Miljöövervakning

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Länsstyrelsen övervakar länets miljö

Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.

En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.

Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller mellan åren 2015-2020.

Miljöövervakning i Blekinge

Den regionala miljöövervakningen analyserar, beskriver och följer förändringar i miljösituationen i länet. Kunskapen ger underlag för att bedöma effekterna av genomförda åtgärder och behovet av ytterligare åtgärder för att nå uppsatta miljömål. Resultaten från miljöövervakningen är ett viktigt underlag när beslut ska fattas i olika typer av miljövårds-, naturvårds- och planeringsärenden. Miljöövervakningen har en också en central roll i uppföljningen av miljömålen.

De miljöproblem som dominerar i Blekinge är försurning av mark och vatten, övergödning av kustvatten och hav, fysisk påverkan av vattendrag, förändrad markanvändning samt övergripande den biologiska mångfalden. Det innebär att övervakning av grundvatten, ytvatten och marina miljöer prioriteras under programperioden. Under perioden 2015 – 2020 bedrivs regional övervakning inom 34 delprogram i Blekinge. Ett nytt miljöövervakningsprogram ska tas fram under året.

Regionalt miljöövervakningsprogram för Blekinge län 2015-2020PDF

Verksamhetsberättelse regional miljöövervakning 2019PDF

Miljöövervakningen i Blekinge är indelad i följande programområden (arbete pågår med att lägga in information):

Att luften är fri från gifter och skadliga ämnen är en förutsättning för vår hälsa. Slitage av däck och vägbanor, förbränning av olika bränslen och utsläpp till luft från processer är några orsaker till att skadliga ämnen sprids med vinden.

Luftkvaliteten har förbättrats de senaste 20 åren men orsakar ändå skador på växter, kulturminnen och människors hälsa. Luftföroreningar orsakar bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och försämrad lungfunktion hor människor. Föroreningarna bidrar också till försurning och övergödning och har stor påverkan på klimatet.

Miljöövervakningen inom programområde luft ska bland annat ge svar på om länet klarar miljökvalitetsnormerna för luft och miljökvalitetsmålet Frisk luft.

I länet bedriver Blekinge Kustvatten och Luftvårdsförbundlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster samordnad recipientkontroll. Genom förbundet samordnas flera mätprogram och analyser både inom länet och med andra län.

Omfattande skogsdöd i centrala Europa i början av 1980-talet kopplades till försurande luftföroreningar. Risken att Sverige skulle drabbas av samma problem bedömdes som överhängande och därför påbörjades mätningar år 1985 i Blekinge. Syftet med delprogrammet är att beskriva den regionala belastningen av försurande nedfall samt att följa förändringar med tiden. Undersökningarna bekostas av Blekinge Kustvatten och Luftvårdsförbund.

Mätningarna visar att Blekinge tillhör ett utsatt område när det gäller nedfall av försurande svavel och kväve. Sedan mätningarna startade har nedfallet av svavel minskat betydligt. När det gäller kväve är det svårt att se tydliga förändringar. Resultaten sammanställs i årsrapporter som finns tillgängliga via Krondroppsnätets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Data utgör underlag för miljömålsindikatorerna:

Marknära ozon bildas i förorenad luft under inverkan av solljus. Vädrets betydelse för bildningen av marknära ozon är därför stor. Marknära ozon kan ha en stor påverkan på hälsan och påverkar växtligheten även vid låga halter.

För att få en bättre bild av den marknära ozonsituationen bedrivs ett länsgemensamt övervakningsprogram. Syftet med Ozonmätnätet i södra Sverigelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är att ge en heltäckande bild av ozonbelastningen vad gäller inverkan på växtligheten i bakgrundsmiljön i hela södra Sverige. Tillsammans med information från nationella ozonmätningar kan resultaten visa på om miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och/eller miljökvalitetsmålet Frisk Luft överskrids.

