Bengtarkilen

Storblockig tallskog i solljus.

Den så kallade Bengtarkilen ligger runt 300 metersnivån i den nordöstra delen av Orsa kommun i det flackare, sjörika stråket mellan Ore älv och Orsas riktiga höjdlägen. Bengtarkilens viktigaste naturvärdena är knutna till den gamla skogen. Men området har också ett värde som intressant utflyktsmål och strövområde.

En äkta gammelskog

Skogen är en äkta gammelskog eller naturskog med både flerskiktade tallskogar och partier med gammal granskog. Totalt fördelar sig trädslagen lika mellan gran och tall med ett blygsamt lövinslag. Likväl är det tallen som dominerar intrycken mycket beroende på det stora inslaget av gammeltallar. I östra delen ligger det åtskilliga vindfällen från novemberstormen 2001. Delar av Ivarstjärnarna, Skomakartjärn, Ivarsån och några öppna myrar ingår också i reservatet.

Värden för biologisk mångfald

Hela området med sina ovanligt virkesrika gammelskogar, myrar och tjärnar bildar en enda stor sammanhängande värdekärna. Här ingår också biologiskt rika skogspartier med speciella karaktärer t ex sumpskogarna längs Ivarsån och ett bördigt granstråk med lövinslag i en sänka väster om vägen. Den samlade mängden död ved är stor i reservatet.

Myrar och sjöar

Ivarstjärnarna och Skomakartjärn är ordinära skogstjärnar där det i Ivarstjärnarna lever bestånd av abborre, lake och elritsa. I Ivarsån förekommer stensimpa. Vid Ivarsån har de omgivande skogsmarkerna ett stort inslag av sumpskogar. På myrarna i området kan man fläckvis träffa på mer krävande arter som ängsnycklar, snip, björnbrodd, tvåblad, dvärglummer och skavfräken.

Arter med höga krav

Trots frånvaron av artinventeringar har många arter med höga krav på naturmiljön påträffats här både bland svampar, mossor, lavar, fåglar och kärlväxter, t ex gränsticka, rosenticka, kötticka, violmussling, rynkskinn, aspfjädermossa, purpurmylia, vedtrappmossa, dvärgbägarlav, lunglav (se bild här bredvid), skrovellav, korallblylav, varglav, tretåig hackspett, duvhök, tjäder, lavskrika, tvåblad, knärot, dvärglummer och björnbrodd.

Värden för friluftsliv

Den som vill uppleva en gammelskog har goda möjligheter i Bengtarkilens naturreservat där också tjärnarna, myrarna och Ivarsån bidrar till att göra området mer varierat och attraktivt. Även om reservatet ligger långt från de stora vägarna är det lätt att nå via den skogsbilväg som följer Ajtomäkis bergsfot genom reservatet.

Området utökas med gamla träd och udda arter

2019 utökades området i väster med drygt 30 hektar. Utökningen består av en äldre naturskog, med gran i olika åldrar. Vissa träd visade sig vara riktigt gamla. Den äldsta borrade granen var 390 år gammal! Skogen är rik på död ved i olika nedbrytningsgrad. I området finns också inslag av hällmarkstallskogar med gamla tallar med platta kronor och så kallad pansarbark. Här finns ännu mer av den värdefulla döda veden i form av torrakor och silverlågor. Gamla aspar, sälgar och enstaka rönnar finns spritt här och var, många med bohål. Området bär spår efter brand och dimensionshuggning men saknar spår av skötsel i senare tid. Många ovanliga arter har hittats inom området, däribland lunglav, rynkskinn och ullticka. Detta tyder på att området inte har påverkats av modernt skogsbruk vilket ger mycket höga naturvärden.

Föreskrifter

I reservatet är det inte tillåtet att...

  • skada växande eller döda träd, vindfällen, stubbar eller lågor
  • köra motordrivet fordon i terrängen

Serviceinformation

Kontakt

Fakta

Bildades: 2005, utökades 2019
Storlek: 134 ha + 31 ha
Kommun: Orsa
Förvaltare: Länsstyrelsen