Vattenförvaltning

Vattenförvaltning handlar om att förbättra och skydda vatten i Sverige. Länsstyrelsen ansvarar bland annat för att bedöma hur länets vatten mår och föreslå åtgärder där det behövs.

Myndigheter, kommuner och organisationer arbetar med vattenförvaltning på olika sätt. Målet är att Sveriges sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten ska nå god status senast 2027. Vatten som riskerar att inte uppfylla kraven måste åtgärdas.

Länsstyrelsen och Vattenmyndigheterna

Fem länsstyrelser är regional vattenmyndighet för ett distrikt som omfattar flera län.

  • Länsstyrelsen i Norrbotten är vattenmyndighet i Bottenvikens vattendistrikt.
  • Länsstyrelsen i Västernorrland är vattenmyndighet i Bottenhavets vattendistrikt.
  • Länsstyrelsen i Västmanland är vattenmyndighet i Norra Östersjöns vattendistrikt.
  • Länsstyrelsen i Kalmar är vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt.
  • Länsstyrelsen i Västra Götaland är vattenmyndighet i Västerhavets vattendistrikt.

Vattenmyndigheterna samordnar bland annat Länsstyrelsens vattenförvaltningsarbete, och beslutar om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vatten i distriktet.

Webbplatsen Vattenmyndigheterna Länk till annan webbplats.

Sekretariat på Länsstyrelsen hjälper vattenmyndigheten

Varje Länsstyrelse har ett beredningssekretariat som har i uppgift att hjälpa vattenmyndighetens arbete med vattenförvaltning. Arbetet ska genomföras i dialog med kommuner, vattenvårdsförbund, vattenråd och andra lokala vattenintressenter.

Detta gör beredningssekretariatet:

  • bedömer tillståndet för länets vatten (statusklassificering) och vad som påverkar vattnen
  • föreslår fysiska åtgärder i vattenmiljön där det behövs
  • utvecklar övervakningen av vattnens tillstånd
  • stöttar vattenråd och åtgärdsarbeten.

Vattenmyndigheternas förvaltningsplan och åtgärdsprogram

Förvaltningsplanen

Förvaltningsplanen innehåller en sammanfattning av vattenförhållandena och vattenförvaltningen i vattendistriktet. Planen beskriver också inriktningen för det kommande arbetet.

Förvaltningsplan, Vattenmyndigheterna Länk till annan webbplats.

Åtgärdsprogram för bättre vatten

Åtgärdsprogrammet innehåller information om vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver genomföra för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Det handlar till exempel om vägledning, tillsyn och att ta fram information som andra aktörer behöver för sitt vattenförvaltningsarbete. Dessa åtgärder är juridiskt bindande och ska rapporteras varje år till vattenmyndigheterna.

Åtgärdsprogrammet stärker Länsstyrelsens arbete som bland annat är att:

  • utföra tillsyn och omprövningar enligt miljöbalken
  • vägleda kommunerna i deras tillsyn av små avlopp och jordbruk
  • ge rådgivning till jordbruksföretag
  • ta fram åtgärdsplaner för vattendrag som används för vattenkraft
  • vägleda kommunerna i deras planering vid vatten och tar fram planeringsunderlag
  • ta fram regionala vattenförsörjningsplaner som stöd till kommunerna
  • stödja kommunerna med långsiktigt skydd för dricksvattenförsörjningen.

Åtgärdsprogram, Vattenmyndigheterna Länk till annan webbplats.

Miljökvalitetsnormer för vatten styr miljöarbetet

Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrinstrument för myndigheter och kommuner när de tillämpar lagar och bestämmelser på miljöområdet, till exempel vid tillståndsprövning och tillsyn.

Normerna är även styrande för den fysiska planeringen i kommunerna. Miljökvalitetsnormerna ställer krav på myndigheter och styr indirekt också verksamhetsutövare och enskilda.

Miljökvalitetsnormer för vatten, Vattenmyndigheterna Länk till annan webbplats.

Beskrivning av avrinningsområden

Ett avrinningsområde är ett landområde där allt vatten som regnar inom området bildar sjöar, vattendrag och grundvatten som sedan rinner till samma större å. Avrinningsområdet begränsas av topografin.

Här finns beskrivningar av avrinningsområden som rinner ut vid Blekingekusten. Mer information om respektive sjö, vattendrag och grundvatten (vattenförekomster) inom avrinningsområdena finns i vattendatabasen VISS.

Bräkneåns avrinningsområde är ca 462 km2. Dess källområden ligger i Kronobergs län och de norra och mellersta delarna tillhör den sydsmåländska sjö- och slättbygden. Bräkneån rinner vidare genom en markerad sprickdal som i Blekinge skär igenom landskap med tre olika terrängtyper. I norra Blekinge består avrinningsområdet av ett kulligt platåområde som sluttar långsamt söderut. Platåområdet övergår till ett starkt kuperat dallandskap, som är rikt på småsjöar. Dallandskapet övergår söderut till ett flackare sjöfattigt kustland. Där dalgången når fram till slättlandet i söder, vid Tararp och Hjälmsa, breder ett delta ut sig. Bräkneån rinner slutligen ut i Vierydsfjorden söder om Bräkne-Hoby.