I Blekinge sker ozonmätningar vid sjön Sännen och detta finansieras av Blekinge Kustvatten och Luftvårdsförbund. Målvärden för marknära ozon överskrids årligen på många platser i landet. Under den varma och torra sommaren 2018 uppmättes till exempel mycket höga halter av ozon. Den nya skarpare miljökvalitetsnormen för AOT40 som gäller från 2020 skulle ha överskridits i stort sett i hela södra Sverige om den hade gällt redan 2018. Den regionala och lokala variationen är dock stor då både lokala väderförhållanden och topografi påverkar ozonhalterna.

Sedan några år tillbaka finns även en nationell övervakningsstation i Rödeby. Aktuella halter redovisas i Ozonjourenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.    

I länets tätorter är vägtrafik, arbetsmaskiner och småskalig vedeldning de största källorna till utsläpp av partiklar, kvävedioxid, polyaromatiska kolväten och flyktiga organiska ämnen. Dessa utsläpp sker på låg höjd vilket gör att människor exponeras i en betydande omfattning.

Kommunerna har ansvar att se till att utomhusluftens innehåll av olika föroreningar klarar fastställda miljökvalitetsnormer. Sedan några år tillbaka samverkar kommunerna i Blekinge när det gäller luftövervakning i tätorter.

Partiklar är en av de viktigaste luftföroreningarna i Sverige och orsakar betydande negativa hälsoeffekter. Halterna av partiklar (PM10) kontrolleras i Karlskrona och Karlshamn med avancerade mätinstrument som kan leverera timmedelvärden. På Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster presenteras resultaten för de senaste 24 timmarna i diagram.

Relaterad information:

Datavärdskap luftlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Kontrollprogram luftkvalitet Blekinge län 2019-2020länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Luftkvalitetsmätningar i Blekinge 2016-2017PDF
Luftmätningar i Blekinge län april 2012-mars 2013PDF
Underlag till ett samordnat mätprogram för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitetPDF

Förekomst av lav är en bra indikator för luftkvaliteten i ett område, eftersom många lavar är känsliga för luftföroreningar. Om det förekommer skador på laven, antalet arter är mycket lågt eller om det helt saknas lav är det en allvarlig och negativ miljösignal.

Lavar och luftkvalité är en undersökning som genomförs i länet på uppdrag av Blekinge Kustvatten och Luftvårdsförbund. Syftet är bl.a. att undersöka och beskriva eventuella skillnader hos lavfloran i olika områden med varierande föroreningsbelastning.

Trafiken påverkar lavfloran

Resultaten från undersökningarna visar att träden utmed E22 är påverkade av luftföroreningar och att lavfloran inte har god status. Lavfloran på landsbygdsträden är mindre påverkad av luftföroreningar, vilket visas genom att fler arter och en större andel föroreningskänsliga arter hittas. Skillnaden i påverkan beror förmodligen på lokala utsläppskällor såsom industrier och trafik.

Mer information om undersökningen och dess resultat finns i rapporten Lavar och luftkvalité - Blekinge 2013PDF.

Det genomförs nationell övervakning i Blekinge inom undersökningarna metaller i mossalänk till annan webbplats och försurande och övergödande ämnen i bakgrundsluftlänk till annan webbplats. Sedan några år tillbaka finns även en nationell övervakningsstation av marknära ozon i Rödeby. Aktuella halter redovisas i Ozonjourenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.    

Naturvårdsverket om nationell övervakning av luftlänk till annan webbplats

Den regionala miljöövervakningen av skogsmark inriktar sig särskilt på att följa markanvändningens och andra förändringars effekter på biologisk mångfald i skog.

Med jordbruksmark menas här områden som nyttjas, eller som nyligen nyttjats för åkerbruk, bete eller ängsbruk. Hit hör även småbiotoper i eller intill sådan mark, till exempel dikesrenar, alléer, åkerholmar och märgelgravar.

Blekinge är ett våtmarksfattigt län. Endast omkring 5 % av landarealen täcks av våtmarker och de flesta är små eller mycket små. Programområdet omfattar för programperioden 2015-2020 framförallt övervakning av våtmarker med avseende på biologisk mångfald.

