Hotade djur och växter

Hotade djur, växter och svampar kan skyddas i naturreservat eller genom fridlysning. Vissa arter är så hotade att det skyddet inte räcker, för dessa arter finns speciella åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Fridlysta arter

Det är regeringen som beslutar om fridlysning av en art i Sverige. Fridlysningen kan gälla i hela landet, eller i vissa län. Länsstyrelsen prövar ansökningar om dispens från fridlysning. Vi kan också informera om vilka fridlysta växter och djur som förekommer i länet.

På Naturvårdsverkets webbplats finns mer information om fridlysning, och listor över alla fridlysta arter.

Fridlysta arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Mistel - en fridlyst landskapsblomma

I Västmanland är den fridlysta växten mistel vanlig, särskilt runt Västerås och Kungsör, men den växer här och där i hela Mälardalen. I Sverige är mistel annars sällsynt och växer bara på ett fåtal platser. Mistel är också Västmanlands landskapsblomma.

Mistel har av tradition plockats flitigt, framförallt inför julhelgerna. Om det var tillåtet att fritt plocka mistel i stor mängd för försäljning så skulle den hotas av utrotning. Därför är misteln fridlyst.

Fridlysningen innebär att det är förbjudet att plocka mistel i Sverige. Misteln är en halvparasit som är helt beroende av trädet den växer i för sin överlevnad. Därför är det också förbjudet att fälla ett träd som det växer mistel i.

Faktablad - samlad information om misteln

Dispens och undantag gällande mistel

Om du vill göra något som kan påverka mistel eller andra fridlysta arter, behöver du ansöka om dispens. Det kan däremot vara tillåtet att skörda och sälja mistel om tre punkter är uppfyllda.

Dispens och speciella undantag för mistel

Vårt arbete med åtgärdsprogram

Länsstyrelserna arbetar med runt 150 åtgärdsprogram, för ungefär 300 arter och flera naturtyper. Dessa arter behöver speciella åtgärder, som till exempel slåtter eller naturvårdsbränning, för att överleva. Åtgärderna behöver göras på den plats i landskapet där arten eller miljön finns, inte bara inom naturreservat. I varje åtgärdsprogram beskriver vi den hotbild som finns mot arterna och de åtgärder som ska göras för att förbättra för arternas livsmiljöer. Hur många och vilka program Länsstyrelsen arbetar med skiljer sig åt mellan länen.

Länsstyrelsen genomför åtgärderna tillsammans med markägare och verksamhetsutövare. Vi samarbetar även med frivilliga organisationer, Trafikverket, Skogsstyrelsen och olika skogsbolag. Utan dessa samarbetspartners och deras ekonomiska bidrag skulle vi aldrig kunna genomföra alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna och samarbetet är alltid frivilligt.

I Västmanland arbetar vi med att genomföra rätt åtgärd vid rätt plats

Av de åtgärdsprogram som har blivit framtagna berörs Västmanlands län av ett 50-tal. Här arbetar vi med olika åtgärder för att ge de arter och livsmiljöer med särskilda åtgärdsprogram ett bättre liv. I respektive program beskrivs en eller flera hotbilder som vi ska förebygga. Vi måste göra åtgärden precis där arterna finns eller åtminstone i dess närhet så att de har chans att sprida sig till nya eller förbättrade livsmiljöer. Till exempel arbetar vi med att ta bort buskar och små träd runt gamla ekar. Vi skapar sandblottor för att hjälpa sällsynta bin. Vi slår gräs i kraftledningsgator och i dikeskanter för att hjälpa sällsynta blommor och fjärilar och vi placerar ut ved i vattendrag för att hjälpa små mossor att finna lämpliga växtplatser. Genom inventering har vi också varit delaktiga i att pekar ut skogar som behöver stå kvar för att fortsätta vara en plats där ovanliga svampar trivs.

Sprida kunskap

Vi arbetar aktivt med att sprida den kunskap som vi får fram genom arbetet med åtgärdsprogrammen. Det är viktigt att information om arternas förekomster sprids till berörda markägare. Ingen lokal ska förloras genom okunskap eller felaktig skötsel. För att på långsikt behålla arterna i länet är det viktigt att berörda markägare får den kunskap om lokalerna som arterna och deras livsmiljöer kräver.