Berggrunden i avrinningsområdet utgörs huvudsakligen av svårvittrade graniter och granodioriter. Dominerande jordart är morän. Isälvsavlagringarna har oftast formen av sand- och grusåsar som i regel följer Bräkneåns dalgång.

Det finns inga större biflöden till huvudfåran. De fyra största sjöarna med storlek 1-10 km² är Fiskestadsjön, Hyllen, Ygden och Tiken. Den totala sjöytan i avrinningsområdet är 4,95%.

Bräkneån

Karta över Bräkneåns avrinningsområde.

Bräkneån är en variationsrik å som i södra delarna av Småland och hela sitt lopp genom Blekinge har ett högt skyddsvärde. Ån rinner ömsom i lugna djupvattensträckor, ömsom i örika och steniga forsar. Ett stort antal nyckelbiotoper finns i anslutning till ån. Odlingslandskapet i anslutning till ån har stora kvaliteter, bl a slåtter- och beteshävdade åmader av högsta naturvårdsvärde.

I Bräkneåns vattensystem finns tjockskalig målarmussla och reproducerande bestånd av flodpärlmussla. Det finns även flodkräfta och såväl stationär som havsvandrande öring. Fiskljuse och storlom häckar i området och i de norra delarna finns utter med regelbunden reproduktion.

Vattenförekomster i huvudavrinningsområdet

I Bräkneåns avrinningsområde är 7 vattendrag, 4 sjöar och 2 grundvattenförekomster i isälvssediment utpekade som vattenförekomster enligt vattenförvaltningen. En av dessa grundvattenförekomster används som allmän dricksvattentäkt. Dessutom finns 44 vattendrag och 32 sjöar registrerade som övrigt vatten i databasen VISS Länk till annan webbplats.. Informationen är hämtad från VISS.

Ekonomisk geografisk beskrivning

Bräkneån och dess omgivningar används och har historiskt använts till en mängd aktiviteter som har kopplingar till vattnet, både direkt och indirekt. Det kan röra sig om allt från industrier, jordbruk och kraftverk till historiska kulturmiljöer. Alla dessa aktiviteter påverkar och har påverkat ån och dess vatten.

Avrinningsområdet ligger i Växjö, Tingsryd och Ronneby kommuner (marginellt i Karlshamns kommun i väster) och här bor ca 9 000 personer, varav ca 5 500 personer bor i tätort. Folkmängden har minskat med ca 7,8% sedan år 1995 (SCB 2005).

Jordbruket kring Bräkneån är något mer koncentrerat till de norra respektive sydligaste (nedanför högsta kustlinjen) delarna. I övrigt består jordbruksmarken huvudsakligen av mindre arealer som är relativt jämt fördelade över avrinningsområdet. Landarealen som nyttjas för jord- och skogsbruk utgörs av 9,2% åker, 6,2% bete och 64,9% skog (SCB 2005). Åkern används framförallt till vall och spannmål. De dominerande djurslagen i jordbruket utgörs av nöt och svin (SCB 2005).

I samband med jordbruk, men även för kommunala och industriella ändamål görs det flera vattenuttag i Bräkneån. Låg vattenföring under sommartid är ett problem för lantbrukare som utnyttjar åvatten för bevattning. Det finns även två verksamheter som har tillstånd för utsläpp till vatten. Dessa är Bräkne-Hoby avloppsreningsverk och Tingsryds avloppsreningsverk.

Utmed Bräkneåns lopp ligger det flera dammar och SMHI har registrerat 16 stycken inom ramen för arbetet med dammsäkerhet. Men utöver dessa finns det många fler dammar som inte har registrerats.

I Bräkneåns avrinningsområde finns det ett arv från den tidiga industriella epoken fram till våra dagar, vilket gör att det finns en rad så kallade efterbehandlingsobjekt. Detta är platser där tidigare industrier, deponier eller liknande verksamheter har legat och där de gamla utsläppen ligger kvar i marken. Beroende på vad det är för utsläpp och hur de rör sig i marken kan det finnas en påverkan på vattnet. Ofta rör det sig om tungmetaller eller organiska miljögifter. Att de kallas efterbehandlingsobjekt beror på att dessa områden är föremål för provtagningar, inventeringar och eventuella åtgärder.

Det förekommer även många kulturminnen kring Bräkneån, där man utnyttjat vattenkraften på olika sätt. Dessa utgörs främst av kvarnar och sågar, men Rester av flottleder finns inventerade i Blekinge län.

Lyckebyån har ett avrinningsområde på ca 810 km2. Dess källområden är belägna på den sydsmåländska sjö- och slättbygden i Kronobergs län. Ån följer en sprickdal ner mot havet, ömsom strömmande, ömsom lugnflytande och passerar omväxlande skogs- och jordbruksmarker. Lyckebyån mynnar slutligen i Lyckebyfjärden, öster om Karlskrona tätort.

