Risk för vattenbrist i Blekinge länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Miljöövervakning

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Länsstyrelsen övervakar länets miljö

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.

En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.

Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller mellan åren 2021-2026.

Miljöövervakning i Blekinge

Den regionala miljöövervakningen analyserar, beskriver och följer förändringar i miljösituationen i länet. Kunskapen ger underlag för att bedöma effekterna av genomförda åtgärder och behovet av ytterligare åtgärder för att nå uppsatta miljömål. Resultaten från miljöövervakningen är ett viktigt underlag när beslut ska fattas i olika typer av miljövårds-, naturvårds- och planeringsärenden. Miljöövervakningen har en också en central roll i uppföljningen av miljömålen.

Övervakningen i länet sker bland annat genom artinventeringar och mätningar av vattenkvalitet och kvantitet. I Blekinge prioriteras övervakning av sötvatten inklusive grundvatten, följt av landskap samt kust och hav. Områdena är utpekade eftersom de är hotade och dessutom har stor betydelse för den biologiska mångfalden och för samhället i stort.

Regionalt miljöövervakningsprogram för Blekinge län 2021-2026 Länk till annan webbplats.

Miljöövervakningen i Blekinge är indelad i följande programområden (arbete pågår):

Frisk luft utan skadliga ämnen är en förutsättning för människors hälsa. Att arbeta för god luftkvalitet en del av Sveriges åtagande med att uppfylla det globala Agenda 2030-målet God hälsa och välbefinnande.

Miljöövervakningen ska bland annat visa om luften i Blekinge innehåller föroreningshalter som riskerar att överskrida miljökvalitetsnormerna för luft eller preciseringarna i miljökvalitetsmålet Frisk luft.

I länet bedriver Blekinge Kustvatten och Luftvårdsförbund samordnad recipientkontroll. Genom förbundet samordnas flera mätningar och analyser för luftkvalitet, både inom länet och gemensamt med andra län.

Slitage av däck och vägbanor, förbränning av bränslen och utsläpp från olika processer är några av orsakerna till skadliga ämnen i luften. Sveriges luftkvalitet har förbättrats - men orsakar ändå skador på människors hälsa, växter och kulturminnen. Hos människor kan luftföroreningar bland annat ge försämrad lungfunktion samt hjärt- och kärlsjukdomar. Föroreningar i luften inverkar på klimatet och bidrar även till försurning och övergödning.

Programområde luft på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Blekinge Kustvatten och Luftvårdsförbund Länk till annan webbplats.

Omfattande skogsdöd i centrala Europa i början av 1980-talet kopplades till försurande luftföroreningar. Risken att Sverige skulle drabbas av samma problem bedömdes som överhängande och därför påbörjades mätningar år 1985 i Blekinge. Syftet med delprogrammet är att beskriva den regionala belastningen av försurande nedfall samt att följa förändringar med tiden. Undersökningarna bekostas av Blekinge Kustvatten och Luftvårdsförbund.

Mätningarna visar att Blekinge tillhör ett utsatt område när det gäller nedfall av försurande svavel och kväve. Sedan mätningarna startade har nedfallet av svavel minskat betydligt. När det gäller kväve är det svårt att se tydliga förändringar. Resultaten sammanställs i årsrapporter som finns tillgängliga via Krondroppsnätets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Data utgör underlag för miljömålsindikatorerna:

Blekinge deltar i det gemensamma delprogrammet Marknära ozon. Mätningarna bidrar till den nationella övervakningen av ozon genom att ge en mer detaljerad information av ozonvariationen i landskapet i södra Sverige.

Inom det gememsamma delprogrammet genomförs månadsvisa mätningar av ozon vid sjön Sännen i Ronneby kommun. Inom den nationella miljöövervakningen mäts ozonhalten timvis i Rödeby, Karlskrona kommun. Lokalerna i Blekinge är klassade som låglänta lokaler inom kustzonen.

Blekinges deltagande i ozonmätnätet finansieras av Blekinge Kustvatten och Luftsvårdsförbund.

Gemensamma delprogrammet Marknära ozon på webbsidan för regional miljöövervakning Länk till annan webbplats.

Ozonhalt timme för timme på Svenska miljöinstitutets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I länets tätorter är vägtrafik, arbetsmaskiner och småskalig vedeldning de största källorna till utsläpp av partiklar, kvävedioxid, polyaromatiska kolväten och flyktiga organiska ämnen. Dessa utsläpp sker på låg höjd vilket gör att människor exponeras i en betydande omfattning.

Kommunerna har ansvar att se till att utomhusluftens innehåll av olika föroreningar klarar fastställda miljökvalitetsnormer. Sedan några år tillbaka samverkar kommunerna i Blekinge när det gäller luftövervakning i tätorter.

Partiklar är en av de viktigaste luftföroreningarna i Sverige och orsakar betydande negativa hälsoeffekter. Halterna av partiklar (PM10) kontrolleras i Karlskrona och Karlshamn med avancerade mätinstrument som kan leverera timmedelvärden. På Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats. presenteras resultaten för de senaste 24 timmarna i diagram.

