Solcellsparker – frågor och svar

Det finns ett växande intresse för att bygga solcellsparker i Sverige. Samtidigt väcker det frågor, särskilt när det gäller jordbruksmark. Här får du svar på vanliga frågor om vilka regler som gäller och hur Länsstyrelsen och Miljöprövningsdelegationen arbetar med besluten.

Roller och beslut

Vem beslutar om solcellsparker?

Det är Miljöprövningsdelegationen (MPD) vid Länsstyrelsen som beslutar om tillstånd för solcellsparker. MPD är ett fristående organ inom Länsstyrelsen med ledamöter som är utsedda av regeringen.

Hur gör Miljöprövningsdelegationen sin bedömning?

När en ansökan prövas väger Miljöprövningsdelegationen samman flera intressen. Det handlar bland annat om människors hälsa, naturmiljön, kulturmiljön, landskapsbilden, livsmedelsförsörjningen och behovet av förnybar energi. Dessa intressen kan ibland stå i konflikt med varandra och då görs en samlad bedömning enligt miljöbalkens regler och rättspraxis. Bedömningen är alltid saklig och opartisk, och anpassad till förutsättningarna i det enskilda ärendet.

Kan kommunen påverka beslutet?

Vid beslut om solceller har kommunen ingen vetorätt som för vindkraftsparker, men kommunens synpunkter är viktiga. Kommunens miljönämnd yttrar sig om solcellsparkens påverkan på hälsa och miljö, och kommunstyrelsen yttrar sig utifrån kommunens planering och utveckling.

Spelar de närboendes åsikter någon roll vid tillståndsprövningen?

Miljöprövningsdelegationen bedömer vilken påverkan solcellsparken har på närboende, till exempel när det gäller buller, insyn, ljusreflexer och skyddsavstånd. Ur ett miljöperspektiv är störningarna oftast störst under byggtiden, men vi är medvetna om att driften ändå kan innebära en stor förändring i människors vardag och närmiljö. Solcellsparker kan till exempel förändra landskapsbilden och begränsa allemansrättslig tillgång till mark för fritidsaktiviteter. Vi förstår att anläggandet av en solcellspark också kan skapa oro och ovisshet hos närboende, och Länsstyrelsen och Miljöprövningsdelegationen arbetar för att olägenheterna ska bli så små som möjligt.

Jordbruksmark

Är det tillåtet att bygga solcellsparker på jordbruksmark?

Ja, det kan vara tillåtet, men bara efter en noggrann prövning. Jordbruksmark är viktig för livsmedelsförsörjningen och ska användas varsamt. Samtidigt är även produktion av fossilfri energi ett stort samhällsintresse. Vilket intresse som väger tyngst bedöms i varje enskilt fall. Om jordbruksmark tas i anspråk ska tillståndstiden begränsas. Det krävs också en ekonomisk säkerhet som garanterar att marken kan återställas för livsmedelsproduktion när tillståndstiden löper ut och solcellsparken tas bort.

Finns det risk att för mycket jordbruksmark försvinner?

Tillstånden för solcellsparker är tidsbegränsade, ofta till exempel 30 år. Därefter ska marken kunna återställas och användas för livsmedelsproduktion igen. Även om en solcellspark kan uppta stora arealer lokalt är påverkan liten sett till den totala jordbruksmarken i länet. I Halland finns cirka 122 000 hektar jordbruksmark. Om alla idag planerade parker på jordbruksmark byggs fullt ut skulle de uppta omkring 2 400 hektar, det motsvarar knappt två procent av den totala jordbruksmarken.

Är inte jordbruksmarken viktig ur beredskapssynpunkt?
Jordbruksmarken är viktig för livsmedelsförsörjningen både i fredstid och vid krig, det är även energiförsörjningen. Det är alltså två starka intressen som måste vägas mot varandra och en bedömning får göras i varje enskilt fall. Länsstyrelsen, som är den högsta civila totalförsvarsmyndigheten i länet, bevakar både livsmedels- och energibehovet och yttrar sig till Miljöprövningsdelegationen under tillståndsprövningen.

Processen

Hur lång tid tar prövningen?

Prövningen av en ansökan om tillstånd för en solcellspark tar ungefär sex månader, räknat från det att ansökan bedömts vara komplett och har kungjorts.

Vem får överklaga ett beslut?

Den som berörs av beslutet har rätt att överklaga. Även vissa miljöorganisationer kan överklaga. Miljöprövningsdelegationens beslut överklagas till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Därefter kan beslutet överklagas vidare till Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm, men då krävs prövningstillstånd.

Behovet av el

Är det inte bättre att sätta solceller på tak i stället för på mark?

Solceller på tak är ofta en bra lösning, och det finns många större tak som kan användas, till exempel på lagerbyggnader och logistikcentra. Samtidigt producerar de solcellsparker som det oftast söks tillstånd för el i en helt annan skala. För att få ut samma elproduktion som från en markbaserad solcellspark på 150 hektar skulle det behövas uppemot 20 000 villatak, eftersom bara halva takytan brukar kunna användas. Som jämförelse motsvarar 150 hektar även drygt 200 fotbollsplaner.

Om Sverige totalt sett är nettoexportör av el, varför behövs det ändå produceras mer el i elområde 4?

Sverige exporterar el sett över året. Samtidigt produceras och används el på olika platser i landet. I elområde 4 (SE4), som omfattar bland annat södra Halland, är elanvändningen betydligt större än den regionala elproduktionen. Därför finns det behov av mer elproduktion i elområde 4, trots att Sverige totalt sett är nettoexportör.

Trots landets totala överskott behöver elområde 4 mer elproduktion av tre skäl:

1. Regionalt underskott. SE4 har hög elanvändning men låg lokal produktion och är därför ofta beroende av import från andra delar av Sverige och från utlandet.
2. Flaskhalsar i elnätet. Stamnätet från norr har begränsad kapacitet. När ledningarna utnyttjas fullt ut kan överskottet i norra Sverige inte överföras söderut, vilket leder till import av dyrare el och högre priser i SE4.
3. Scenarier pekar på ökad elanvändning. Energimyndighetens scenarier över Sveriges framtida elanvändning pekar på en gradvis ökad elanvändning, i bland annat södra Sverige. Solkraft är ett kraftslag som kan byggas ut snabbt och har därmed förutsättningar att bidra till denna elektrifiering redan på kort sikt.

Mer lokal och förnybar elproduktion i elområde 4 minskar därmed importbehovet från länder med högre utsläpp, avlastar stamnätet och gör det lättare att elektrifiera industri och transporter, vilket är viktigt för att nå klimatmålen och för att stärka konkurrenskraften i södra Sverige.