Berggrunden utgörs huvudsakligen av svårvittrade graniter och granodioriter. Dominerande jordart är morän. Isälvsavlagringarna har oftast formen av sand- och grusåsar som ligger utmed kortare stråk i anslutning till Lyckebyåns dalgång.

Det finns tolv biflöden till huvudfåran varav två större, Linneforsån och Gusemålabäcken. De största sjöarna med storlek 1-10 km² är Visjön, Yggerydssjön, Skärsjön, Löften, Ödevaten, Törn och Västersjön. Den totala sjöytan i avrinningsområdet är 3,7%.

Lyckebyån

Karta över Lyckebyåns avrinningsområde.

Strömmande partier förekommer främst i de norra och i de södra delarna av ån. Ett flackt parti mellan Lindås och Bånga (ca 35 km) lugnar ner vattnets hastighet. Landskapet i anslutning till ån har stora naturvärden med betade åmader, torrängar, smååkrar och slåtterängar med dess karaktäristiska flora och fauna. Söder om Lindås i Blekinge breder dalgången ut sig i ett öppet odlingslandskap med rullstensåsar och variationsrika betesmarker med bl. a skogsbete.

I Lyckebyåns vattensystem finns flodpärlmussla i de nedre 9 km, havsvandrande och stationär öring, kustgående sik och bäcknejonöga. I systemet finns även fiskljuse, storlom, strömstare och forsärla. Förekomst av den rödlistade hårklomossan har dokumenterats.

Vattenförekomster i huvudavrinningsområdet

I Lyckebyåns avrinningsområde är 14 vattendrag, 9 sjöar och 12 grundvattenförekomster utpekade som vattenförekomster enligt vattenförvaltningen. Elva av dessa finns i isälvssediment och en i urberg. Åtta av grundvattenförekomsterna används som allmänna dricksvattentäkter. Dessutom finns 79 vattendrag och 58 sjöar registrerade som övrigt vatten i databasen VISS Länk till annan webbplats.. Informationen är hämtad från VISS.

Ekonomisk geografisk beskrivning

Lyckebyån och dess omgivningar används och har historiskt använts till en mängd aktiviteter som har kopplingar till vattnet, både direkt och indirekt. Det kan röra sig om allt från industrier, jordbruk och kraftverk till historiska kulturmiljöer. Alla dessa aktiviteter påverkar och har påverkat ån och dess vatten.

Lyckebyåns avrinningsområde ligger i Uppvidinge, Lessebo, Emmaboda, Tingsryd, Nybro, Torsås och Karlskrona kommuner. I Lyckebyåns avrinningsområde bor ca 18 500 personer (SCB 2005), varav ca 14 000 personer (SCB 2005) bor i tätorter. Folkmängden har minskat med ca 7% sedan 1995.

Jordbruket kring Lyckebyån består mestadels av mindre arealer som är relativt jämt fördelade över avrinningsområdet. Landarealen som nyttjas för jord- och skogsbruk utgörs av 3,2% åker, 4,7% bete och 71,8% skog (SCB 2005). Åkern används framförallt till vall och endast i mindre utsträckning till spannmål. De dominerande djurslagen i jordbruket utgörs av nöt och får (SCB 2005).

I samband med jordbruk, men även för kommunala och industriella ändamål görs det flera vattenuttag i Lyckebyån, men det finns inga problem med för stora vattenuttag i ån. Det finns också verksamheter som har tillstånd för utsläpp till vatten. Dessa är Kosta avloppsreningsverk, Skruv avloppsreningsverk, Emmaboda avloppsreningsverk, Norra Målartorp 3:5 och Åfors glasbruk.

Utmed Lyckebyåns lopp ligger det flera dammar och SMHI har registrerat 32 stycken inom ramen för arbetet med dammsäkerhet. Men utöver dessa finns det många fler dammar som inte har registrerats. En samordnad reglering av Lyckebyån görs i Blekinge av Karlskrona kommun eftersom ån är en dricksvattentäkt. Regleringen görs vid Rävsjöns utlopp ca 12 km från mynningen.

I Lyckebyåns avrinningsområde finns det ett arv från den tidiga industriella epoken fram till våra dagar, vilket gör att det finns en rad så kallade efterbehandlingsobjekt. Detta är platser där tidigare industrier, deponier eller liknande verksamheter har legat och där de gamla utsläppen ligger kvar i marken. Beroende på vad det är för utsläpp och hur de rör sig i marken kan det finnas en påverkan på vattnet. Ofta rör det sig om tungmetaller eller organiska miljögifter. Att de kallas efterbehandlingsobjekt beror på att dessa områden är föremål för provtagningar, inventeringar och eventuella åtgärder.

Det förekommer även många kulturminnen kring Lyckebyån, där man utnyttjat vattenkraften på olika sätt. Dessa utgörs främst av kvarnar och sågar, men även fångstanläggningar för fisk finns längre nedströms i ån i Blekinge.

Mieåns källområden är belägna på den sydsmåländska sjö- och slättbygden. Sjön Mien, som är den största sjön inom avrinningsområdet (ca 29 km²), bildades vid ett meteoritnedslag för ca 120 miljoner år sedan. Nedströms sjön rinner Mieån genom en markerad sprickdal som skär igenom landskap med tre olika terrängtyper. Det kulliga platåområdet sluttar långsamt söderut och övergår till ett starkt kuperat dallandskap. Både platåområdet och dallandskapet är rikt på småsjöar. Dallandskapet övergår söderut till ett flackare kustland som är sjöfattigt.

