Skyfallsliknande regn i Gotlands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Vad som skapar en god jordhälsa

Föreläsaren pekar på ett diagram i bilden från presentationen som visas på en bildduk. 14 personer som sitter och lyssnar syns i bild.

Svaret på frågan vad som skapar en god jordhälsa stod i fokus på föreläsningen och studiebesöket i Ekeby den 4 oktober, som anordnades inom projektet Ekologisk produktion.

Under föreläsningen i Ekebys bygdegård började Josefina Bergsten med att visa bilder på olika jordprover tagna i mikroskop. Vi fick se att det är väldigt lite levande organismer i ett prov från en konventionell åker. I en levande jord eller en ett prov från en kompost finns det mycket organiskt material, maskar, svamp, bakterier och nematoder. En jord utan levande organismer behöver vattenlösliga gödselmedel för att växterna ska kunna ta upp den.

Planetens gränser

Det finns nio kategorier definierade som planetens gränser. Många av dessa är kopplade till jorden och odling.

1. Klimatförändring
2. Förlust av biologisk mångfald
3. Ozonskiktets uttunning i stratosfären
4. Havsförsurning
5. Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler) (som orsakar övergödning)
6. Förändrad markanvändning (till exempel avskogning)
7. Färskvattenanvändning
8. Aerosoler i atmosfären (mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och levande organismer)
9. Nya kemiska substanser (”Novel entities”: till exempel organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster)

Av det dricksvatten som finns i världen används 70 procent inom jordbruket.

Fikapaus i Ekeby bygdegård under föreläsningen om jordhälsa

Olika sätt växter kan ta upp näring

Utöver solen och det som finns i luften finns allt växterna behöver i jorden. Det behövs mikroorganismer för att växterna ska få tillgång till det som finns i jorden. Svamp utsöndrar enzymer som tillgängliggör ämnen för växternas rötter. Svampar och bakterier får socker och lite protein tillbaka från växten. Luftigheten i jorden är mycket viktig för att de naturliga systemen i jorden ska fungera, den får inte vara för kompakt! En jord som byggs upp av levande organismer blir luftig.

Bakterier och svamp bryter ner organiskt material. Svamp bygger upp kolinlagringen medan bakterierna bryter ner den. När vi plöjer så skapar vi en kompakt plogsula som gör att det finns mindre syre i den nedre delen av jorden. Bakterier bryter ner kolet på ytan efter en plöjning vilket gör att plöjningen ökar kolavgången från jorden.

Tre kvinnor står vid en kompost inne i en lada.

Kompost

Det finns flera olika sätt att bygga upp en kompost. Josefina använder en lagerpall underst och sätter sedan ett nät ovanpå, exempelvis kompostgaller. Det är viktigt att det är luftigt från alla håll. Det kan även vara bra att lägga en presenning luftigt ovanpå komposten. I komposten ska vi lägga 50-60 procent brunt material ( träflis, vissna löv, papp, halm) vilket har hög kolhalt, 30-40 procent grönt material (gröna växter, släke, frukt, matrester) samt 10-20 procent material med hög kvävehalt (gödsel, gröna baljväxter, spannmål utan skal, blod-/benmjöl, kött).

Komposten behöver fukt och Josefina rekommenderar 50 procent fuktinnehåll. Om temperaturen är hög så behöver komposten vändas runt. Beroende på temperaturen så ska komposten ligga olika länge. Är temperaturen 77 °C i mitten av komposten så behöver den vändas direkt, är temperaturen 65 °C så bör komposten vändas efter två dygn, vid 55 °C så bör den vändas efter tre dygn. Det är optimalt att låta komposten ligga i sex månader innan den läggs ut. När temperaturen är över 55 °C så förstörs ogräsfrön.

Josefina använder lite av sin kompost för att göra kompost-te. Bryggningen tar 24-48 timmar. Det kan vara bra att tillsätta lite fruktjuice för att gynna bakterietillväxten. Vattnet måste ha syretillförsel under bryggningen så att syrehalten i vattnet är hög. Nybryggt kompost-te har en aktiv tillväxt av bland annat bakterier, amöbor och flagellater. Under bryggning har vattnet samma temperatur som omgivningen.

I sin trädgård på Three Pheasants Bed & Breakfast arbetar Josefina genom att lägga komposten på jorden och sedan lägga ett tjockt täckmaterial ovanpå. I täckmaterialet planterar hon förkultiverade plantor. När det kommer upp ogräs mellan plantorna påverkar det inte grönsakerna så mycket, eftersom grönsakerna har ett försprång. Josefina rensar inte bort ogräset, då det också är organiskt material som bidrar till jordens välmående.

Josefina studerar The soil food web school. Hon rekommenderar varmt boken ”What your food eat” av David Montgomery och Anne Biklé.

Det här var den femte och sista delen i en serie träffar för att höja kunskapen och byter erfarenheter kring odling av grönsaker, frukt och annat.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anders Flanking

Besöksadress

Visborgsallén 4

Postadress

621 85 Visby

Organisationsnummer

202100-2312

Följ oss