Kyrkliga kulturminnen

Många av Sveriges kyrkobyggnader, kyrkotomter, begravningsplatser och kyrkliga inventarier är skyddade genom kulturmiljölagen. För att ändra i ett kyrkligt kulturminne krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Vi ger också råd och yttrar oss i frågor om vård- och underhållsplaner samt utövar tillsyn.

Tillstånd att förändra ett kyrkligt kulturminne

Kyrkor, kyrkotomter och begravningsplatser som är uppförda för Svenska kyrkan före 1940 får inte ändras på ett väsentligt sätt utan tillstånd från Länsstyrelsen. Det gäller även vissa nyare kyrkor, kyrkotomter och begravningsplatser som är skyddade genom ett särskilt beslut. För byggnader som står på skyddade kyrkotomter eller begravningsplatser krävs tillstånd för ändringar oavsett byggnadens ålder.

Tillståndsplikt kan även gälla för vissa kyrkor som tidigare har ägts av Svenska kyrkan, men som har sålts till annan ägare.

När behövs tillstånd?

Vanligtvis behövs ett tillstånd från Länsstyrelsen om ni exempelvis vill

  • riva, flytta eller bygga om en kyrkobyggnad
  • ändra exteriör eller interiör i en kyrkobyggnad, med dess fasta inredning och konstnärliga utsmyckning
  • ändra färgsättning
  • utvidga eller ändra en kyrkotomt eller begravningsplats
  • uppföra eller väsentlig ändra byggnader, murar, portaler, eller andra fasta anordningar
  • ändra medvetet gestaltad vegetation.

Det är Länsstyrelsen som bedömer om en förändring eller en underhållsåtgärd kräver tillstånd. Kontakta alltid oss inför planerade ändringar eller underhåll.

Ta hjälp av en antikvarisk expert

För att hitta de mest varsamma lösningarna på verksamhetens behov är det viktigt att ni tidigt i en renoverings- eller förändringsprocess tar hjälp av en antikvarisk expert. Antikvarien ska se till att de kulturhistoriska värdena bevaras och kan även skriva den konsekvensbeskrivning som ni ska bifoga vid en ansökan.

När Länsstyrelsen lämnar tillstånd är det oftast förenat med villkor om hur arbetet ska utföras och dokumenteras samt att det ska genomföras med antikvarisk medverkan. Antikvariska experter att anlita finns på museer och inom privata företag.

Kontakta gärna Länsstyrelsen innan ni söker tillstånd

Tillståndsprövningen underlättas och går snabbare om vi får samråda om utförandet och vilket underlagsmaterial ni behöver ta fram innan ni lämnar in en tillståndsansökan.

Tillstånd att ändra eller flytta kyrkliga inventarier

Kyrkliga inventarier i Svenska kyrkan som har kulturhistoriskt värde och är upptagna i kyrkans inventarieförteckning är skyddade genom kulturmiljölagen oavsett ålder. Skyddet gäller även om inventarierna inte förvaras i kyrkan. Inventarier som ägs av enskild omfattas däremot inte av kulturmiljölagen. Alla skyddade kyrkliga inventarier ska förvaras och vårdas väl.

När behövs tillstånd?

Enligt kulturmiljölagen behövs tillstånd från Länsstyrelsen om kyrkliga inventarier av kulturhistoriskt värde ska

  • repareras/konserveras eller ändras
  • flyttas från den plats där de sedan gammalt hör hemma
  • avföras från förteckningen
  • avyttras.

Ta kontakt med Länsstyrelsen innan ni lämnar in en ansökan så att vi kan samråda om åtgärden och vilket underlagsmaterial ni behöver ta fram inför tillståndsprövningen.

Anmäla ansvariga för förteckning över kyrkliga inventarier

Enligt kulturmiljölagen ska varje församling i Svenska kyrkan utse två personer som ansvarar för att det finns en förteckning över de kyrkliga inventarierna och för att föremålen förvaras och vårdas väl. Församlingen ska anmäla till Länsstyrelsen vilka personer som har utsetts som ansvariga.