Berggrunden i avrinningsområdet domineras av sura bergarter, i norra delen gnejsgranit och i söder granodioriter med mindre områden av granit.

Den dominerande jordarten är morän med korta stråk av isälvssediment utmed Mieåns dalgång. Två flacka deltan har utbildats där dalgången når fram till slättlandet, söder och sydost om Långasjön. Mieåns huvudfåra saknar större biflöden.

Mieån

Karta över Mieåns avrinningsområde.

Vattenförekomster i huvudavrinningsområdet

I Mieåns avrinningsområde är 3 vattendrag, 5 sjöar och 2 grundvattenförekomster utpekade som vattenförekomster enligt vattenförvaltningen. Dessutom finns 52 vattendrag och 41 sjöar registrerade som övrigt vatten i databasen VISS Länk till annan webbplats.. Informationen är hämtad från VISS.

Ekonomisk geografisk beskrivning

Mieån och dess omgivningar används och har historiskt använts till en mängd aktiviteter som har kopplingar till vattnet, både direkt och indirekt. Det kan röra sig om allt från industrier, jordbruk och kraftverk till historiska kulturmiljöer. Alla dessa aktiviteter påverkar och har påverkat ån och dess vatten.

Avrinningsområdet ligger i Tingsryd och Karlshamns kommuner. I Mieåns avrinningsområde bor ca 12 500 personer (SCB 2005) i, varav ca 11 000 personer (SCB 2005) bor i tätort. Folkmängden har varit relativt oförändrad sedan år 1995.

Jordbruksmarken kring Mieån finns framförallt kring Karlshamn och längs sjön Miens södra sida, men består i övrigt av mindre arealer som är relativt jämt fördelade över avrinningsområdet. Landarealen som nyttjas för jord- och skogsbruk utgörs av 3,1% åker, 4,4% bete och 66,2% skog (SCB 2005). Åkern används framförallt till vall och spannmål. Det dominerande djurslaget i jordbruket utgörs av nöt (SCB 2005).

I samband med jordbruk, men även för kommunala och industriella ändamål görs det flera vattenuttag i Mieån, men det finns inga problem med för stora vattenuttag i ån. Det finns heller inga verksamheter som har utsläpp till vatten.

Utmed Mieåns lopp ligger det flera dammar och SMHI har registrerat 19 stycken inom ramen för arbetet med dammsäkerhet. Men utöver dessa finns det många fler dammar som inte har registrerats.

I Mieåns avrinningsområde finns det ett arv från den tidiga industriella epoken fram till våra dagar, vilket gör att det finns en rad så kallade efterbehandlingsobjekt. Detta är platser där tidigare industrier, deponier eller liknande verksamheter har legat och där de gamla utsläppen ligger kvar i marken. Beroende på vad det är för utsläpp och hur de rör sig i marken kan det finnas en påverkan på vattnet. Ofta rör det sig om tungmetaller eller organiska miljögifter. Att de kallas efterbehandlingsobjekt beror på att dessa områden är föremål för provtagningar, inventeringar och eventuella åtgärder.

Det förekommer även många kulturminnen kring Mieån, där man utnyttjat vattenkraften på olika sätt, vilka främst utgörs av kvarnar och sågar. Rester av flottleder på skilda platser utmed Mieån finns inventerade i Blekinge län.

Mörrumsån har ett avrinningsområde på ca 3370 km2, vilket är störst av alla vattendrag som mynnar utmed Blekingekusten. Mörrumsåns källområden är belägna på den sydligaste delen av det nordsmåländska höglandet i Jönköpings län. Avrinningsområdets norra delar kännetecknas av en starkt bruten terräng. Denna brutna terräng övergår till den småländska sjö- och slättbygden innan avrinningsområdet smalnar av kraftigt mot söder och genom Blekinge rinner ån genom en markerad sprickdal. Slutligen når Mörrumsån ett slättland innan den mynnar i mellersta Pukaviksbukten söder om Mörrum.

Berggrunden i avrinningsområdet utgörs av svårvittrad granit som i den kustnära delen övergår till gnejs. Dominerande jordart är morän. Isälvsavlagringar i form av sand- och grusåsar ligger utmed stråk i anslutning till Mörrumsåns dalgång och dess biflöden.

De största biflödena till Mörrumsån är Aggaå (460 km²), Hjortsbergaån (169 km²), Lekarydsån (284 km²) och Lugnån (127 km²). Den största sjön är Åsnen, >100 km². I avrinningsområdet finns även 5 sjöar med storlek 10- 100 km² och 39 sjöar med storleken 1-10 km². Den totala sjöytan i avrinningsområdet är 12,3%.

Mörrumsån

Karta över Mörrumsåns avrinningsområde.