Programområdet Landskap syftar till att övervaka landmiljön på en mer övergripande nivå än vad som bedrivs inom programområdena Skog, Jordbruksmark och Våtmark.

Det finns många hot mot vattenkvaliteten. Blekinge är bland de hårdast drabbade länen i Sverige vad gäller försurning av mark och vatten. Detta har lett till en omfattande kalkningsverksamhet. Andra hot som förekommer mot sötvattensmiljöer i länet är fysisk påverkan, övergödning, brunifiering samt tillförsel av miljögifter. Även mot dessa hot sker övervakning i Blekinge.

I länets sjöar och vattendrag är övervakningen främst inriktad för att följa upp försurning, övergödning, fysisk påverkan och biologisk mångfald. Majoriteten av den övervakning som genomförs bekostas inte av regionala miljöövervakningsmedel utan sker inom ramen för kalkeffektuppföljning samt samordnad recipientkontroll. Övervakningen kan i princip delas upp i följande tre områden:

  • Verksamhetsutövare är skyldiga att dokumentera miljöeffekten av sina utsläpp och detta sker i regel inom ramen för olika typer av vattenvårdsförbund (samordnad recipientkontroll). Uppgifter om övergödning och miljögifter men även om vattenkemi, bottenfauna, kiselalger samt fisk samlas in.
  • Kemisk och biologisk uppföljning av kalkningsverksamheten. De biologiska undersökningarna avser främst bottenfauna, fisk och kiselalger.
  • Övrig övervakning som t.ex. biotopkartering och olika typer av artövervakningar, t.ex. uppföljning av stormusslors förekomst, utbredning och fortplantning, övervakning av sjöhjortron, övervakning av glacialrelikta kräftdjur samt kiselalgsinventering.  

De vattenlevande organismernas reaktioner på olika mänskliga ingrepp i vår miljö är viktiga att observera. De vattenprov som tas i till exempel kalkade sjöar kan endast visa statusen vid det aktuella provtagningstillfället. Biologiska förändringar däremot visar på förändringar i miljön under en längre tid.

I Sverige utförs kalkning av vatten i sjöar och vattendrag med statliga bidrag sedan 1976. Syftet med detta delprogram är att kontrollera kemisk- och biologisk måluppfyllelse av den kalkningsverksamhet som bedrivs i Blekinge.

Effektuppföljningen av kalkning och biologisk återställning sker med hjälp av kemisk och biologisk provtagning i målpunkter och styrpunkter. En målpunkt är en provpunkt eller en provsträcka inom ett åtgärdsområde som är kopplad till ett uppföljningsbart kemiskt eller biologiskt mål. Styrpunkt är en vattenkemisk provpunkt som framförallt är till för att optimera kalkningsinsatserna.

Provtagning av vattenkemi koncentreras till de vattenkemiskt sett kritiska punkterna och sker företrädesvis under de förhållanden som ger sämst förutsättning för vattenkemisk måluppfyllelse. Effektuppföljning av biologiska mål sker i huvudsak i målpunkter och omfattar undersökning av bottenfauna, nätprovfiske samt elfiske. Provtagning av bottenfauna sker i vattendragen under hösten. För att följa upp mörtreproduktionen mm. bör nätprovfiske genomföras i sjöar under sommarhalvåret. Nätprovfiske är förhållandevis dyrt och har därför inte utförts varje år. För att följa upp bland annat öringbestånden i vattendragen bedrivs elfiske under sommarhalvåret. Effektuppföljningsdata används som underlag för vattenförvaltningen.

För mer information om kalkning, se länsstyrelsens hemsida om kalkningöppnas i nytt fönster.

Syftet med delprogrammet är att långsiktigt undersöka tillstånd i relativt opåverkade sjöar av regionalt intresse. Delprogrammet är en förtätning av mätningarna i det nationella programmet Trendsjöar som ska ge ett mått på tillstånd i lokalt opåverkade sjöar i Sverige.

