Havsnejonöga

Havsnejonöga är en urtidsfisk som har funnits i över 400 miljoner år, långt innan dinosauriernas tid. Idag är artens överlevnad starkt hotad och riskerar att helt försvinna i Sverige. Ett nationellt åtgärdsprogram arbetar med konkreta insatser för att rädda havsnejonöga. Ökad kunskap och förståelse för arten är en viktig del och Länsstyrelsen koordinerar det regionala arbetet.

Närbild på havsnejonöga som ligger på botten av en å.

Åtgärdsprogram för att bevara arten

Större delen av det svenska beståndet av havsnejonöga finns i Halland men arten förekommer även i Bohuslän och Skåne. Vid inventeringar under 2015 och 2016 hittades arten i 20 vattendrag enbart i Halland. Men populationsnedgången har varit dramatisk och under 2019 års inventering observerades lekmogna individer endast i fyra vattendrag i Sverige, varav två i Halland och två i Västra Götaland.

Länsstyrelsen i Hallands län, som koordinerar inventeringarna, slog då larm om artens kraftiga minskning och 2020 klassades havsnejonöga som starkt hotad i rödlistan för hotade arter (tidigare var den klassad som nära hotad). Samma år fastställdes ett nationellt åtgärdsprogram för att rädda havsnejonöga av Havs- och vattenmyndigheten. Programmet sträcker sig till och med 2024 och innehåller angelägna åtgärder för att förbättra bevarandestatusen av arten. Länsstyrelsen är en aktör i åtgärdsprogrammet och koordinerar arbetet på regional nivå. Men för att nå resultat krävs att alla inblandade parter – myndigheter, kraftbolag, fiskare och ideella organisationer med flera – arbetar gemensamt. Tillsammans ökar vi kunskap om och förståelse för havsnejonöga.

Åtgärdsprogram för havsnejonöga, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Hur kan vi rädda havsnejonögat?

  • Få tillbaka mer fisk i havet
    Havsnejonöga växer på sig genom att suga blod från sina värddjur i havet. För att få tillbaka arten i våra vatten behövs därför fisk i olika storleksklasser i havet. I slutet av havsfasen behövs det stora bytesfiskar på upp till 80 kilo som havsnejonögat kan parasitera sig på.
  • Få till bättre fisktrappor i våra vattendrag
    Havsnejonöga leker i juni månad, på samma platser som laxen. Eftersom arten inte kan hoppa har de svårt att passera de flesta fisktrappor som finns i våra vattendrag, då de främst är byggda för lax och öring. Havsnejonöga är även känsliga för regleringar av vattenflödet om de leker nedströms vid kraftverk.
  • Lämna arten i fred och förbättra vattenkvalitén
    Arten är fredad och ska omedelbart släppas tillbaka om den fångas.
    När äggen efter leken kläcks, så lever larverna flera år i sedimentet nedströms lekgroparna som filtrerare. Då behöver de lämnas ifred och kan vara känsliga för bland annat grumling, grävning och dålig vattenkvalité.
  • Sprida information om arten
    Havsnejonöga har funnits i miljoner år, långt innan dinosauriernas tid. Därför behöver vi alla hjälpas åt med att sprida information och kunskap om arten, så att den får finnas kvar och öka i antal.

Bildspel med havsnejonöga från inventeringen 2020 i Högvadsån, Falkenbergs kommun

Förklaringar till foton i bildspelet

  1. Havsnejonöga har en speciell mun. Istället för käkar har de en rund sugskiva klädd med små vassa tänder, vilket gör att de kan suga sig fast på stenar eller på andra fiskar som de suger blod från.
  2. En hona suger sig fast på en sten. Hon är ganska tilltufsad av hannen som syns i bakgrunden och som har sugit sig fast på hennes huvud ett antal gånger och slängt iväg henne. Hon kommer dock tillbaka till lekgropen efter varje gång.
  3. Havsnejonögonen kan se olika ut i sin täckning och allt eftersom tiden går.
  4. En ål slingrar sig runt ett havsnejonöga.
  5. En hona gömmer sig under vegetationen.
  6. En hanne suger sig fast på honans huvud.
  7. Havsnejonögon skvätter upp grus och sand med stjärten när de bygger gropar och när de parar sig så att äggen klibbar fast på sandkornen och sedan sjunker till botten av lekgropen.
  8. Hannen bygger bo genom att flytta stora stenar och vilar däremellan. Han sänder ut feromoner för att locka upp en hona till sin grop. Man ser att det är en hanne på den fingertjocka bildningen på ryggen. Man ser även näsöppningen mitt på huvudet och de sju runda gälöppningarna på sidorna samt fransarna runt munnen som hjälper till att sluta tätt.

Foto: Elisabeth Thysell, Länsstyrelsen i Hallands län.

Fakta om havsnejonöga

Nejonögon är ”urtidsfiskar” som skiljer sig från andra fiskar, bland annat genom sin speciella mun. Istället för käkar har de en rund sugskiva klädd med små vassa tänder, vilket gör att de kan suga sig fast på stenar eller på andra fiskar som de suger blod från.

Havsnejonöga är en anadrom art, vilket betyder att den börjar sitt liv i sötvatten, vandrar ut i havet och sedan återvänder till sötvatten för att föröka sig. Den återvänder inte alltid till sin födelseälv. Istället är det doften av havsnejonögonlarver som får de vuxna individerna att vandra upp i vattendraget för lek.