I nedre delen av sitt lopp uppvisar Mörrumsån en stor mångformighet med både lugna partier och strida forssträckor. I anslutning till ån finns åmader och översvämningspräglade strandskogar. Ån och dess dalgång har även ett stort geologiskt värde. Vattnet i åns nedre delar är av mycket hög kvalitet vilket till stor del beror på att sjön Åsnen fungerar som reningsbassäng för vattnet.

Mörrumsån har en mycket art- och individrik fauna och flora och anses vara en av de artrikaste åarna i Sverige vad beträffar bottenfauna. I vattensystemet finns lax, öring, sandkrypare och flodkräfta samt flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla. Även fiskberoende fåglar som fiskljuse, storlom, strömstare samt forsärla förekommer.

Vattenförekomster i huvudavrinningsområdet

I Mörrumsåns avrinningsområde är 73 vattendrag, 49 sjöar och 19 grundvattenförekomster utpekade som vattenförekomster enligt vattenförvaltningen. Allmänna dricksvattentäkter finns vid 11 av de nitton grundvattenförekomsterna. Dessutom finns 235 vattendrag, 135 sjöar och 1 grundvattenmagasin registrerade som övrigt vatten i databasen VISS Länk till annan webbplats.. Informationen är hämtad från VISS.

Ekonomisk geografisk beskrivning

Mörrumsån och dess omgivningar används och har historiskt använts till en mängd aktiviteter som har kopplingar till vattnet, både direkt och indirekt. Det kan röra sig om allt från industrier, jordbruk och kraftverk till historiska kulturmiljöer. Alla dessa aktiviteter påverkar och har påverkat ån och dess vatten.

Avrinningsområdet ligger i Sävsjö, Vetlanda, Värnamo, Alvesta, Växjö, Uppvidinge, Älmhult, Tingsryd, Olofström och Karlshamns kommuner. I Mörrumsåns avrinningsområde bor ca 106 500 personer (SCB 2005) i, varav ca 86 500 personer (SCB 2005) bor i tätort. Folkmängden har ökat med ca 2,3% sedan 1995.

Jordbruksmarken kring Mörrumsån finns framförallt i området kring Alvesta, Växjö och runt sjöarna Salen och Åsnen. I övrigt består den av mindre arealer som är relativt jämt fördelade över avrinningsområdet. Landarealen som nyttjas för jord- och skogsbruk utgörs av 7,7% åker, 4,8% bete och 61% skog (SCB 2005). Åkern används framförallt till vall och spannmål. De dominerande djurslagen i jordbruket utgörs av nöt och svin (SCB 2005).

I samband med jordbruk, men även för kommunala och industriella ändamål görs det flera vattenuttag i Mörrumsån, men det finns inga problem med för stora vattenuttag i ån. Det finns också 10 verksamheter som har tillstånd för utsläpp till vatten. Dessa är Mörrums avloppsreningsverk, Alvesta avloppsreningsverk, Braås avloppsreningsverk, Ingelstads avloppsreningsverk, Rottne avloppsreningsverk, Ryds avloppsreningsverk, Vislanda avloppsreningsverk, Växjö avloppsreningsverk, IFÖ Sanitär AB och Finnveden Powertrain AB.

Utmed Mörrumsåns lopp ligger det flera dammar och SMHI har registrerat 79 stycken inom ramen för arbetet med dammsäkerhet. Men utöver dessa finns det många fler dammar som inte har registrerats. En samordnad reglering inom Mörrumsån görs av sjöarna Örken och Helgasjön av Växjö kommun, samt sjöarna Salen och Åsnen. Eon äger de fyra kraftverk som finns i Blekinge och sköter den samordnade regleringen av Mörrumsån där.

Mörrumsån från Fridafors till mynningen är utpekad som riksintresse för yrkesfiske. Vidare är de östra delarna av sjön Åsnen, öster om Kläcklingen och Sirkön utpekade som riksintresse för yrkesfiske.

I Mörrumsåns avrinningsområde finns det ett arv från den tidiga industriella epoken fram till våra dagar, vilket gör att det finns en rad så kallade efterbehandlingsobjekt. Detta är platser där tidigare industrier, deponier eller liknande verksamheter har legat och där de gamla utsläppen ligger kvar i marken. Beroende på vad det är för utsläpp och hur de rör sig i marken kan det finnas en påverkan på vattnet. Ofta rör det sig om tungmetaller eller organiska miljögifter. Att de kallas efterbehandlingsobjekt beror på att dessa områden är föremål för provtagningar, inventeringar och eventuella åtgärder.

Det förekommer även många kulturminnen kring Mörrumsån, där man utnyttjat vattenkraften på olika sätt, vilka främst utgörs av kvarnar och sågar. Dessutom finns 13 fångstanläggningar för fisk rapporterade i Blekinge län, liksom rester av flottleder.

Nättrabyåns avrinningsområde är 444 km². Dess källområde är beläget på den sydsmåländska sjö- och slättbygden. Ån rinner i en sprickdal genom ett kulligt platåområde som sluttar svagt söderut och övergår till ett starkt kuperat dallandskap. Både platåområdet och dallandskapet är rikt på småsjöar. Vidare söderut övergår det till ett flackt och sjöfattigt kustlandskap.