Resultaten från programmet används för att följa upp miljökvalitetsmålen:

Sjöarna som ingår i delprogrammet har långa tidsserier och övervakas med både kemiska och biologiska parametrar. I Blekinge provtas sex referenssjöar inom det regionala delprogrammet: Mossgöl (Karlskrona kommun), Fersjön, Skäravattnet, Vitavatten, Hultasjön (Ronneby kommun) samt Vitavatten (Olofströms kommun). Provtagning av vattenkemi sker två gånger per år. Nätprovfiske genomfördes år 2016 i alla sjöarna.

Ett naturligt vattendrag är opåverkat av mänskliga ingrepp och kemiska föroreningar. Sådana vattendrag är ovanliga och därför värda att bevara. För att göra en naturvärdesbedömning av ett vattendrag krävs många undersökningar av miljön i och kring vattendraget.

Hoten mot de djur och växter som lever i vattendrag är många. Försämring av vattenmiljön kan ske genom försurning, övergödning och igenslamning av bottnar eller förändringar av vattendragens naturlighet (till exempel genom rensning, omgrävning av fåran och vattenreglering). Detta gör att många av de arter som förekommer i ett naturligt vattendrag får väldigt svårt att överleva eller slås ut helt. Även aktiviteter på land i direkt anslutning till vattendraget kan ha stor negativ påverkan på vattenmiljön (till exempel kalavverkningar, dikningar och intensivt jordbruk).

Biotopkartering av vattendrag

För att kunna skydda, bevara och återställa värdefulla vattenbiotoper, exempelvis lek- och uppväxtområden för fisk, behövs ökad kunskap om våra vattendrag. Mycket informationen kan fås genom en inventeringsmetod som kallas biotopkarteringPDF. Metodiken innebär att man vandrar utmed vattendraget och inventerar vattenmiljöer och intilliggande mark.

Hittills har 23 vattendrag helt eller delvis inventerats i Blekinge: Lyckebyån, Silletorpsån, Nättrabyån med biflöden, Listerbyån, Bräkneån, Husörenbäcken, Årydsån, Mieån, Mörrumsån, Snöflebodaån med Byamålaån, Lekarebäcken och Farabolsån, Grytån/Vilshultsån med Ulvsbäcken, Vierydsån (upp till Nässjön), Landabäcken/Brömsebäck, Gallån samt Västra och Östra Orlundsån. Det finns en rapport framtagen från biotopkarteringen i Årydsån år 2001.

I Biotopkarteringsdatabasenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster kan du söka och hämta data från genomförda biotopkarteringar. Det finns också ett nationellt register över vandringshinder.

Naturvärdesbedömning av vattendrag

För att ta fram ett samlat naturvärde för hela vattendraget behövs förutom biotopkarteringsdata även andra viktiga kunskapsunderlag som till exempel:

  • Bottenfaunaundersökningar
  • Provfiske i vattendrag
  • Artövervakning - stormusslor
  • Vattenkemiprovtagning

En naturvärdesbedömning är ett mycket bra hjälpmedel då det gäller prioritering av vilka vatten vi främst ska jobba med i länet. De med mycket höga - höga naturvärden är i behov av långsiktigt skydd för att de värden som finns där ska bevaras. De vattendrag med måttligt-höga naturvärden är de som vi främst prioriterar vad gäller restaureringsarbete medan ett vattendrag med mycket lågt naturvärde nedprioriteras då det kräver så pass mycket resurser för att ens få det till måttligt naturvärde.

Sammanställning av naturvärdesbedömningar av vattendrag i BlekingePDF

Naturvärdesbedömning av vattendrag i Blekinge län – System Aqua-bedömning av sju vattendragPDF

Naturvärdesbedömning av vattendrag i Blekinge - System Aqua-bedömning av 17 vattendragPDF

Sjöhjortron är en ovanlig kolonilevande blågrönalg som sedan 2005 är med på ArtDatabankens rödlista över hotade arter och är klassad som missgynnad. Arten indikerar stabila, icke försurade och icke övergödda klarvattensjöar.