Kunskap får markägaren via personliga kontakter, via brev eller via de inventeringsrapporter och informationsblad som vi tar fram. Vi har för några arter låtit ta fram och placerat ut informationsskyltar för att uppmärksamma att det finns arter i omgivningarna som kräver hänsyn.

Åtgärdsprogram i Västmanland

Särskilt skyddsvärda träd
Kalktallskog
Rikkärr

Asp (fisken)
Bombmurkla
Flodkräfta
Flodnejonöga
Flodpärlmussla
Hällebräcka
Läderbagge
Mal
Ortolansparv
Rökpipsvamp
Skaftslamkrypa
Strandskinnlav
Svartfläckig blåvinge
Svartoxe
Svartpälsbi
Trumgräshoppa
Utter
Veronikanätfjäril
Violett guldvinge
Vitryggig hackspett
Älvängslöpare
Ängshök
Ängsskäreplattmal
Ävjepilört

Åtgärdsprogrammens inriktning och arter som finns i Västmanlands län
Program	Arter som finns i Västmanland
Stortapetserarbi, storkägelbi och thomsonkägelbi	Stortapetserarbi
Långhorningar i hassel och klen ek	Molnfläcksbock
Väddnätfjäril	Kärrantennmal Väddnätfjäril
Vildbin på ängsmark	Fibblegökbi Pärlbi
Vildbin och småfjärilar på torräng	Knytlingsäckmal Storfibblebi
Skalbaggar på nyligen död tall	Tallbarksvartbagge Tallgångbagge Tolvtandad barkborre
Skalbaggar på äldre död tallved	Skrovlig flatbagge Stubbfuktbagge Tallbarkbagge
Brandinsekter i boreal skog	Raggbock Vithornad barkskinnbagge
Skalbaggar på gammal asp	Cinnoberbagge
Hotade arter på asp i Norrland	Aspbarkgnagare
Vimma och id	Id Vimma
Skalbaggar på skogslind	Enfärgad brandsvampbagge Lindbarkbaggen Synchita separanda Lindfläckbock Lindgrengnagare Lindmögelbagge Lindplattbaggen Laemophloeus monilis Lindsvampborrare Ögonfläcksbock
Skalbaggar i eklågor	Svart guldbagge
Gentianor i naturliga fodermarker	Fältgentiana
Åkerogräs	Klätt Åkerranunkel
Brandgynnad flora	Mosippa
Låsbräknar i hävdade marker	Rutlåsbräken
Skapanier på död ved på stränder	Mikroskapania Timmerskapania
Svampar i ängs- och betesmarker	Blårödling Fager vaxskivling Praktvaxskivling
Hotade makrofytarter i permanenta vatten	Bandnate Spetsnate Spädslinke Uddnate Uddslinke
Rödlistade fjälltaggsvampar	Bitter taggsvamp Blåfotad taggsvamp Brödtaggsvamp Koppartaggsvamp Sammetstaggsvamp Skrovlig taggsvamp Slät taggsvamp
Hotade lavar på kulturved Länk till annan webbplats.	Ladparasitspik Sydlig ladlav

Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd

Länsstyrelsen i Västmanlands län har fått ett speciellt uppdrag att samordna programmet för särskilt skyddsvärda träd för hela Sverige. Det är länsstyrelserna tillsammans med Naturvårdsverket som arbetar med åtgärdsprogrammet. Arbetet sker även genom ett stort samarbete med en lång rad av andra aktörer, som exempelvis Trafikverket, många kommuner, Skogsstyrelsen, Svenska kyrkan, ArtDatabanken, Jordbruksverket och inte minst privata markägare.

Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd omfattar gamla, grova och ihåliga träd som står i kulturlandskapet. Dessa träd är oftast värdefulla för en mängd olika insekter, lavar, mossor, svampar, fladdermöss och fåglar. Olika arter lever i och på olika delar av träden. Den här artrikedomen beror på att dessa träd kan erbjuda en mängd olika miljöer genom att vara knotigt, ha skrovlig bark, håligheter och döda vedpartier.

I dagens landskap är dessa träd en bristvara. Det är fler träd som dör än vad som hinner växa upp. Samtidigt är Sverige ett av få länder i norra Europa där det fortfarande finns stora bestånd av dessa träd. Vi har därför även ett internationellt ansvar för bevarandet av dem.

Uppdaterad åtgärdstabell 2021-2025 för Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd Pdf, 492.7 kB.