Berggrunden i avrinningsområdet utgörs huvudsakligen av svårvittrad granit och granodiorit. Den dominerande jordarten är morän.

Det finns inga större tillflöden till Nättrabyåns huvudfåra. Vattensystemet omfattar ett stort antal sjöar, varav de fyra största sjöarna med storlek 1-10 km² är Flaken, Kvesen, Nätterhövden och Stora Alljungen.

Nättrabyån

Karta över Nättrabyåns avrinningsområde.

I Nättrabyåns vattensystem finns hårklomossa och flodpärlmussla (ej konstaterad reproduktion), flodkräfta, havsvandrande och stationär öring samt bäcknejonöga. Även häckande forsärla och strömstare samt fiskljuse och storlom förekommer.

Vattenförekomster i huvudavrinningsområdet

I Nättrabyåns avrinningsområde är 10 vattendrag, 6 sjöar och 1 grundvattenförekomst utpekade som vattenförekomster enligt vattenförvaltningen. Dessutom finns 72 vattendrag och 64 sjöar registrerade som övrigt vatten i databasen VISS Länk till annan webbplats.. Informationen är hämtad från VISS.

Ekonomisk geografisk beskrivning

Nättrabyån och dess omgivningar används och har historiskt använts till en mängd aktiviteter som har kopplingar till vattnet, både direkt och indirekt. Det kan röra sig om allt från industrier, jordbruk och kraftverk till historiska kulturmiljöer. Alla dessa aktiviteter påverkar och har påverkat ån och dess vatten.

Avrinningsområdet ligger i Tingsryd, Emmaboda, Ronneby och Karlskrona kommuner (Lessebo kommun marginellt i norr). I Nättrabyåns avrinningsområde bor ca 5 500 personer (SCB 2005), varav ca 3 000 personer (SCB 2005) bor i tätorter. Folkmängden har minskat med ca 3,6% sedan 1995.

Jordbruket kring Nättrabyån består mestadels av mindre arealer som är relativt jämt fördelade över avrinningsområdet, med en något högre koncentration i det kustnära området i söder. Landarealen som nyttjas för jord- och skogsbruk utgörs av 7,8% åker, 4,7% bete och 67,4% skog (SCB 2005). Åkern används framförallt till vall och spannmål. De dominerande djurslagen i jordbruket utgörs av nöt och får (SCB 2005).

I samband med jordbruk, men även för kommunala och industriella ändamål görs det flera vattenuttag i Nättrabyån, men det finns inga problem med för stora vattenuttag i ån. Det finns heller inga verksamheter som har utsläpp till vatten.

Utmed Nättrabyåns lopp ligger det flera dammar och SMHI har registrerat 12 stycken inom ramen för arbetet med dammsäkerhet. Men utöver dessa finns det många fler dammar som inte har registrerats.

I Nättrabyåns avrinningsområde finns det ett arv från den tidiga industriella epoken fram till våra dagar, vilket gör att det finns en rad så kallade efterbehandlingsobjekt. Detta är platser där tidigare industrier, deponier eller liknande verksamheter har legat och där de gamla utsläppen ligger kvar i marken. Beroende på vad det är för utsläpp och hur de rör sig i marken kan det finnas en påverkan på vattnet. Ofta rör det sig om tungmetaller eller organiska miljögifter. Att de kallas efterbehandlingsobjekt beror på att dessa områden är föremål för provtagningar, inventeringar och eventuella åtgärder.

Det förekommer även många kulturminnen kring Nättrabyån, där man utnyttjat vattenkraften på olika sätt, vilka främst utgörs av kvarnar och sågar.

Avrinningsområdets norra och mellersta delar tillhör den sydsmåländska sjö- och slättbygden. Ronnebyån rinner genom en markerad sprickdal som i Blekinge skär igenom landskap med tre olika terrängtyper. I norra Blekinge består avrinningsområdet av ett kulligt platåområde som sluttar långsamt söderut. Platåområdet övergår till ett starkt kuperat dallandskap, som är rikt på småsjöar. Dallandskapet övergår söderut till ett flackare sjöfattigt kustland.

Berggrunden i avrinningsområdet utgörs huvudsakligen av svårvittrade graniter. Den dominerande jordarten är morän och i södra Blekinge är jordtäcket ofta mycket tunt.

Ett större flackt delta, Bredåkradeltat, har utbildats där dallandskapet når fram till slättlandet. Ronnebyåns källflöden ligger på sydsluttningen av småländska höglandet.

Det största biflödet är Lesseboån (243 km²) och de största sjöarna med storlek 10-100 km² är Rottnen och Läen. I avrinningsområdet finns även 10 sjöar med storleken 1-10 km². Sjöarna i den övre delen av vattensystemet är som regel näringsfattiga och har ett klart vatten.

Ronnebyån

Karta över Ronnebyåns avrinningsområde.

Vattenförekomster i huvudavrinningsområdet

I Ronnebyåns avrinningsområde är 29 vattendrag, 13 sjöar och 6 grundvattenförekomster utpekade som vattenförekomster enligt vattenförvaltningen. Dessutom finns 76 vattendrag och 53 sjöar registrerade som övrigt vatten i databasen VISS Länk till annan webbplats.. Informationen är hämtad från VISS.