Syftet med delprogrammet är att följa artens förekomst och utbredning. Under sommaren 1994 inventerades tolv sjöar i Blekinge med avseende på sjöhjortron, Nostoc zetterstedtii. Algen hittades i tre sjöar: Horsasjön, Vitavatten (Rösjö) och Vitavatten (Baggeboda). Efter flera års inventeringar har det konstaterats att Vitavatten (Baggeboda) inte längre hyser arten. Sjön ingår därför inte längre övervakningsprogrammet. Övervakning genomförs var tredje år och den senaste undersökningen genomfördes år 2017.

Övervakning av sjöhjortron i Blekinge 2014PDF

Många av de glacialrelikta kräftdjuren är känsliga för låga pH-värden och fungerar därför som försurningsindikatorer. Genom att återinventera dessa kräftdjursarter i sjöar dokumenteras därför bland annat effekter av försurning respektive kalkning.

Med glacialrelikta djur menas djur som invandrade till Skandinavien under den senaste istiden och som har blivit kvar när den Baltiska Issjön "drog sig tillbaka". Glaciala reliktdjur förekommer naturligt endast i vissa sjöar och vattendrag nedanför högsta kustlinjen, dvs. den högsta strandlinje som Östersjön i något av sina utvecklingsstadier nått upp till.

De sjöar som undersökts med avseende på glacialrelikta kräftdjur är; Stora Kroksjön i Karlshamns kommun samt Blanksjön och Galtsjön i Ronneby kommun. Inga glacialrelikta kräftdjur har påträffats i Blanksjön och Galtsjön på många år och därför övervakas endast Stora Kroksjön nu för tiden. Övervakning genomförs vart 5:e år.

Den senaste undersökningen genomfördes år 2013. Tre relikta kräftdjursarter, Mysis relicta, Pallasea quadrispinosa och Monoporeia affinis påträffades i Stora Kroksjön. Samma resultat har uppnåtts vid alla tillfällen sedan 1960-talet som Stora Kroksjön har inventerats. För att bättre kunna skatta täthet hos Mysis relicta används från och med år 2013 en ny inventeringsmetod. Mer information finns i rapporten nedan.

Glacialrelikta kräftdjur i Stora Kroksjön, Blekinge 2013PDF

De glacialrelikta kräftdjuren är även mycket känsliga för höga temperaturer. För att utreda möjligheten att använda glacialrelikter som indikatorer för klimatförändringar har länsstyrelsen tagit fram ett förbättrat kunskapsunderlag i form av rapporter om de glacialrelikta kräftdjurens utbredning i södra och norra Sverige.

De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i södra SverigePDF

De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i norra SverigePDF

De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i Sverigelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Uppföljning inom skyddade områden
Syftet med uppföljningen är att uppfylla områdesvisa, nationella och regionala behov av kunskap om tillståndet för naturtyper och arter i skyddade områden. Uppföljningen ska också tillfredsställa delar av de rapporteringskrav som EU har för skyddade områden.

Åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper
Inom ramen för åtgärdsprogram för hotade arter genomförs inventeringar för de arter som omfattas av programmen, dels för att få en uppfattning om var och i vilken omfattning i landskapet de förekommer, dels för att kunna rikta de åtgärder som är nödvändiga för ett långsiktigt bevarande.

Övervakning av vattendrag i Ronneby kommun
I början av 1980-talet påbörjade Ronneby kommun en kontinuerlig och kvalitetssäkrad provtagning av elva vattendrag i kommunen. Syftet var då att beräkna transporterna av kväve och fosfor till Östersjön som ett underlag för upprättande av ett lokalt miljöskyddsprogram. Provtagningen avser vattenkemi i vattendrag.

Omdrevssjöar
Målet med undersökningen är att ta fram ett dataunderlag som beskriver tillståndet i alla Sveriges sjöar. Undersökningen ska kunna ge en beskrivning av den rumsliga fördelningen av tillståndet i Sveriges sjöar på regional nivå och kunna ge underlag för kartor som beskriver överskridandet av kritisk belastning.