På många platser har skyddsvärda träd inventerats. Anledningen är för att kartlägga var de finns, se hur de mår och planera för eventuella åtgärder. Resultaten från inventeringarna är tillgänglig för alla, såväl myndigheter, kommuner som allmänheten. Alla uppgifter om särskilt skyddsvärda träd lagras i Artportalen och även du som privatperson kan lägga in dina egna trädobservationer.

Trädportalen finns i Artportalen, SLU Länk till annan webbplats.

Jätteträd: Träd grövre än 1 meter i diameter i brösthöjd (1,3 meter över marken).
Mycket gamla träd: Ek, bok, gran och tall, äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år.
Hålträd: Träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd (1,3 meter över marken) med hål i stammen.

Detta gäller både levande och döda träd.

Informationsblad om Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd Pdf, 1.1 MB.

Informationsblad om hotade arter, Träd i kulturlandskapet Pdf, 3.3 MB.

Informationsblad om riskträd, vad gäller och vem ska du som förvaltare anlita? Pdf, 719.2 kB.

Folder Så här sköter du träd i kulturlandskapet Pdf, 1.5 MB.

Folder om hamling som fokuserar på nyhamling Pdf, 1.7 MB.

Informationsblad om att skydda träden vid grävningar och större arbeten Pdf, 906.7 kB.

Länsstyrelsernas checklista för att göra en trädvårdsplan Pdf, 1.7 MB.

Vägledning för avvägningar vid hantering av träd i offentliga miljöer, Fria eller fälla Länk till annan webbplats.

Här är en inspelning av webbinariet Fria eller fälla 2.0 från april 2023.

Webbinariet Fria eller fälla 2.0, youtube.com Länk till annan webbplats.

Hjälp till att rapportera arter

Vissa arter är så sällsynta och så dåligt kända att vi behöver inventera för att se var de finns innan vi börjar med åtgärder. Alla fynd Länsstyrelsen hittar registrerar vi i Artportalen. Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges djur, växter och svampar. Du kan hjälpa till med att rapportera sällsynta (och vanliga) arter. Allmänhetens rapporter är mycket viktiga. Här kan du göra en stor insats!

Artportalen, SLU Länk till annan webbplats.

Receptsamling för biologisk mångfald

Länsstyrelsen har tagit fram en receptsamling för biologisk mångfald. I den kan du hitta tydliga beskrivningar av enkla och billiga åtgärder som du själv skulle kunna göra för att hjälpa naturen. I receptsamlingen finns allt från tips om hur ett insektshotell kan se ut, vilka blommor som lockar till sig insekter och om hur en sandhög eller en hög med stammar och grenar i ett hörn av en trädgård kan göra skillnad.

Rapport efter rapport talar om hur antalet arter i Sverige och i vår omvärld minskar. En orsak till det är att naturmiljöerna runt om oss har blivit allt mer enformiga. Många sällsynta arter har ändå lyckats klara sig kvar i små områden där miljöerna fortfarande passar, men hur länge? För att arterna ska kunna leva kvar och förhoppningsvis öka, behövs ett nätverk av passande livsmiljöer inom rimligt avstånd från varandra och som de skulle kunna sprida sig mellan. Städernas parker och trädgårdar samt olika slags kantmiljöer (så kallade ruderatmarker) som inte brukas skulle kunna bidra till att ett sådant nätverk skapas. Du kanske inte tycker att det spelar någon roll om du gör en insats eller inte, men forskning visar att även små insatser kan göra en stor skillnad. Välj det i receptsamlingen som passar dig och dina förutsättningar bäst.

Tillsammans kan vi bygga ett nätverk som kommer att göra skillnad!

Förord till receptsamlingen - park och trädgård Länk till annan webbplats.

Gamla, grova eller ihåliga träd Länk till annan webbplats.

Död ved Länk till annan webbplats.

Hamlade träd Länk till annan webbplats.

Mulmholk Länk till annan webbplats.

Fågelholkar Länk till annan webbplats.

Ritning vanlig fågelholk Länk till annan webbplats.

Ritning holk för grå flugsnappare Länk till annan webbplats.

Ritning holk för hussvala Länk till annan webbplats.

Ritning holk för tornseglare Länk till annan webbplats.

Ritning holk för trädkrypare Länk till annan webbplats.