Ekonomisk geografisk beskrivning

Ronnebyån och dess omgivningar används och har historiskt använts till en mängd aktiviteter som har kopplingar till vattnet, både direkt och indirekt. Det kan röra sig om allt från industrier, jordbruk och kraftverk till historiska kulturmiljöer. Alla dessa aktiviteter påverkar och har påverkat ån och dess vatten.

Avrinningsområdet ligger i Växjö, Uppvidinge, Lessebo, Tingsryd och Ronneby kommuner (marginellt i Karlskrona och Emmaboda kommuner). I Ronnebyåns avrinningsområde bor ca 23 000 personer (SCB 2005) i, varav ca 19 500 personer (SCB 2005) bor i tätort. Folkmängden har minskat med ca 5,2% sedan år 1995.

Jordbruket kring Ronnebyån består mestadels av mindre arealer som är relativt jämt fördelade över avrinningsområdet, med en något högre koncentration i det kustnära området i söder. Landarealen som nyttjas för jord- och skogsbruk utgörs av 4% åker, 3,2% bete och 69,2% skog (SCB 2005). Åkern används framförallt till vall och spannmål. De dominerande djurslagen i jordbruket utgörs av nöt och fjäderfä (SCB 2005).

I samband med jordbruk, men även för kommunala och industriella ändamål görs det flera vattenuttag i Ronnebyån, men det finns inga problem med för stora vattenuttag i ån. Det finns också sju verksamheter som har tillstånd för utsläpp till vatten. Dessa är Cascades Djupafors AB, Lessebo Bruk, Rustorp avloppsreningsverk, Lessebo avloppsreningsverk, Kongs Bruk, Kosta glasbruk och Sweden Recycling Hovmantorp.

Utmed Ronnebyåns lopp ligger det flera dammar och SMHI har registrerat 35 stycken inom ramen för arbetet med dammsäkerhet. Men utöver dessa finns det många fler dammar som inte har registrerats. I Ronnebyån finns även en samordnad reglering. Eon äger sex kraftverk och Olofströms Energiservice AB två och de två bolagen samordnar regleringen.

I Ronnebyåns avrinningsområde finns det ett arv från den tidiga industriella epoken fram till våra dagar, vilket gör att det finns en rad så kallade efterbehandlingsobjekt. Detta är platser där tidigare industrier, deponier eller liknande verksamheter har legat och där de gamla utsläppen ligger kvar i marken. Beroende på vad det är för utsläpp och hur de rör sig i marken kan det finnas en påverkan på vattnet. Ofta rör det sig om tungmetaller eller organiska miljögifter. Att de kallas efterbehandlingsobjekt beror på att dessa områden är föremål för provtagningar, inventeringar och eventuella åtgärder.

Det förekommer även många kulturminnen kring Ronnebyån, där man utnyttjat vattenkraften på olika sätt, vilka främst utgörs av kvarnar och sågar.

Avrinningsområdet för Vierydsån och dess biflöde Fröjadals bäcken domineras av Vierydsplatån, ett kulligt platåområde sluttar långsamt söderut och når ända ut till kustbandet. Berggrunden består av svårvittrad granit-granodiorit.

Den dominerande jordarten är morän och i den södra halvan av avrinningsområdet är jordtäcket ofta tunt.

Vierydsån är en naturligt näringsrik å som ligger i en sprickdal och ett odlingslandskap med stora skönhetsvärden. Sjöarna i vattensystemet har mycket skiftande karaktär från näringsrika till näringsfattiga sjöar på urbergsgrund med stor försurningspåverkan.

Vierydsån

Karta över Vierydsåns avrinningsområde.

Vattenförekomster i huvudavrinningsområdet

I Vierydsåns avrinningsområde är 4 vattendrag, 3 sjöar och 2 grundvattenförekomster utpekade som vattenförekomster enligt vattenförvaltningen. Dessutom finns 21 vattendrag och 19 sjöar registrerade som övrigt vatten i databasen VISS Länk till annan webbplats.. Informationen är hämtad från VISS.

Ekonomisk geografisk beskrivning

Vierydsån och dess omgivningar används och har historiskt använts till en mängd aktiviteter som har kopplingar till vattnet, både direkt och indirekt. Det kan röra sig om allt från industrier, jordbruk och kraftverk till historiska kulturmiljöer. Alla dessa aktiviteter påverkar och har påverkat ån och dess vatten.

Avrinningsområdet ligger i Ronneby kommun (marginellt i Tingsryds kommun i norr). I Vierydsåns avrinningsområde bor ca 1500 personer (SCB 2005) i, varav ca 500 personer (SCB 2005) bor i tätort. Folkmängden har minskat med ca 9% sedan år 1995.

Jordbruket kring Vierydsån består mestadels av mindre arealer som är relativt jämt fördelade över avrinningsområdet, med en något högre koncentration i den sydöstra delen av avrinningsområdet. Landarealen som nyttjas för jord- och skogsbruk utgörs av 8,9% åker, 4,8% bete och 66,6% skog (SCB 2005). Åkern används framförallt till vall och spannmål. De dominerande djurslagen i jordbruket utgörs av nöt och svin (SCB 2005).