Kyrkoantikvarisk ersättning

Svenska kyrkans församlingar och pastorat kan ansöka om kyrkoantikvarisk ersättning eller kyrkounderhållsbidrag från Svenska kyrkans stift. För detta kan ett tillstånd eller ett yttrande från Länsstyrelsen behövas.

Underhåll och restaurering

Här hittar du kompetens inom underhåll och restaurering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Byggnadsvårdsföretagens webbplatslänk till annan webbplats

Kyrkliga kulturminnen i Jönköpings län

I Jönköpings län finns en variation av kyrkor med allt från de mindre medeltida- till de stora nyklassicistiska 1800-talskyrkorna och modernismens mer strama kyrkobyggnader. Alla berättande sin historia om den tid de byggts och brukats i. Av naturliga skäl har de ofta genomgått ombyggnationer under århundradena och återspeglar därmed en stor variation av olika tiders ideal vad gäller konst, arkitektur och liturgi.

Våra kyrkor är en del av vårt gemensamma kulturarv. De tillhör oss alla, oavsett om vi är medlemmar i Svenska kyrkan eller ej. Kyrkan är ofta socknens äldsta byggnad, kanske med ursprung i tidig medeltid och var under det förindustriella Sverige bygdens centralpunkt.

Unik historia ur ett internationellt perspektiv

Ett flerhundraårigt brukande har gjort våra kyrkor till självklara inslag och orienteringspunkter i landskapet, och de har ofta ett starkt identitetsvärde för den lokala befolkningen. De berättar om forna tiders byggnadsskick och konsthantverk, med bland annat bevarade murverk och takkonstruktioner från 1100-talet och framåt i en omfattning som är unik även ur ett internationellt perspektiv.

För att även våra framtida generationer ska kunna ta del av detta kulturarv är det viktigt att kyrkorna vårdas- och underhålls med sådana material och metoder som lämpar sig bäst för deras bevarande.

Kultur- och naturvärden kan samexistera

Begravningsplatserna är också en betydelsefull del av det gemensamma kulturarvet. Gravstenar och gravmonument berättar om vilka som levt och verkat i bygden, sociala strukturer, yrkesgrupper samt gravskickets utveckling och förändring.

Kyrkogårdarna är därtill betydelsefulla gröna lungor i stadsmiljöerna och viktiga parker för vila och meditation. Senare anlagda kyrkogårdar kan ha stora trädgårdsarkitektoniska värden. Kyrkogårdarna är även ett gott exempel på där kultur- och naturvärden ofta samexisterar.

Föremålen ger en förståelse för platsens historia

Kyrkorna innehåller många gånger ett rikt omfång av inventarier med höga kulturhistoriska värden. Som exempel kan nämnas krucifix, dopfuntar, altartavlor, huvudbanér, ljuskronor, kyrkklockor, vapen och rustningar.Genom föremålen får vi en förståelse för platsens historia och för de släkter och människor som tjänat bygden. De är även ett arv efter de många hantverkare och konstnärer som skapat föremål av hög kvalitet för kyrkans räkning.

Inom Jönköpings län finns tre stift – Växjö, Linköping och Skara. I varje stift finns en regional samverkansgrupp där personer från Svenska kyrkan och kulturmiljövården ingår. Den kyrkoantikvariska ersättningen söks hos respektive stift.

Vård- och underhållsplaner

Enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter om kyrkliga kulturminnen ansvarar ägaren till en kyrkobyggnad, kyrkotomt eller begravningsplats för att det finns en vård- och underhållsplan. Den ska redovisa hur vård och underhåll ska gå till, så att kyrkomiljöns kulturhistoriska värden inte minskar och utseendet och karaktären inte förvanskas. Planen ska revideras minst vart tionde år. Länsstyrelsen ska ha möjlighet att yttra sig över vård- och underhållsplanen när en ny tas fram eller en befintlig plan revideras.

Kontakta Länsstyrelsen innan ni tar fram nya eller reviderar befintliga vård- och underhållsplaner.

Kontakt