Nationella kalkreferenssjöar (Delprogram trendstationer Sjöar)
Delprogrammet ska ge ett mått på tillstånd i lokalt opåverkade sjöar i Sverige. Mätprogrammen i mer än 100 sjöar, varav 3 sjöar i Blekinges län, är inriktade på olika biologiska och kemiska provtagningar. I programmen ingår standardiserat provfiske med nät, och provtagningar av fytoplankton, bottenfauna och makrofyter.

Flodmynningar
Målet med delprogrammet är att ta fram ett dataunderlag som beskriver tillståndet i de viktigaste flodmynningarna samt den ämnestransporten från Sverige via stora vattendrag ut till havet. Syftet med trendstationer är att beskriva mellanårsvariation och antropogen påverkan. Syftet är också att bedöma hotbilder och ge underlag för åtgärder, samt att beskriva mellanårsvariation och förändringar över tiden i huvuddelen av det avrinnande vattnet från Sverige.

Länkar - sjöar och vattendrag

Havs och vattenmyndigheten, badplatsenlänk till annan webbplats

Lyckebyåns vattenförbundlänk till annan webbplats

Miljömålen i Blekingeöppnas i nytt fönster

Miljömålsportalen - Levande sjöar och vattendraglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Nationell miljöövervakninglänk till annan webbplats

Om försurning länk till annan webbplats

Om kalkninglänk till annan webbplats

VattenInformationsSystem Sverige (VISS)länk till annan webbplats

Vattenkartanlänk till annan webbplats

Vattenmyndigheternalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Datavärdar - sjöar och vattendrag

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), institutionen för akvatiska resurser

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Artdatabanken

Havs och Vattenmyndigheten, badplatsenlänk till annan webbplats

Rapporter

Miljöövervakningsrapporter

Blekinge är bland de hårdast drabbade länen i Sverige vad gäller försurning av mark och vatten. Därför sker långsiktig övervakning av grundvattenkvaliteten i länet, med tyngdpunkt på problemen med försurning. Genom att bevaka både grunda vattentäkter med snabb omsättning av grundvattnet samt djupa med långsam omsättning är avsikten att både långtidseffekter och tidiga miljöförändringar ska kunna spåras.

Text

Blekinges miljöövervakning inom programområdet Kust och Hav ska ge en samlad bild av miljötillståndet i länets kustvatten. Övervakningen syftar till att uppfylla kraven på uppföljning av bevarandestatus i skyddade områden, recipientkontroll för verksamhetsutövare, uppföljning av regionala miljömål och övervakning enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

Syftet med delprogrammet är att följa populationsutvecklingen hos fåglar som häckar vid kusten. Med denna övervakning håller vi även koll på eventuell kustfågeldöd.

Årligen sker övervakning av ett antal fågelarter i länet. De kustfåglar som övervakas är ejder, kentsk tärna,
skräntärna, gråtrut, skärfläcka och tordmule. År 2015 startades en ny kustfågelövervakning upp nationellt. I Blekinge har 7 rutor
utmed hela kusten slumpats ut och dessa inventeras årligen.

Läs mer om kustfågelövervakningen i BlekingePDF

Kentsk tärna är en av de kustfåglar som övervakas årligen inom den regionala miljöövervakningen. Arten är rödlistadlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster samt utgör en N2000-art. Kentsk tärna övervakas sedan 1996 på den enda koloni som man idag känner till i Blekinge.

Under 2018 genomfördes en sammanställning av inventeringen mellan 2015-2018 och det var positiva nyheter som redovisades. Beståndet har mer än fördubblats på bara tre år, från 250 par år 2015 till 535 par vid den senaste räkningen år 2018. Mycket tyder på att en rejäl uppgång skett även vad gäller den totala svenska populationen. I Blekinge häckade år 2018 totalt 535 par, vilket är fler än vad som noterats i hela Sverige 2007–2014 då populationen beräknades till 300–500 par.