I samband med jordbruk, men även för kommunala och industriella ändamål görs det flera vattenuttag i Vierydsån, men det finns inga problem med för stora vattenuttag i ån. Det finns heller inga verksamheter som har utsläpp till vatten.

Utmed Vierydsåns lopp ligger det flera dammar och SMHI har registrerat 7 stycken inom ramen för arbetet med dammsäkerhet. Men utöver dessa finns det många fler dammar som inte har registrerats.

I Vierydsåns avrinningsområde finns det ett arv från den tidiga industriella epoken fram till våra dagar, vilket gör att det finns en rad så kallade efterbehandlingsobjekt. Detta är platser där tidigare industrier, deponier eller liknande verksamheter har legat och där de gamla utsläppen ligger kvar i marken. Beroende på vad det är för utsläpp och hur de rör sig i marken kan det finnas en påverkan på vattnet. Ofta rör det sig om tungmetaller eller organiska miljögifter. Att de kallas efterbehandlingsobjekt beror på att dessa områden är föremål för provtagningar, inventeringar och eventuella åtgärder.

Det förekommer även många kulturminnen kring Vierydsån, där man utnyttjat vattenkraften på olika sätt, vilka främst utgörs av kvarnar och sågar.

Statusklassning av länets vatten

Inom vattenförvaltningen görs en bedömning av hur bra ett vatten mår genom att göra en sammanvägning av olika parametrar och bedöma vattnets kvalitet, status. Det görs även en bedömning utifrån statusklassningen och negativ påverkan när det är möjligt att uppnå kravet på god status i den aktuella vattenförekomsten.

Samtliga vattenförekomster i länet har statusklassats, ytvatten har bedömts utifrån ekologiska och kemiska parametrar medan grundvatten har bedömts utifrån kvantitativa och kemiska parametrar.

Den ekologiska statusen grundar sig på olika parametrar, bland annat biologiska parametrar som fisk och bottenfauna, samt vattenkemiska bedömningar av ytvattnet som bygger på bland annat försurningsgrad, halten fosfor och halter av särskilt förorenande ämnen.

Den ekologiska statusen styrs i första hand av de biologiska värdena, men om vattenkemin är dålig kan den ekologiska statusen aldrig vara god. Många vattendrag i länet har sämre status än god, vilket till stor del beror på fördämningar och andra vandringshinder som gör att vandrande fisk inte kan ta sig upp i vattensystemen.

Statusklassningens huvuddelar

Sjöar och vattendrag

  • Ekologisk status
  • Kemisk status

Grundvatten

  • Kemisk status
  • Kvantitativ status

Karta över ekologisk status

Vattenförekomst


Karta över ekologisk status i Kronobergs län. Färgerna markerar olika statusklasser, där blå=hög, grön=god, gul=måttlig, orange=otillfredställande och röd=dålig status.

De grå markeringarna visar tätorter.

Kemisk status för ytvatten klassas genom att mäta halten av förorenande ämnen i en vattenförekomst. I direktivet är gränsvärden för 33 prioriterade ämnen samt 8 övriga förorenande ämnen fastlagda. Dessa gränsvärden används vid klassificering av kemisk status för ytvatten i två klasser God kemisk status eller Uppnår ej god kemisk status.

 

Karta över kemisk status

Vattenförekomst kemisk


Karta över kemisk status i Kronobergs län. : röd= uppnår ej god kemisk status, blå= god kemisk status, grå=oklassad.

För grundvattenförekomster klassas kemisk status genom gränsvärden som inte får överskridas för bland annat nitrat, sulfat, klorid, metaller och bekämpningsmedel. En klassning av kvantitativ status är även gjord och samtliga grundvattenförekomster i länet har god kvantitativ status, vilket innebär att uttag av grundvatten inte överskrider bildningstakten.

Gemensamt för bedömningen av den kemiska statusen för yt- och grundvatten i det här skedet inom vattenförvaltningen är att de baseras på förhållandevis få mätdata och att statusen bedömts som god vid avsaknad av mätdata. I kommande förvaltningscykler kommer mer mätdata tas fram för att få ett bättre underlag för bedömningar.

 

Vattendatabasen VISS

I vattendatabasen VISS finns bedömningar av vattnens tillstånd, information om miljöövervakning i vatten och förslag på möjliga åtgärder i vattenmiljön. Mycket av informationen finns i form av kartor.

Hitta ditt vatten i vattendatabasen VISS Länk till annan webbplats.

Vattenmyndigheternas informationsfilmer om hur du söker i VISS, Youtube Länk till annan webbplats.

Kontakt

Länsstyrelsen Kronoberg

Kungsgatan 8, Växjö

County Administrative Board of Kronoberg County

Welcome to contact us at:

Dela sidan:

Landshövding

Maria Arnholm

Besöksadress

Kungsgatan 8

Postadress

351 86 Växjö

Organisationsnummer

202100-2296

Följ oss