Kulturreservatet komministerbostället Råshult

Välkommen att uppleva ett 1700-talslandskap, så som det kan ha sett ut under Carl von Linnés tid (född Linneaus). Linné är en av Sveriges mest kända vetenskapsmän och han föddes på komministerbostället Råshults Södergård den 23 maj 1707. I kulturreservatet har trädgårdar, ängar, åkrar och utmarker under många år restaurerats.

Den nuvarande Linnéstugan är byggnadsminne och uppfördes någon gång i slutet av 1700-talet. Framför stugan finns det stenlagda gårdstunet och trädgårdarna som omges av trägärdesgårdar. Arbetet med att återskapa kålgården, humlegården, örtagården, fruktträdgården, krikonlunden och lustgården har gjorts med stöd av Linnés växtförteckning Adonis Stenbrohultensis och flera syneprotokoll. Gårdsmiljön med trädgårdarna är unik och visar upp hur ett komministerboställe kan ha sett ut under 1700-talet. Linnés pappa Nils Linneaus var mycket intresserad av växter och Linné blev som liten pojke tidigt introducerad för växter.

1700-talets landskap brukades och delades in i inägomark och utägor. På inägorna fanns ängarna och åkrarna. Utmarken var den glesa skogen där betesdjuren gick på bete. Åkrarna i Råshult har återställts till de former de hade före laga skifte 1841, det är små steniga åkrar som förr brukades med oxar. Här odlas vårråg, svarthavre, lin och andra enkla sädesslag.

Runt åkrarna finns ängarna där det skördas hö som foder till djuren. Ängarna är näringsfattiga eftersom höet varje år skördas. Den magra miljön ger en mångfald av rara örter som till exempel granspira, klockgentiana, svinrot, slåttergubbe och jungfrulin. Växter som lockar till sig vilda bin, humlor och andra insekter. I ängarna finns de hamlade träden. Lindar, askar och lönnar som på kreatursfri höjd beskärs på grenar för att ta tillvara lövet som vinterfoder. Träden hamlas med 4–6 års intervall och träden får därför ett karaktäristiskt utseende med grova ihåliga stammar.

Söderhagen är ängsmark som restaureras under lång tid. Här röjs regelbundet slyuppslag och naturvårdsbränning utförs för att hålla ljungen nere och få nytt gräs som korna kan beta.

På utmarkerna går djuren på bete till dess att åkrarna och ängarna på inägomarken är skördade. Utmarken är skogen där träden plockhuggs för husbehov.