Sammanfattning av inventeringen 2015–2018PDF

Rapport: Kentsk tärna i Blekinge 2015–2018PDF

Inom programområde miljögiftssamordning prioriteras främst screening av miljögifter i Blekinge. Detta är även prioriterat enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för regional miljöövervakning. Beskrivningen nedan av miljögiftsövervakningen i Blekinge avser i första hand den som genomförs inom programområde Miljögiftssamordning. Dessutom sker övervakning av miljögifter inom andra programområden.

Text

God hälsa kan ses som en av de viktigaste förutsättningarna för ett gott liv, och miljön som vi vistas i påverkar i hög grad vår hälsa. Inom programområdet för hälsorelaterad miljöövervakning övervakas miljöfaktorer i den omgivande miljön som långsiktigt kan påverka människors hälsa. Några av de områden där det finns tydliga kopplingar mellan miljö och hälsa är luftföroreningar, buller, miljögifter, radon, UV-strålning och dricksvatten. De klimatförändringar som vi står inför påverkar människors hälsa bland annat genom fler extrema värmeböljor, försämrad vattenkvalitet, förlängd pollensäsong och ökad spridning av smittbärande myggor och fästingar.

Bild på människor som rör sig på en gata i Sölvesborgs centrum

Resultaten från den hälsorelaterade miljöövervakningen används för uppföljning av miljökvalitetsmålen Frisk luft, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö.  Programområdet har även koppling till det globala målet God hälsa och välbefinnande, för hållbar utveckling till år 2030.

En sammanställning av miljörisker i Blekinge, Jönköpings, Kronobergs och Östergötlands län. Rapporten pekar särskilt ut tre områden med stor påverkan på människors hälsa - buller, luftföroreningar och radon. Det är viktigt att vi övervakar dessa områden och genomför åtgärder.

En förutsättning för ett gott liv och en hållbar utveckling är att människor mår bra och har god hälsa. Frisk luft, rena sjöar och hav samt en natur i balans är en förutsättning för detta. Med hjälp av information, framsynt samhällsplanering och lagstiftning kan detta bli möjligt.

Den här rapporten beskriver miljötillståndet i Blekinge Jönköpings, Kronobergs och Östergötlands län med utgångspunkt från de fem miljökvalitetsmål som är särskilt viktiga ur hälsosynpunkt:

  • Frisk luft
  • Giftfri miljö
  • Säker strålmiljö
  • Grundvatten av god kvalitet
  • God bebyggd miljö

Rapporten utgör en kartläggning av risker för miljörelaterad ohälsa i länen, med syfte att tydliggöra vad som bör övervakas och följas upp ytterligare. Rapporten ska även fungera som ett underlag för bedömning av påverkan på människors hälsa vid planering av verksamheter och åtgärder i länet.

Det har utkristalliserat sig tre områden med stor påverkan på befolkningens hälsa och där det också finns goda möjligheter att påverka exponeringen; buller, luftföroreningar och radon. Dessa områden är viktiga att övervaka och framförallt är det viktigt att det genomförs åtgärder både lokalt och regionalt i länet.

Hälsorisker i miljön - en sammanställning av miljörisker i Blekinge, Jönköpings, Kronobergs och Östergötlands länPDF

Vart 4:e år ges det ut en nationell rapport om miljöhälsan i Sverige, som grundar sig på Folkhälsomyndighetens nationella miljöhälsoenkätlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Miljöhälsorapportenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Några av de områden som tas upp är luftföroreningar, buller, inomhusmiljö och dricksvatten.

I samband med utskick av nationell miljöhälsoenkät erbjuds länsstyrelser/regioner/kommuner att bekosta utskick av fler enkäter, en så kallad förtätning, i sitt område. I Blekinge har förtätning av miljöhälsoenkäter genomförts 1999, 2003, 2011, 2015 och 2019. Varannan gång ställs enkäten till vuxna om deras hälsa och varannan gång frågas föräldrarna om barns hälsa. De extra enkäterna möjliggör nedbrytning av data på regional nivå och resultaten kan därmed sammanställas i en regional rapport. De regionala miljöhälsorapporterna ger en aktuell bild av miljöhälsoläget i Blekinge, baserat på svar ifrån enkäten, och även en kort bakgrund kring den relevanta exponeringen.

