Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Att bekämpa och förebygga ogräs
– med fokus på vitblära

Närbild på ogräset vitblära. Intill finns logotyper för Greppa Näringen, LRF, EU:s jordbruksfond och Länstyrelsen i Gotlands län.

Den 8 december stod bekämpning av ogräs på programmet när omkring 35 personer samlades på Grönt Centrum för att lyssna på Agneta Sundgren från Jordbruksverket. Innehållet kretsade framför allt kring vitblära, som ökar i omfattning på Gotland. Här är en sammanfattning från föreläsningen, för dig som veta mer om vitblära.

Vitblära är en nejlikeväxt – liksom nattglim, våtarv och hönsarv. Plantan kan bli upp till 80 cm hög och blommar från juni till september. Blommorna är enkönade och öppnar sig på kvällen eller vid mulet väder. Stjälken och bladen är håriga och känns ludna. Vitblära är ett örtogräs med stor fröproduktion, men den sprids även med rotbitar. Den är ett eller tvåårig, ibland flerårig och finns framför allt i åkerkanter och dikeskanter. Vitblära uppfattas som ökande och mycket svårkontrollerad.

Anledningen till att ogräs som vitblära blir ett stort problem beror troligen på flera saker men klimatet med varmare somrar, begränsad tillgång till kemiska växtskyddsmedel, att doserna för växtskyddsmedel sänks och även växtföljden kan påverka.

Det finns inte så mycket svensk information om vitblära utöver ett exjobb vid SLU av Sally Bondesson från 2022: Vitblära tar över Gotland – En sammanställning av kunskapsläget kring dess biologi och bekämpning.

Andra benämningar för vitblära är: Silene latifolia, Melandrium album, Silene alba, Silene pratensis, Lychnis vespertina, Lychnis dioica, Melandrium pratense, Melandrium vespertinum, Lychnis alba. På engelska heter den White campion eller White cockle och på danska aftenpragtstjerne.

Så känner du igen vitblära

Vitblära växter snabbt, så lär dig känna igen plantorna när de är små för att kunna bekämpa då. Hjärtbladen är ca 10 mm, äggrunda och lansettlika, med tydlig mittnerv. Örtbladen är 3-10 cm långa, mörkgröna och håriga, äggrunda med bågformade bladnerver. När vitblära är fullbildad är den upp till 80 cm hög och har vita blommor som slår ut på kvällen eller när det är mulet. Den liknar nattglim, som har mer klibbiga blad och stjälk, och vitblära har ett större rotsystem än nattglim.

Spridning av frön

Vitblära har en stor fröproduktion med 1 600 till 24 000 frön per planta. Frökapslarna öppnar sig efter 4-6 veckor och är livskraftiga 2-3 veckor efter pollinering av en särskild fjäril. Varje frökapsel har 250-300 frön. De kan flyta och kan därmed spridas med vatten. Livstiden i jorden kan vara upp till 20 år. Bäst groning har fröna vid en jordtemperatur på 11-15 grader. De behöver en ljusimpuls för att gro. Om de hamnar djupt ner går de i groningsvila.

Fröna gror när det finns lagom mycket värme och fukt. Alltför hög värme missgynnar dem (över 32 grader). Plantor som gror på våren blommar och sätter frön samma säsong. Plantor som gror på hösten övervintrar som rosett och sätter frön tidigt nästa säsong. Blommorna måste bort inom en vecka efter att de blommar för att bli av med dem innan fröna är mogna.

Fröna kan spridas med halmrester, gödsel och utsäde, eller fastna i pälsen på djur och kläder hos människor. Maskiner som tröskor, halmhackar, majshackar, jordbearbetningsredskap kan sprida fröna mellan fält. Agneta uppmanar till att tänka sig för när maskiner körs mellan fält. Någon rengöring är alltid bättre än ingen alls. Rådjur verkar tycka om knopparna. En av lantbrukarna på plats har hittat länsade vitblära, så spridning sker antagligen även via rådjur. Det finns ingen kunskap om hur länge fröna överlever i gödsel eller om djur har ätit upp dem.

Förökning med rötter

Rotens övre del har knoppar – skottanlag – som kan skjuta nya skott. Rotbitar med knoppar så korta som 1 cm kan gro och bilda nya plantor. På 13 cm djup gror de flesta inom två månader. Vid 38 cm djup gror omkring 25 procent. Rötterna är känsliga för uttorkning – på markytan dör rotbitar. Vitblära har en pålrot som är 5-40 cm lång och laterala rötter som kan gå ner till 1,2 meter.

Vad som får vitblära att trivas

Vitblära trivs i kalkrika, väldränerade jordar med hög mullhalt. Den gynnas av soliga ytor, men vill inte ha det alltför varmt. Vitblära klarar låg fuktighet och vind bra. Är marken vattensjuk trivs den inte. Kommentarer lyftes på föreläsningen om att ph-värdet och kalcium också kanske påverkar, eftersom Gotland är vitbläras bästa plats. En av lantbrukarna berättade att vitblära kom efter majsskörden, som växer glest och ljus kommer åt.