Relaterad information:

SMHIsLuftwebb, datavärd inom luftmiljö Länk till annan webbplats.
Program för samordnad kontroll av luftkvalitet Blekinge län 2020-2021 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Luftkvalitetsmätningar i Blekinge 2016-2017 Pdf, 2.8 MB.
Luftmätningar i Blekinge län april 2012-mars 2013 Pdf, 1.7 MB.
Underlag till ett samordnat mätprogram för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet Pdf, 318.1 kB.

Förekomst av lav är en bra indikator för luftkvaliteten i ett område, eftersom många lavar är känsliga för luftföroreningar. Om det förekommer skador på laven, antalet arter är mycket lågt eller om det helt saknas lav är det en allvarlig och negativ miljösignal.

Lavar och luftkvalité är en undersökning som genomförs i länet på uppdrag av Blekinge Kustvatten och Luftvårdsförbund. Det huvudsakliga syftet har varit att med hjälp av lavar studera effekter och trender när det gäller luftföroreningar. En första inventering utfördes 2003 med uppföljande inventering 2008 och 2013. Under 2020 har en mer omfattande
analys gjorts av samtliga träd från alla år.

Lavar och luftkvalité - undersökning i Blekinge län 2020 Länk till annan webbplats.

Det genomförs nationell övervakning i Blekinge inom undersökningarna metaller i mossa Länk till annan webbplats. och försurande och övergödande ämnen i bakgrundsluft Länk till annan webbplats.. Sedan några år tillbaka finns även en nationell övervakningsstation av marknära ozon i Rödeby. Aktuella halter redovisas i Ozonjouren Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..    

Naturvårdsverket om nationell övervakning av luft Länk till annan webbplats.

Den regionala miljöövervakningen av skogsmark inriktar sig särskilt på att följa markanvändningens och andra förändringars effekter på biologisk mångfald i skog. Information om den nationella övervakningen av skog finns på Naturvårdsverkets hemsida.

75 procent av Blekinges landareal utgörs av skogsmark (år 2015), varav 96 procent räknas som produktiv skogsmark. Produktiv skogsmark är mark som är lämplig för skogsproduktion och som inte i någon större omfattning används för något annat ändamål. Hälften av den produktiva skogsmarken i länet utgörs av gran, 14 procent av ädellöv och
8 procent tallskog (SCB år 2016). Bland övriga län är det endast Skåne som har större arealer ädellövskog.

Miljöövervakningen som bedrivs inom programområde Skog berör främst miljökvalitetsmålen Levande skogar, Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning samt Ett rikt växt- och djurliv och de globala målen Hälsa och välbefinnande, Hållbar energi för alla, Bekämpa klimatförändringen, samt Ekosystem och biologisk mångfald för hållbar utveckling till år 2030. Omfattande miljöövervakning av skog bedrivs förutom på länsstyrelserna även av SLU (Riksskogstaxeringen) samt Skogsstyrelsen. Miljöövervakningen ger underlag till miljömålsuppföljningen samt rapporteringar för internationella konventioner och EU direktiv. Sektorsansvaret för skog ligger på Skogsstyrelsen.

Grön bokskog med stenmur i förgrunden

Bokskog i Pieboda naturreservat, september 2013. Foto: Ulrika Widgren

I ett gemensamt delprogram för miljöövervakning i Blekinge, Kronoberg, Halland och Skåne följs förändringar i förekomst av 26 indikatorarter av mossor och lavar i bokskog. Förutom arterna noteras bland annat stamomkrets, rötning och trädslag. Resultaten ska på sikt utgöra underlag för utvärdering av miljötillståndet i bokskog i södra Sverige.

Syftet med övervakningen är att följa tillstånd och förändringar, i detta fallet genom att registrera artsammansättningen av trädlevande lavar och mossor i värdefulla bokskogar. Därför kommer dessa bokskogar behöva återinventeras. Det görs med intervall om 6-12 år beroende på resurser. Sammanlagt inventerades vid senaste inventeringsperioden 120 bokskogar, 30 områden i varje län, med en total yta av 270 hektar. Urvalet av områden innefattar såväl skyddade som oskyddade naturvårdsintressanta bokskogar, men inte produktionsskog. Totalt registrerades mer än 45 500 träd. Artrikedomen var högst i bokskogar i Halland och västra delen av Kronobergs län, medan sydvästra Skåne utmärker sig som mer artfattig. Detta kan bero av skillnader i lokalt klimat. Vissa arter har också en mer östlig utbredning.

Epifytiska lavar och mossor i bokskog - utvärdering av miljöövervakning i södra Sverige 2011-2014 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Epifyter i bokskog- en inventeringsrapport från miljöövervakning 2012-2013 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Blekinge län delfinansierar sedan år 2020 inte längre delprogrammet Miljötillståndet i skogslandskapet.