De vuxna individerna vandrar under vår/försommar upp i relativt stora vattendrag där de leker på samma platser som laxen leker på, i regel snabbströmmande sten- och grusbottnar. Leken sker i regel runt midsommar varefter de vuxna individerna dör.

Larverna ligger efter kläckningen nedgrävda i sediment under 5-7 år, där de lever av att filtrera alger och andra mikroorganismer. Efter metamorfosen, som sker vid cirka 15 centimeters längd, vandrar de fullbildade nejonögonen ut i havet. Där lever de som parasiter på fiskar och marina däggdjur under 2-3 år. Som parasit gnager de hål på bytesdjuret och suger sedan i sig blod och vävnader. Om bytesdjuret är stort så överlever det attacken. Man kan ibland se läkta sår efter havsnejonögats angrepp på till exempel stora torskar.

Efter 2-3 år till havs kan havsnejonögat uppnå en maximal längd på 120 centimeter men mer vanligt är 60-90 centimeter.

Film om Havsnejonöga

Havsnejonöga är Sveriges mest hotade fisk. Tillståndet för arten ger en indikation på läget i våra hav och vattendrag. Nu finns en ny film med information om arten och hur den lever i våra vatten.

På uppdrag av länsstyrelserna i Skåne, Västra Götaland, Halland har naturfotograf Johan Hammar tagit fram en film som på ett enkelt sätt informerar om arten och den besvärliga situationen.

Använd gärna filmen

Filmen är fri att använda, visa och sprida i syfte att informera och sprida kunskap om havsnejonöga. Hjälp oss gärna att sprida filmen och information om havsnejonöga!

Ladda ner hela filmen om Havsnejonöga Länk till annan webbplats.

Ladda ner en kort version av filmen om Havsnejonöga Länk till annan webbplats.

Filmen om Havsnejonöga, Youtube Länk till annan webbplats.

Informationsskylt om Havsnejonöga Pdf, 649.9 kB.

Årliga inventeringar av havsnejonöga

Varje år, under juni månad, görs inventeringar av havsnejonöga. Detta för att kartlägga vilka vattendrag i Halland som har lek av arten. Havsnejonöga leker oftast runt midsommartid och på samma platser som laxen leker om hösten.

Hjälp till att observera

Kontakta Länsstyrelsen i Hallands län om du upptäcker havsnejonöga i ett av våra vattendrag.
Du får titta noga, då de är väl kamouflerade mot botten och kan vara svåra att upptäcka. Använd gärna polariserande solglasögon för att se dem bättre. Havsnejonöga kan vara över en meter långa.

Webbtjänsten Fiskdata.se Länk till annan webbplats. presenterar aktuell data från elektroniska fiskräknare runt om i landet. Välj alternativet Herting, Ätran för att se fiskpassager direkt.

2015

Observationer av gropar eller levande havsnejonöga sågs i 20 av vattendragen i Halland. Sammanlagt I Nissan dog 16 st lekmogna nejonögon i gamla åfåran vid Slottsmöllans kraftverk i Halmstad när vattnet stängdes under reparation av kraftverket.

Flertalet av lekgroparna sågs i Stensån, Smedjeån, Högvadsån, Rolfsån och Kungsbackaån.

2016

Observationer av gropar eller levande havsnejonögon sågs i 17 av Hallands vattendrag.

2017

Observationer av gropar eller levande havsnejonöga sågs i 12 av vattendragen.

Lek observerades i Nissan, Ätran med Högvadsån, Rolfsån, Stensån, Kungsbackaån, samt nedströms kraftverken i Smedjeån, Genevadsån, Fylleån samt Suseån. Sammanlagda antalet havsnejonöga som beräknats gå upp i de Halländska vattendragen under 2017 var under 300 stycken.

2018

Sommaren 2018 uppskattades beståndet av havsnejonöga till under 100 individer i totalt 9 vattendrag i hela landet.

2019

I samband med inventeringen 2019 hittades arten endast i 2 vattendrag. Sammanlagda antalet havsnejonöga som beräknats gå upp i vattendragen på västkusten var 2019 under 50 stycken.

2020

Sammanlagda antalet havsnejonöga som beräknats gå upp i vattendragen på västkusten var 2020 kring 100 st. Lek sågs i 4 vattendrag.

2021

Sammanlagda antalet havsnejonöga som beräknats gå upp i vattendragen på västkusten 2021 var omkring 200 stycken. Lek sågs i 5 av vattendragen.

2022

Sammanlagda antalet havsnejonöga som beräknats gå upp i vattendragen på västkusten 2022 var mindre än 100 stycken nationellt i Sverige. Lek sågs i 5 av vattendragen.

Oroande är att vattendragen i de södra delarna av Halland, som till exempel Stensån, Smedjeån, Genevadsån och Suseån saknar lekande havsnejonögon. För ett antal år sedan lekte nämligen havsnejonögon här. Det finns förhoppningsvis fortfarande larver kvar som kan sända ut luktämnen, så kallade feromoner, för att locka upp lekande individer kommande år.

Se filmen "Havsnejonöga - Sveriges mest hotade fisk"

På uppdrag av länsstyrelserna i Skåne, Västra Götaland och Halland har naturfotograf Johan Hammar tagit fram filmen "Havsnejonöga - Sveriges mest hotade fisk" som på ett enkelt sätt informerar om arten och dess besvärliga situation.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anders Thornberg

Besöksadress

Slottsgatan 2, Halmstad

Postadress

301 86 Halmstad

Organisationsnummer

202100-2353

Följ oss