Varför har vitblära blivit ett problem på Gotland?

På Gotland har vi växtförhållanden som gynnar vitblära. Att den har börjat spridas mycket på senare tid kan bero på att den tidigare bekämpades med något växtskyddsmedel som inte får användas längre eller som fått sänkt dos. Ändrade växtföljder med mindre vall kan också påverka och konkurrenssvaga grödor har gett vitbläran utrymme.

På Gotland finns ca 86 000 hektar åkermark. En uppskattning från 2019 är att ett par tusen hektar på Gotland är drabbade av vitblära, varav 50-60 hektar riktigt allvarligt. Flera är eniga om att det antagligen är mer, men det finns inte någon nyare uppskattning.

Bekämpning av vitblära i olika grödor

Vall: Vall brukar vara ett sätt att hålla nere svåra ogräs, men det är tydligt att vitblära kan etablera sig där. Det är viktigt med 3-4 skördar för att undvika fröbildning. Om vitblära slås av hela tiden bör fröbanken minska.

Fodermajs: 75 g MaisTer + 0,5 Callisto två gånger rekommenderas, senast när majsen har åtta blad. Följ upp med radhackningar för att ta de som gror senare.

Raps: Inga försök är gjorda mot vitblära i oljeväxter. Centium/Kalif har effekt på vitblära. Årets Sverigeförsök på Gotland har graderats för vitblära.

Rotfrukter: I morötter och palsternackor används Centium. Upprepad behandling med Centium och jordbearbetning tycks hålla tillbaka vitblära.

Resultat från Jordbruksverkets demoförsök

Jordbruksverket har gjort demoförsök med en rad olika växtskyddsmedel under 2020-2023. Demonstrationsodlingarna är utan upprepning, så vi ska vara försiktiga med att dra stora slutsatser. Bara vitblära har graderats, och den kan breda ut sig om annat ogräs sprutas bort.

I demonstrationsodlingen 2023 användes flera olika herbicider i vårkorn och vårvete och behandling gjordes två gånger så att alla demonstrerade medel kombinerades med varandra. Ett spår lämnades också utan behandling så att grödan bara fick en behandling vid första eller andra tidpunkten. Ingen skörd är gjord så vi vet inte om den påverkades.

Slutsatser i demonstrationsodlingen 2023:

  • Endast en behandling har gett svag effekt. Om en gång tidigt är bättre än en gång senare går inte att säga i det här fallet.
  • Det preparat som gett bäst effekt är Ally Class. Det ingår i alla behandlingar som fått effekt 4 eller 5. (5 är bästa effekt på en skala från 1-5). Tillsats av MCPA har höjt effekten.
  • Duplosan Super (en produkt som inte är godkänd idag) ingår i behandlingar som fått effekt 4 i korn.
  • Ally 20 SX (liknar Ally Class men utan tillsats av karfentrazol) har inte haft samma effekt som Ally Class, men i kombination med Mustang Forte ändå en viss effekt. Ally 20 SX är inte godkänd i vårsäd i nuläget.
  • Halvbra lösningar kunde uppnås med Duplosan Super, Mustang Forte och Starane XL.
    Sämre kombinationer var de som innehöll CDQ och Duplosan D (om de inte kombinerades med Ally Class).
  • Två behandlingar har inte ökat effekten i alla demoodlingar som gjorts tidigare. Man har dragit slutsatsen att vitbläran hunnit bli alltför stor vid behandling två. Tidpunkten har betydelse – men hur ska vi veta när man ska pricka in den? När är de mest känsliga?

Ally Class, som har gett bäst resultat, ska förbjudas på grund av miljörisker, sista användning är 31 augusti 2024. Kombinationen Duplosan Super och Mustang Forte var det som gick näst bäst men Duplosan Super är inte godkänd i nuläget. Det behöver göras fler demonstrationer för att hitta möjliga lösningar med godkända preparat.

Summering från demoförsöken:

  • Metsulfuron som finns i Ally Class bör vara en intressant substans. Den finns i produkterna Ally 20 SX, CDQ, Tripali och Alliance.
  • Starane XL och Mustang Forte innehåller båda florasulam och får bara användas en gång per år, så de kan inte kombineras. Detsamma gäller tillsats av MCPA.
  • Vi behöver hitta en kombination med ett preparat som innehåller metsulfuron och ett preparat som innehåller florasulam för att förhålla oss till gällande preparatvillkor och de preparat som finns tillgängliga.

Tips och tankar

  • Mota Olle i grind – att förebygga är enklare än att sanera. Hindra fröspridning, handplocka och inspektera fälten.
  • Börja med rena fält och ha en varierad växtföljd, med höst- och vårsådda grödor och flerårig vall.
  • Bekämpa vitblära innan sådd. Att spruta på hösten håller ner vitblära. Kanske göra något på våren också.
  • Falsk såbädd kan vara en möjlighet.
  • Glyfosat i stubben höst eller vår innan sådd.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anders Flanking

Besöksadress

Visborgsallén 4

Postadress

621 85 VISBY

Organisationsnummer

202100-2312

Följ oss