Uppföljning av biologisk mångfald (UBM)

Skogsstyrelsen följer upp biologisk mångfald i skog. Syftet är att beskriva nuläget för den biologiska mångfalden i skog med höga naturvärden och följa upp vilka förändringar som sker på lång sikt. Inventeringen görs i stickprov och är ett sätt att följa upp effekter i skogen av skogssektorns arbete för att bevara den biologiska mångfalden. Inventeringen omfattar alla 650 signalarter och visar hur många arter som finns på objekten, samt i vilken mängd de finns. Även rödlistade arter noteras, liksom grova träd och grov död ved.

Återväxtuppföljning (tidigare Polytax)

Skogsstyrelsen har inventerat den skogliga återväxten med olika metoder sedan tidigt 1960-tal. Syftet har varit att studera i vilken mån skogsvårdslagens regler för återväxt följs samt i vilken mån lämpliga föryngringsmetoder används. Urvalsramen är anmälningar om föryngringsavverkning. Ansökningar eller tillstånd i ädellövskog ingår inte i urvalsramen. Utvecklingsarbete pågår ständigt för att förtydliga olika inventeringsparametrar.

Riksskogstaxeringen

Riksskogstaxeringen utförs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå. Den första riksskogstaxeringen (RIS) utfördes år 1923. Dess främsta syfte är att beskriva tillståndet, tillväxten och avverkningen i våra skogar. Riksskogstaxeringen är en del av Sveriges officiella statistik (SCB). Riksskogstaxeringen bedrivs som en stickprovsinventering. Ett urval av träden, markvegetationen med mera väljs slumpvis ut och används sedan för att skatta den totala volymen av alla träd, den totala arealen täckt med viss vegetation med mera. Under 2019 inventerades 84 provytor i Blekinge på tillfälliga trakter och 153 provytor på permanenta trakter, en del enbart via flygbild, men närmare 70 procent av dem besöktes och inventeras i fält.

Om Riksskogstaxeringen på SLU:s webbplats. Länk till annan webbplats.

Åtgärdsprogram för hotade arter

Länsstyrelsen i Blekinge berörs av ett 40-tal åtgärdsprogram. Av dessa prioriteras bland annat åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd/ädellövträd och vedlevande insekter. De gamla träden erbjuder en stor mängd livsmiljöer i form av exempelvis barkspringor, håligheter och döda grenar. Men förändringarna i landskapsbilden har gjort att miljöer med gamla träd blivit färre och att avstånden mellan dem har ökat. Det har lett till att många arter knutna till dessa miljöer i dag är sällsynta och hotade. I ett försök att bryta trenden har Naturvårdsverket tagit fram ett nationellt åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. I Blekinge pågår inventeringar av skyddsvärda träd och åtgärder för att gynna dessa.

Jaktstatistik för samtliga jaktbara viltarter

Jaktstatistik finns hos Svenska Jägarförbundets, viltdata.se. Viltdata är ett webbaserat system med syfte att ge underlag till förvaltning och övervakning av jaktbart vilt. Systemet hanterade tidigare främst uppgifter om älgobservation och fällda älgar, vilket rapporterades per jaktlag, nödvändigt för att bevaka populationens utveckling i syfte att åstadkomma en fungerande älgförvaltning.

Biogeografisk uppföljning av Natura 2000 och uppföljning inom skyddade områden

Syftet med uppföljningen är att uppfylla områdesvisa, nationella och regionala behov av kunskap om tillståndet för naturtyper och arter i skyddade områden. Huvudsakligen följs skog upp med fjärranalys som metod. I mån av resurser genomförs även uppföljning med mätmetoder i fält, framför allt avseende typiska arter, död ved och trädslagsföryngring.

Rapporteringen enligt art- och habitatdirektivet görs vart sjätte år på nationell nivå enligt direktivets artikel 17. ArtDatabanken har på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten sammanställt underlag till rapporteringen för merparten av arterna och alla naturtyper. Rapporteringen omfattar alla arter och naturtyper i direktivet, däribland skog. Dess status i boreal- och nemoral zon framgår av rapporteringen.

Med jordbruksmark menas här områden som nyttjas, eller som nyligen nyttjats för åkerbruk, bete eller ängsbruk. Hit hör även småbiotoper i eller intill sådan mark, till exempel dikesrenar, alléer, åkerholmar och märgelgravar.

Blekinge är ett våtmarksfattigt län. Endast omkring 5 % av landarealen täcks av våtmarker och de flesta är små eller mycket små. Programområdet omfattar för programperioden 2015-2020 framförallt övervakning av våtmarker med avseende på biologisk mångfald.

Programområdet Landskap syftar till att övervaka landmiljön på en mer övergripande nivå än vad som bedrivs inom programområdena Skog, Jordbruksmark och Våtmark.

Det finns många hot mot vattenkvaliteten. Blekinge är bland de hårdast drabbade länen i Sverige vad gäller försurning av mark och vatten. Detta har lett till en omfattande kalkningsverksamhet. Andra hot som förekommer mot sötvattensmiljöer i länet är fysisk påverkan, övergödning, brunifiering samt tillförsel av miljögifter. Även mot dessa hot sker övervakning i Blekinge.

