Hartjärn

Reservatet är beläget på det flacka Kapplabergets sydostliga sluttning, ungefär en halvmil söder om Björbo. Omgiven av några mindre myrmarksområden breder här en tät gammal tall- och granskog ut sig. I mitten av reservatet finns ett område med några riktigt rejäla tallar – bjässar som varit med länge!

Vad gör platsen speciell?

De västra och norra delarna av reservatet är de äldsta, där rikligt med hänglavar hänger från träden och några träd är uppskattningsvis 250 år gamla. De östra och sydöstra delarna är inte lika gamla. Där finns träd som är ungefär 100 år.

Hartjärn blev reservat redan 1967, men då gällde det bara några hektar i mitten av det nuvarande reservatet. Här finns ett gäng rejält grova och gamla tallar. Sedan dess har reservatet utökats i två omgångar och omfattar nu ca 42 ha. Enligt de två första besluten skulle reservatet lämnas för fri utveckling, vilket betyder att reservatet rår sig själv utan åtgärd. Vad man inte tänkte på då var att under tidigare århundraden brann den här typen av skogar med jämna mellanrum (i snitt vart 40 år i de här delarna av landet). I modern tid har människan upprättat en effektiv brandkår som släcker alla skogbränder, något som förändrat hur skogarna ser ut.

Inför den senaste utökningen 2018 konstaterades att de gamla tallarna i de centrala delarna börjar bli skadade av den uppväxande granen och Länsstyrelsen beslutade  att östra och centrala delarna av reservatet på sikt ska naturvårdsbrännas (se skötselplanen). Men då det sannolikt dröjer lite har Länsstyrelsen under senare år gjort manuella åtgärder för att det inte ska bli för tätt med gran som stör områdets tallar i östra delen av reservatet. Den västra delen av reservatet kommer huvudsakligen att lämnas för fri utveckling.

2021 gjordes en röjning av smågran i den östra delen av reservatet. Löpande har Länsstyrelsen även tagit bort enstaka större träd som stått och trängts med de allra grövsta tallarna i det centrala området. Detta eftersom de gamla tallarna skadas av uppväxande granar som snor åt sig solljuset och näringen. Länsstyrelsen vill vårda de gamla mäktiga tallarna så de får finnas kvar många år till. Lägg handen mot den grova barken och fundera på vad de kan ha varit med om tidigare i sitt långa liv.

Intressant fotoserie från reservatet

Fotografen Bengt Erkers i Björbo har fotoserier från Hartjärnsreservatet från i stort sett fasta fotopunkter från 1976 och sedan vart tionde år fram till nutid. Där kan man särskilt på några av bilderna få en inblick i dynamiken i en naturskog. Bengt tänker fortsätta fotografera, men nu med femårsintervall. I rastkojan vid reservatet ligger en pärm med alla fotona så att du som besökare kan ta med pärmen in i reservatet och jämföra vid de enkla stolpar som Bengt satt upp vid fotopunkterna. Vissa av stolparna har ramlat, så det kan vara svårt att hitta alla fotopunkterna.

Besöksinformation

För att besöka reservatet svänger du av Riksväg 66 vid vägskylten ”Naturreservat 4 km” och sedan är det skyltat mot naturreservatet. Observera att vägen under tjällossningstider är bommad direkt efter avtaget från Riksväg 66.

Reservatet ligger precis norr om vägen och det finns en parkering med plats för cirka 5 bilar där det finns reservatsskylt och rastbord.

Genom området passerar en vandringsled som ingår i ett stort ledsystem som knyter ihop gamla fäbodleder i Gagnefs kommun. Det är Friluftsfrämjandet Gagnef som förvaltar ledsystemet utanför reservatet, sträckan inom reservatet förvaltas av Länsstyrelsen.

Efter ungefär 100 meters vandring från parkeringen ligger en kolarkoja som även den förvaltas av Friluftsfrämjandet Gagnef. I kolarkojan finns två britsar och en eldstad. Ved är säkrast att ta med själv om man vill elda. Det kan finnas ved under det lilla taket på baksidan av kolarkojan, men det är inget som vi garanterar.