar både kemisk och mikrobiologisk analys. Brunnsägare i närheten av ett glasbruksområde bör kontinuerligt ta vattenprov i den egna brunnen, och utifrån analysresultaten vidta de åtgärder som eventuellt behövs. Kontakta din kommun för rådgivning om provtagning och åtgärder av enskilda brunnar.

Kontakt

Miljöskyddsenheten

Telefon växel 010-223 70 00