I länets sjöar och vattendrag är övervakningen främst inriktad för att följa upp försurning, övergödning, fysisk påverkan och biologisk mångfald. Majoriteten av den övervakning som genomförs bekostas inte av regionala miljöövervakningsmedel utan sker inom ramen för kalkeffektuppföljning samt samordnad recipientkontroll. Övervakningen kan i princip delas upp i följande tre områden:

  • Verksamhetsutövare är skyldiga att dokumentera miljöeffekten av sina utsläpp och detta sker i regel inom ramen för olika typer av vattenvårdsförbund (samordnad recipientkontroll). Uppgifter om övergödning och miljögifter men även om vattenkemi, bottenfauna, kiselalger samt fisk samlas in.
  • Kemisk och biologisk uppföljning av kalkningsverksamheten. De biologiska undersökningarna avser främst bottenfauna, fisk och kiselalger.
  • Övrig övervakning som t.ex. biotopkartering och olika typer av artövervakningar, t.ex. uppföljning av stormusslors förekomst, utbredning och fortplantning, övervakning av sjöhjortron, övervakning av glacialrelikta kräftdjur samt kiselalgsinventering.  

De vattenlevande organismernas reaktioner på olika mänskliga ingrepp i vår miljö är viktiga att observera. De vattenprov som tas i till exempel kalkade sjöar kan endast visa statusen vid det aktuella provtagningstillfället. Biologiska förändringar däremot visar på förändringar i miljön under en längre tid.

I Sverige utförs kalkning av vatten i sjöar och vattendrag med statliga bidrag sedan 1976. Syftet med detta delprogram är att kontrollera kemisk- och biologisk måluppfyllelse av den kalkningsverksamhet som bedrivs i Blekinge.

Effektuppföljningen av kalkning och biologisk återställning sker med hjälp av kemisk och biologisk provtagning i målpunkter och styrpunkter. En målpunkt är en provpunkt eller en provsträcka inom ett åtgärdsområde som är kopplad till ett uppföljningsbart kemiskt eller biologiskt mål. Styrpunkt är en vattenkemisk provpunkt som framförallt är till för att optimera kalkningsinsatserna.

Provtagning av vattenkemi koncentreras till de vattenkemiskt sett kritiska punkterna och sker företrädesvis under de förhållanden som ger sämst förutsättning för vattenkemisk måluppfyllelse. Effektuppföljning av biologiska mål sker i huvudsak i målpunkter och omfattar undersökning av bottenfauna, nätprovfiske samt elfiske. Provtagning av bottenfauna sker i vattendragen under hösten. För att följa upp mörtreproduktionen mm. bör nätprovfiske genomföras i sjöar under sommarhalvåret. Nätprovfiske är förhållandevis dyrt och har därför inte utförts varje år. För att följa upp bland annat öringbestånden i vattendragen bedrivs elfiske under sommarhalvåret. Effektuppföljningsdata används som underlag för vattenförvaltningen.

För mer information om kalkning, se länsstyrelsens hemsida om kalkning Öppnas i nytt fönster..

Syftet med delprogrammet är att långsiktigt undersöka tillstånd i relativt opåverkade sjöar av regionalt intresse. Delprogrammet är en förtätning av mätningarna i det nationella programmet Trendsjöar som ska ge ett mått på tillstånd i lokalt opåverkade sjöar i Sverige.

Resultaten från programmet används för att följa upp miljökvalitetsmålen:

Sjöarna som ingår i delprogrammet har långa tidsserier och övervakas med både kemiska och biologiska parametrar. I Blekinge provtas sex referenssjöar inom det regionala delprogrammet: Mossgöl (Karlskrona kommun), Fersjön, Skäravattnet, Vitavatten, Hultasjön (Ronneby kommun) samt Vitavatten (Olofströms kommun). Provtagning av vattenkemi sker två gånger per år. Nätprovfiske genomfördes år 2016 i alla sjöarna.

Ett naturligt vattendrag är opåverkat av mänskliga ingrepp och kemiska föroreningar. Sådana vattendrag är ovanliga och därför värda att bevara. För att göra en naturvärdesbedömning av ett vattendrag krävs många undersökningar av miljön i och kring vattendraget.

Hoten mot de djur och växter som lever i vattendrag är många. Försämring av vattenmiljön kan ske genom försurning, övergödning och igenslamning av bottnar eller förändringar av vattendragens naturlighet (till exempel genom rensning, omgrävning av fåran och vattenreglering). Detta gör att många av de arter som förekommer i ett naturligt vattendrag får väldigt svårt att överleva eller slås ut helt. Även aktiviteter på land i direkt anslutning till vattendraget kan ha stor negativ påverkan på vattenmiljön (till exempel kalavverkningar, dikningar och intensivt jordbruk).