De regionala miljöhälsorapporterna är ett kunskaps- och planeringsunderlag för vilka miljöhälsofrågor som är viktigast att jobba vidare med i Blekinge. Rapporten kan användas som ett underlag i planeringen av den kommunala tillsynen enligt miljöbalken, men även vid beslut och åtgärder och prioriteringar för att förebygga ohälsa och uppnå jämlik hälsa, samt i arbetet med miljökvalitetsmålen och det övergripande folkhälsomålet.

Folkhälsostudiolänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är en plattform som ger möjlighet att visualisera utvecklingen i Blekinge. Statistik finns även tillgänglig i Folkhälsodatalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Den nationella miljöhälsoenkäten 2015 riktade sig till vuxna. Resultaten från enkäten presenteras i Miljöhälsorapport 2017länk till annan webbplats.

Miljöhälsorapport Blekinge 2017 är en sammanställning av blekingebornas svar på den miljöhälsoenkät som genomfördes av Folkhälsomyndigheten under 2015. Rapporten presenterar en aktuell bild av hur den blekingska befolkningen upplever och är utsatta för olika miljöfaktorer som kan påverka hälsan. Områden som behandlas är buller, luftföroreningar, miljötobaksrök, allergier, inomhusmiljö, radon, kemikalier, grönstruktur och klimatanpassning.

God hälsa är en av de viktigaste förutsättningarna för ett gott liv, och miljön som vi vistas i påverkar i hög grad vår hälsa. Ett hälsoseminarium genomfördes den 20 april 2018 på residenset. Bland annat presenterade Kristoffer Mattisson och Estelle Larsson från Arbets- och miljömedicin Syd resultat från Miljöhälsorapport Blekinge 2017. Presentationerna varvades med diskussion om hur vi kan arbeta för att nå en bättre hälsa.

Miljöhälsorapport Blekinge 2017PDF

Presentation Miljöhälsorapport Blekinge 2017PDF

Under 2011 skickades en barnens miljöhälsoenkät ut till 80 000 föräldrar i hela Sverige, varav 1 200 i Blekinge, med barn i åldrarna 8 månader, 4 år och 12 år. Resultaten presenteras i den nationella rapporten Miljöhälsorapport 2013länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Barn, miljö och hälsa - en rapport från Skåne, Blekinge och Kronobergs län 2013PDF

Daglig pollenprognos

Allergier är ett stort folkhälsoproblem, i Sverige är cirka 25 procent av alla vuxna pollenallergiker. I Bräkne-Hoby finns en mätstation för pollen och under pollensäsongen presenteras aktuella data från Bräkne-Hoby dagligen. På webbplatserna Pollenkolllänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och Pollenrapportenlänk till annan webbplats det möjlighet att se dagens pollenprognos och prognos för några dagar framåt. Tjänsten kan hjälpa de som har pollenallergi, eftersom de genom att följa prognoserna kan vara beredd att ta medicin i rätt tid.

Mätstationen i Bräkne-Hoby drivs i regi av Pollenlaboratoriet vid Göteborgs universitet i samarbete med Blekinge folkhögskola med medel från Region Blekinge.

Naturvårdsverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster - nationell hälsorelaterad miljöövervakning
Livsmedelsverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster - matvanor, hälsa & miljö
Badvattenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Nationella datavärdar

Vi rapporterar våra resultat från miljöövervakningen till de så kallade nationella datavärdarna. I och med detta blir data från miljöövervakningen i hela Sverige tillgängliga för alla som är intresserade.

Miljöövervakningsdata på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Miljöövervakning Havs- och vattenmyndighetens webbplatslänk till annan webbplats

Kontakt

Miljöövervakning

E-post till miljoovervakning.blekinge@lansstyrelsen.se
010-224 00 00 (växel)

Växeln är öppen mån-fre kl. 08.00-16.30