Hotade djur och växter

Hotade djur, växter och svampar kan skyddas i naturreservat eller genom fridlysning. Vissa arter är så hotade att det skyddet inte räcker, och för dessa arter finns speciella åtgärdsprogram.

Ungefär tio procent av Sveriges djur, växter och svampar är hotade. Det innebär att över 2000 arter riskerar att försvinna. Många arter skyddas i naturreservat eller genom fridlysning. För flera arter räcker inte det för att de ska kunna leva vidare. Dessa hotade arter behöver speciella åtgärder för att överleva. Därför har Länsstyrelsen olika program med åtgärder för att hjälpa de hotade arterna. Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Fridlysning

Det är Regeringen som beslutar om fridlysning av en art i Sverige. Fridlysningen kan gälla i hela landet, eller i vissa län. Länsstyrelsen prövar ansökningar om dispens från fridlysning. Vi kan också informera om vilka fridlysta växter och djur som förekommer i länet.

På Naturvårdsverkets webbplats finns mer information om fridlysning, och listor över alla fridlysta arter.

Fridlysta arter på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Mistel - en fridlyst landskapsblomma

I Västmanland är den fridlysta växten mistel vanlig, särskilt runt Västerås och Kungsör, men den växter här och där i hela Mälardalen. I Sverige är mistel annars sällsynt och växer bara på ett fåtal platser. Mistel är också Västmanlands landskapsblomma.

Närbild på en mistel med gröna blad.

Mistel har av tradition plockats flitigt, framförallt inför julhelgerna. Om det var tillåtet att fritt plocka mistel i stor mängd för försäljning så skulle den hotas av utrotning. Därför är misteln fridlyst.

Fridlysningen innebär att det är förbjudet att plocka mistel i Sverige. Misteln är en halvparasit som är helt beroende av trädet den växer i för sin överlevnad. Därför är det också förbjudet att fälla ett träd som det växer mistel i.

Om du vill göra något som kan påverka mistel eller andra fridlysta arter, behöver du ansöka om dispens.

Vårt arbete med åtgärdsprogram

Länsstyrelserna arbetar med runt 150 åtgärdsprogram, för ungefär 300 arter och flera naturtyper. Dessa arter behöver speciella åtgärder, som till exempel slåtter eller naturvårdsbränning. Åtgärderna behöver göras på den plats i landskapet där arten eller miljön finns, inte bara inom naturreservat. I varje åtgärdsprogram beskriver vi den hotbild som finns mot arterna och de åtgärder som ska göras för att förbättra för arternas livsmiljöer. Hur många och vilka program Länsstyrelsen arbetar med skiljer sig åt mellan länen. 

Länsstyrelsen genomför åtgärderna tillsammans med markägare och verksamhetsutövare. Vi samarbetar även med frivilliga organisationer, Trafikverket, Skogsstyrelsen och olika skogsbolag. Utan dessa samarbetspartners och deras ekonomiska bidrag skulle vi aldrig kunna genomföra alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna och samarbetet är alltid frivilligt.

Hjälp till att rapportera arter

Vissa arter är så sällsynta och så dåligt kända att vi behöver inventera för att se var de finns innan vi börjar med åtgärder. Alla fynd Länsstyrelsen hittar registrerar vi i Artportalen. Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges djur, växter och svampar. Du kan hjälpa till med att rapportera sällsynta (och vanliga) arter. Allmänhetens rapporter är mycket viktiga. Här kan du göra en stor insats!

Artportalenlänk till annan webbplats

Receptsamling för biologisk mångfald

Länsstyrelsen har tagit fram en receptsamling för biologisk mångfald. Här kan du hitta tydliga beskrivningar av enkla och billiga åtgärder som du själv kan göra. Här finns allt från tips på hur ett insektshotell ska se ut, till vilka blommor som lockar till sig insekter till att spara lite stammar och grenar i ett hörn av trädgården. Välj det som passar dig bäst och som du har möjlighet att hysa på just din mark.

Rapport efter rapport larmar om hur olika arter minskar i Sverige. En stor bidragande orsak är att landskapet idag blir allt mer enformigt. Många av de hotade arterna har ändå lyckats hålla sig kvar i de allt färre livsmiljöerna som finns i landskapet och inne i städerna. För att de ska kunna leva kvar och öka i antal behövs ett nätverk av liknande livsmiljöer inom rimligt avstånd som de kan sprida sig mellan. De parker som finns i städerna tillsammans med alla trädgårdar kan bilda ett sådant nätverk. Du kanske tycker att det inte spelar någon roll om du gör en specialinsats, men forskning visar att det faktiskt kan göra stor skillnad.

Tillsammans kan vi bygga ett nätverk och bevara våra hotade arter.


Vem bekostar aktiviteterna?

Receptsamlingen bekostas av Landsbygdsprogrammet 2014-2020 som finansieras av Europeiska jordbruksfonden och svenska staten.

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

Kontakt