Biotopkartering av vattendrag

För att kunna skydda, bevara och återställa värdefulla vattenbiotoper, exempelvis lek- och uppväxtområden för fisk, behövs ökad kunskap om våra vattendrag. Mycket informationen kan fås genom en inventeringsmetod som kallas biotopkartering Pdf, 54 kB.. Metodiken innebär att man vandrar utmed vattendraget och inventerar vattenmiljöer och intilliggande mark.

Hittills har 23 vattendrag helt eller delvis inventerats i Blekinge: Lyckebyån, Silletorpsån, Nättrabyån med biflöden, Listerbyån, Bräkneån, Husörenbäcken, Årydsån, Mieån, Mörrumsån, Snöflebodaån med Byamålaån, Lekarebäcken och Farabolsån, Grytån/Vilshultsån med Ulvsbäcken, Vierydsån (upp till Nässjön), Landabäcken/Brömsebäck, Gallån samt Västra och Östra Orlundsån. Det finns en rapport framtagen från biotopkarteringen i Årydsån år 2001 Länk till annan webbplats..

I Biotopkarteringsdatabasen Länk till annan webbplats. kan du söka och hämta data från genomförda biotopkarteringar. Det finns också ett nationellt register över vandringshinder.

Naturvärdesbedömning av vattendrag

För att ta fram ett samlat naturvärde för hela vattendraget behövs förutom biotopkarteringsdata även andra viktiga kunskapsunderlag som till exempel:

  • Bottenfaunaundersökningar
  • Provfiske i vattendrag
  • Artövervakning - stormusslor
  • Vattenkemiprovtagning

En naturvärdesbedömning är ett mycket bra hjälpmedel då det gäller prioritering av vilka vatten vi främst ska jobba med i länet. De med mycket höga - höga naturvärden är i behov av långsiktigt skydd för att de värden som finns där ska bevaras. De vattendrag med måttligt-höga naturvärden är de som vi främst prioriterar vad gäller restaureringsarbete medan ett vattendrag med mycket lågt naturvärde nedprioriteras då det kräver så pass mycket resurser för att ens få det till måttligt naturvärde.

Sammanställning av naturvärdesbedömningar av vattendrag i Blekinge Pdf, 401.5 kB.

Naturvärdesbedömning av vattendrag i Blekinge län – System Aqua-bedömning av sju vattendrag Pdf, 2.5 MB.

Naturvärdesbedömning av vattendrag i Blekinge - System Aqua-bedömning av 17 vattendrag Pdf, 2.5 MB.

På nästan alla ytor i vattendrag och sjöar som nås av ljus växer fastsittande alger. En av de vanligaste typerna av påväxtalger är kiselalger. Kiselalgsarter har oftast mycket specifika krav på den miljö som krävs för att de ska kunna växa. De är därför goda indikatorer på vattenkvalitet. I vattenförvaltningen används de för att bedöma surhet eller påverkan från näringsämnen och organiska föroreningar.

Kiselalger är encelliga organismer med kiselhaltigt skal, inte sällan med spektakulära former. De dominerar ofta gruppen påväxtalger, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan reagerar på förändringar i vattenkvaliteten.

Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet. Man utnyttjar då att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden, avseende exempelvis pH, näringshalt, förekomst av lättnedbrytbara organiska miljögifter. Vissa arter minskar i antal eller försvinner, medan andra ökar och nya tillkommer. Kiselalger förökar sig snabbt vid deras respektive optimala förhållanden, vilket gör att ett tillfälligt punktutsläpp kan spåras kort efter det skett. Samtidigt återspeglar fördelningen av kiselalger normalt förhållandena i ett vattendrag under en längre tid, upp till ett år före provtagning. Kiselalger är alltså mycket lämpliga att använda i övervakningen av länets vattenkvalitet.

Programmet för kiselalgprovtagning har en 6-årscykel där vissa lokaler (mätplatser i vattendrag) testas tätare än andra. Generellt provtas cirka 10 lokaler årligen.

Rapport från tidigare års provtagning finner du på Länsstyrelsen Blekinges sida för publikationer Länk till annan webbplats..

Sjöhjortron är en ovanlig kolonilevande blågrönalg som sedan 2005 är med på ArtDatabankens rödlista över hotade arter och är klassad som missgynnad. Arten indikerar stabila, icke försurade och icke övergödda klarvattensjöar.

Syftet med delprogrammet är att följa artens förekomst och utbredning. Under sommaren 1994 inventerades tolv sjöar i Blekinge med avseende på sjöhjortron, Nostoc zetterstedtii. Algen hittades i tre sjöar: Horsasjön, Vitavatten (Rösjö) och Vitavatten (Baggeboda). Efter flera års inventeringar har det konstaterats att Vitavatten (Baggeboda) inte längre hyser arten. Sjön ingår därför inte längre övervakningsprogrammet. Övervakning genomförs var tredje år och den senaste undersökningen genomfördes år 2017.

Övervakning av sjöhjortron i Blekinge 2014 Länk till annan webbplats.

Många av de glacialrelikta kräftdjuren är känsliga för låga pH-värden och fungerar därför som försurningsindikatorer. Genom att återinventera dessa kräftdjursarter i sjöar dokumenteras därför bland annat effekter av försurning respektive kalkning.

Med glacialrelikta djur menas djur som invandrade till Skandinavien under den senaste istiden och som har blivit kvar när den Baltiska Issjön "drog sig tillbaka". Glaciala reliktdjur förekommer naturligt endast i vissa sjöar och vattendrag nedanför högsta kustlinjen, dvs. den högsta strandlinje som Östersjön i något av sina utvecklingsstadier nått upp till.

De sjöar som undersökts med avseende på glacialrelikta kräftdjur är; Stora Kroksjön i Karlshamns kommun samt Blanksjön och Galtsjön i Ronneby kommun. Inga glacialrelikta kräftdjur har påträffats i Blanksjön och Galtsjön på många år och därför övervakas endast Stora Kroksjön nu för tiden. Övervakning genomförs vart 5:e år.

Den senaste undersökningen genomfördes år 2013. Tre relikta kräftdjursarter, Mysis relicta, Pallasea quadrispinosa och Monoporeia affinis påträffades i Stora Kroksjön. Samma resultat har uppnåtts vid alla tillfällen sedan 1960-talet som Stora Kroksjön har inventerats. För att bättre kunna skatta täthet hos Mysis relicta används från och med år 2013 en ny inventeringsmetod. Mer information finns i rapporten nedan.

Glacialrelikta kräftdjur i Stora Kroksjön, Blekinge 2013 Länk till annan webbplats.

De glacialrelikta kräftdjuren är även mycket känsliga för höga temperaturer. För att utreda möjligheten att använda glacialrelikter som indikatorer för klimatförändringar har länsstyrelsen tagit fram ett förbättrat kunskapsunderlag i form av rapporter om de glacialrelikta kräftdjurens utbredning i södra och norra Sverige.

De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i södra Sverige Pdf, 6.1 MB.

De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i norra Sverige Pdf, 2.8 MB.

De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Uppföljning inom skyddade områden
Syftet med uppföljningen är att uppfylla områdesvisa, nationella och regionala behov av kunskap om tillståndet för naturtyper och arter i skyddade områden. Uppföljningen ska också tillfredsställa delar av de rapporteringskrav som EU har för skyddade områden.

Åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper
Inom ramen för åtgärdsprogram för hotade arter genomförs inventeringar för de arter som omfattas av programmen, dels för att få en uppfattning om var och i vilken omfattning i landskapet de förekommer, dels för att kunna rikta de åtgärder som är nödvändiga för ett långsiktigt bevarande.

Övervakning av vattendrag i Ronneby kommun
I början av 1980-talet påbörjade Ronneby kommun en kontinuerlig och kvalitetssäkrad provtagning av elva vattendrag i kommunen. Syftet var då att beräkna transporterna av kväve och fosfor till Östersjön som ett underlag för upprättande av ett lokalt miljöskyddsprogram. Provtagningen avser vattenkemi i vattendrag.

Omdrevssjöar
Målet med undersökningen är att ta fram ett dataunderlag som beskriver tillståndet i alla Sveriges sjöar. Undersökningen ska kunna ge en beskrivning av den rumsliga fördelningen av tillståndet i Sveriges sjöar på regional nivå och kunna ge underlag för kartor som beskriver överskridandet av kritisk belastning.

Nationella kalkreferenssjöar (Delprogram trendstationer Sjöar)
Delprogrammet ska ge ett mått på tillstånd i lokalt opåverkade sjöar i Sverige. Mätprogrammen i mer än 100 sjöar, varav 3 sjöar i Blekinges län, är inriktade på olika biologiska och kemiska provtagningar. I programmen ingår standardiserat provfiske med nät, och provtagningar av fytoplankton, bottenfauna och makrofyter.

Flodmynningar
Målet med delprogrammet är att ta fram ett dataunderlag som beskriver tillståndet i de viktigaste flodmynningarna samt den ämnestransporten från Sverige via stora vattendrag ut till havet. Syftet med trendstationer är att beskriva mellanårsvariation och antropogen påverkan. Syftet är också att bedöma hotbilder och ge underlag för åtgärder, samt att beskriva mellanårsvariation och förändringar över tiden i huvuddelen av det avrinnande vattnet från Sverige.

Blekinge är bland de hårdast drabbade länen i Sverige vad gäller försurning av mark och vatten. Därför sker långsiktig övervakning av grundvattenkvaliteten i länet, med tyngdpunkt på problemen med försurning. Genom att bevaka både grunda vattentäkter med snabb omsättning av grundvattnet samt djupa med långsam omsättning är avsikten att både långtidseffekter och tidiga miljöförändringar ska kunna spåras.

Blekinges miljöövervakning inom programområdet Kust och Hav ska ge en samlad bild av miljötillståndet i länets kustvatten. Övervakningen syftar till att uppfylla kraven på uppföljning av bevarandestatus i skyddade områden, recipientkontroll för verksamhetsutövare, uppföljning av regionala miljömål och övervakning enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

Syftet med delprogrammet är att följa populationsutvecklingen hos fåglar som häckar vid kusten. Med denna övervakning håller vi även koll på eventuell kustfågeldöd.

Årligen sker övervakning av ett antal fågelarter i länet. De kustfåglar som övervakas är ejder, kentsk tärna,
skräntärna, gråtrut, skärfläcka och tordmule. År 2015 startades en ny kustfågelövervakning upp nationellt. I Blekinge har 7 rutor
utmed hela kusten slumpats ut och dessa inventeras årligen.

Läs mer om kustfågelövervakningen i Blekinge Pdf, 457.2 kB, öppnas i nytt fönster.

Kentsk tärna är en av de kustfåglar som övervakas årligen inom den regionala miljöövervakningen. Arten är rödlistad Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. samt utgör en N2000-art. Kentsk tärna övervakas sedan 1996 på den enda koloni som man idag känner till i Blekinge.

Under 2018 genomfördes en sammanställning av inventeringen mellan 2015-2018 och det var positiva nyheter som redovisades. Beståndet har mer än fördubblats på bara tre år, från 250 par år 2015 till 535 par vid den senaste räkningen år 2018. Mycket tyder på att en rejäl uppgång skett även vad gäller den totala svenska populationen. I Blekinge häckade år 2018 totalt 535 par, vilket är fler än vad som noterats i hela Sverige 2007–2014 då populationen beräknades till 300–500 par.

Sammanfattning av inventeringen 2015–2018 Pdf, 205.5 kB, öppnas i nytt fönster.

Rapport: Kentsk tärna i Blekinge 2015–2018 Länk till annan webbplats.

Inom programområde miljögiftssamordning prioriteras främst screening av miljögifter i Blekinge. Detta är även prioriterat enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för regional miljöövervakning. Beskrivningen nedan av miljögiftsövervakningen i Blekinge avser i första hand den som genomförs inom programområde Miljögiftssamordning. Dessutom sker övervakning av miljögifter inom andra programområden.

God hälsa kan ses som en av de viktigaste förutsättningarna för ett gott liv, och miljön som vi vistas i påverkar i hög grad vår hälsa. Inom programområdet för hälsorelaterad miljöövervakning övervakas miljöfaktorer i den omgivande miljön som långsiktigt kan påverka människors hälsa. Några av de områden där det finns tydliga kopplingar mellan miljö och hälsa är luftföroreningar, buller, miljögifter, radon, UV-strålning och dricksvatten. De klimatförändringar som vi står inför påverkar människors hälsa bland annat genom fler extrema värmeböljor, försämrad vattenkvalitet, förlängd pollensäsong och ökad spridning av smittbärande myggor och fästingar.

Bild på människor som rör sig på en gata i Sölvesborgs centrum

Resultaten från den hälsorelaterade miljöövervakningen används för uppföljning av miljökvalitetsmålen Frisk luft, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö.  Programområdet har även koppling till det globala målet God hälsa och välbefinnande, för hållbar utveckling till år 2030.

Vart 4:e år ges det ut en nationell rapport om miljöhälsan i Sverige, som grundar sig på Folkhälsomyndighetens nationella miljöhälsoenkät Länk till annan webbplats.. Miljöhälsorapporten Länk till annan webbplats. är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Några av de områden som tas upp är buller, luftföroreningar, miljötobaksrök, allergier, inomhusmiljö och grönstruktur.

I samband med utskick av nationell miljöhälsoenkät erbjuds länsstyrelser/regioner/kommuner att bekosta utskick av fler enkäter, en så kallad förtätning, i sitt område. I Blekinge har förtätning av miljöhälsoenkäter genomförts 1999, 2003, 2011, 2015 och 2019. Varannan gång ställs enkäten till vuxna om deras hälsa och varannan gång frågas föräldrarna om barns hälsa. De extra enkäterna möjliggör nedbrytning av data på regional nivå och sammanställning av en regional rapport som ger en aktuell bild av miljöhälsoläget i Blekinge.

De regionala miljöhälsorapporterna är ett kunskaps- och planeringsunderlag för vilka miljöhälsofrågor som är viktigast att jobba vidare med i Blekinge. Rapporten kan användas som ett underlag i planeringen av den kommunala tillsynen enligt miljöbalken, men även vid beslut och åtgärder och prioriteringar för att förebygga ohälsa och uppnå jämlik hälsa, samt i arbetet med miljökvalitetsmålen och det övergripande folkhälsomålet.

Folkhälsostudio Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är en plattform som ger möjlighet att visualisera utvecklingen i Blekinge.

Den nationella miljöhälsoenkäten 2019 riktade sig till barn och resultaten för Sverige presenteras i Miljöhälsorapport 2021 Länk till annan webbplats..

I rapporten Barnmiljöhälsorapport 2021 Blekinge presenterar Arbets- och miljömedicin Syd de regionala resultaten från miljöhälsoenkät 2019. Syftet med rapporten är att spegla situationen för barnen i Blekinge och även möjliggöra jämförelser med de angränsande länen Skåne, Kalmar och Kronoberg.

Resultaten för Blekinge visar både positiva och negativa trender i barns miljörelaterade hälsa jämfört med 2011. Några exempel:

  • Färre barn upplever dålig luftkvalitet i närheten av bostaden.
  • Fler barn störs av buller i bostaden och i skolan.
  • Fler barn lyssnar på hög musik.
  • Färre barn exponeras för tobaksrök.
  • Fler barn har allergisnuva och pollenallergi, medan förekomsten av hudallergi och astma är oförändrad.
  • Medvetenheten om solens risker ökar, men många barn bränner sig ändå i solen.
  • Barn vistas mer sällan i grönområden.
  • Klimatförändringarna oroar många tolvåringar

Miljöhälsorapport Blekinge 2021 Länk till annan webbplats.

Den nationella miljöhälsoenkäten 2015 riktade sig till vuxna och resultaten presenteras i Miljöhälsorapport 2017 Länk till annan webbplats..

Miljöhälsorapport Blekinge 2017 är en sammanställning av blekingebornas svar på miljöhälsoenkät 2015. Rapporten presenterar en aktuell bild av hur den blekingska befolkningen upplever och är utsatta för olika miljöfaktorer som kan påverka hälsan.

Ett hälsoseminarium genomfördes där Arbets- och miljömedicin Syd presenterade resultat från Miljöhälsorapport Blekinge 2017. Presentationerna varvades med diskussion om hur vi kan arbeta för att nå en bättre hälsa.

Miljöhälsorapport Blekinge 2017 Pdf, 8 MB.

Presentation Miljöhälsorapport Blekinge 2017 Pdf, 896.6 kB.

En sammanställning av miljörisker i Blekinge, Jönköpings, Kronobergs och Östergötlands län. Rapporten pekar särskilt ut tre områden med stor påverkan på människors hälsa - buller, luftföroreningar och radon. Det är viktigt att vi övervakar dessa områden och genomför åtgärder.

En förutsättning för ett gott liv och en hållbar utveckling är att människor mår bra och har god hälsa. Frisk luft, rena sjöar och hav samt en natur i balans är en förutsättning för detta. Med hjälp av information, framsynt samhällsplanering och lagstiftning kan detta bli möjligt.

Den här rapporten beskriver miljötillståndet i Blekinge Jönköpings, Kronobergs och Östergötlands län med utgångspunkt från de fem miljökvalitetsmål som är särskilt viktiga ur hälsosynpunkt:

  • Frisk luft
  • Giftfri miljö
  • Säker strålmiljö
  • Grundvatten av god kvalitet
  • God bebyggd miljö

Rapporten utgör en kartläggning av risker för miljörelaterad ohälsa i länen, med syfte att tydliggöra vad som bör övervakas och följas upp ytterligare. Rapporten ska även fungera som ett underlag för bedömning av påverkan på människors hälsa vid planering av verksamheter och åtgärder i länet.

Det har utkristalliserat sig tre områden med stor påverkan på befolkningens hälsa och där det också finns goda möjligheter att påverka exponeringen; buller, luftföroreningar och radon. Dessa områden är viktiga att övervaka och framförallt är det viktigt att det genomförs åtgärder både lokalt och regionalt i länet.

Hälsorisker i miljön - en sammanställning av miljörisker i Blekinge, Jönköpings, Kronobergs och Östergötlands län Pdf, 2.2 MB.

Daglig pollenprognos

Allergier är ett stort folkhälsoproblem, i Sverige är cirka 25 procent av alla vuxna pollenallergiker. I Bräkne-Hoby finns en mätstation för pollen och under pollensäsongen presenteras aktuella data från Bräkne-Hoby dagligen. På webbplatserna Pollenkoll Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Pollenrapporten Länk till annan webbplats. det möjlighet att se dagens pollenprognos och prognos för några dagar framåt. Tjänsten kan hjälpa de som har pollenallergi, eftersom de genom att följa prognoserna kan vara beredd att ta medicin i rätt tid.

Mätstationen i Bräkne-Hoby drivs i regi av Pollenlaboratoriet vid Göteborgs universitet i samarbete med Blekinge folkhögskola med medel från Region Blekinge.

Nationella datavärdar

Vi rapporterar våra resultat från miljöövervakningen till de så kallade nationella datavärdarna. I och med detta blir data från miljöövervakningen i hela Sverige tillgängliga för alla som är intresserade.

Miljöövervakningsdata på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning på Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Text

Kontakt

Miljöövervakning

E-post till miljoovervakning.blekinge@lansstyrelsen.se
010-224 00 00 (växel)

Växeln är öppen mån-fre kl. 08.00-16.30