Gängsnacket

Hur många språk finns guiden på?

Den finns på svenska och har översatts till nio andra språk. Språken är: engelska, tigrinska, turkiska, spanska, somaliska, persiska (farsi), franska, centralkurdiska (sorani) och arabiska.

Hur får illustrationerna i guiden användas?

Illustrationerna i guiden får bara användas genom att du tar en skärmdump av hela sidan där de visas. Det måste också vara tydligt att skärmdumpen kommer från Gängsnacket. Du får inte klippa ut bara illustrationer och använda dessa separat i ett dokument eller presentationer, eftersom det skulle bryta mot upphovsrätten.

Varför skickar ni inte ut Gängsnacket till alla hushåll?

Vi håller med om att det är viktigt att informationsmaterial. Men Gängsnacket kan inte bara delas ut, utan bör används i ett sammanhang där mottagarna får stöd och information om hur de kan få hjälp om det behövs. Vår erfarenhet från tidigare lanseringar visar att materialet når sin fulla potential bäst när det introduceras under till exempel föräldramöten, där det finns utrymme att diskutera innehållet och hänvisa till relevanta stödinsatser.

Gängkriminaliteten är i ständig förändring, med nya metoder och mönster som snabbt uppstår. Det gör att material och information snabbt kan bli inaktuella. För att verkligen möta den här komplexa och dynamiska verkligheten krävs därför att våra insatser och budskap regelbundet uppdateras och anpassas efter den senaste utvecklingen. Vi vill säkerställa att vi alltid erbjuder den mest relevanta informationen och de bästa verktygen för att förebygga och hantera de utmaningar som dagens samhälle står inför.

Varför ska Gängsnacket bara skickas till områden där barn löper hög risk att bli indragna i kriminalitet?

Allt brottsförebyggande arbete i Sverige ska utgå från kunskap, evidens och bästa möjliga praktik. Det innebär att åtgärder ska grundas på en tydlig bild av problemen, så att rätt insatser väljs. Detta säkerställer att arbetet bygger på kunskap och att statens resurser används där de behövs mest.

Finns det ett motsvarande material som riktar sig till barn och unga?

Det är viktigt att involvera unga i frågor som rör dem, men det görs bäst genom samtal där vuxna kan möta ungdomar och svara på deras frågor och oro. Viss information kan vara lämplig att ge direkt, men "Gängsnacket" i sin nuvarande form är inte rätt att dela direkt med dem. Den är i stället avsedd för vuxna som jobbar nära barn och unga, så att de kan hjälpa och skydda dem från att dras in i kriminalitet.

Forskning visar att information om narkotika eller brott ibland kan öka barns intresse för dessa ämnen. Samhället och vuxna bör därför fokusera på att stärka barnens skydd, till exempel genom att hjälpa dem utveckla moral, impulskontroll, lyckas i skolan och ha en meningsfull fritid. Stöd till föräldrar är också mycket effektivt och lönsamt för att förebygga att barn hamnar i kriminalitet.

Vad är syftet med Gängsnacket?

Guiden är avsedd att delas ut av yrkesverksamma i samband med samtal, i områden där barn löper hög risk att bli indragna i kriminalitet. Samtalet säkerställer att informationen förmedlas på ett korrekt sätt och att eventuella frågor kan besvaras.

Allt fler barn och unga rekryteras för att utföra brottsliga handlingar kopplat till
gängkriminella miljöer och antalet barn under 15 år som misstänks för inblandning
i mordplaner har ökat dramatiskt de senaste åren. Att barn och unga begår brott
och är med i gäng är emellertid inte ett nytt fenomen. Ungdomsåren tenderar att
vara en brottsintensiv period, framför allt för pojkar.

Involveringen i kriminella nätverk skiljer sig dock från delaktighet i traditionella kriminella ungdomsgäng. Ungdomsgängen består ofta av jämnåriga kompisar som begår brott tillsammans, medan de kriminella nätverken är hierarkiskt styrda, beroende av utvecklade kontaktnät och har tillgång till illegala varor (narkotika och vapen). Det är framför allt barn som rekryterar andra barn till kriminella nätverk. Vanligen en pojke i övre tonåren som involverar ett något yngre barn. Inflödet av barn och unga drivs ofta fram inom för att kunna sälja narkotika, där en kontinuerlig nyrekrytering är en del av affärsmodellen.

Alla barn och unga har rätt till en barndom fri från brott. För att vända den negativa utveckling som sker i Sverige kopplat till gängkriminalitet och att barn och unga utnyttjas för brottsliga syften krävs att alla goda krafter samverkar. För att stoppa nyrekryteringen krävs tidiga insatser, kunskapsbaserade metoder och samverkan.

Forskningen är ense om föräldrarnas stora betydelse för att förebygga att barn och unga begår brott. Familjen är den viktigaste institutionen för att förebygga brott och föräldrarnas uppfostringskompetens, relationen till föräldrarna och förekomst av konflikter i familjen nämns som några av de risk- och skyddsfaktorer som har starkast samband för utvecklandet av framtida brottsligt beteende.

Yrkesverksam personal i flera län önskade stöd av länsstyrelserna för hur de kan föra dialog med föräldrar, och ge föräldrar information om riskerna med att barn och unga kan rekryteras av gängkriminella. Länsstyrelserna har tillsammans med Polismyndigheten tagit fram informationsfoldern Gängsnacket, som riktar sig till föräldrar och andra vuxna. Målet med foldern är att ge information om hur barn kan bli rekryterade eller lockade in i kriminella gäng. Framtagandet av foldern har skett i samverkan med en rad andra myndigheter, civilsamhällesorganisationer, kommuner och forskare.

Länsstyrelserna har regeringsuppdrag om att ge stöd till regioner, kommuner,
näringsliv och civilsamhället i syfte att förebygga brott, bruk av alkohol, narkotika,
doping, tobak och spel om pengar, samt att främja utvecklingen av
föräldraskapsstöd i utsatta områden. Länsstyrelserna har ett brett stöd till
brottsförebyggande aktörer för att förhindra att barn och unga dras in i
kriminalitet. För att lyckas vända den negativa utvecklingen krävs insatser, tid och
resurser på flera olika nivåer, samt en god samverkan mellan de olika aktörerna
som möter barn och unga.

Gängsnacket är framtagen för att ge föräldrar, eller andra viktiga vuxna i barns liv, information om hur barn kan bli rekryterade eller lockade in i kriminella gäng. Gägsnacket kan vara en del i arbetet att förebygga rekrytering av barn och ungdomar till kriminalitet genom att öka medvetenheten bland föräldrar och andra betydelsefulla vuxna. Det handlar om att uppmärksamma varningssignaler, förändrat beteende och andra indikationer hos barn och ungdomar som kan tyda på risk för att dras in i kriminella handlingar.

Föräldrar och andra viktiga vuxna

I foldern och introduktionen används begreppet förälder, som också ofta är barnets vårdnadshavare och därmed den person som ansvarar för att tillgodose barnets behov och är juridiskt ansvarig för barnet. Det är dock viktigt att notera att vårdnadshavare och förälder ibland inte är samma person. I denna kontext hänvisar begreppet förälder till den eller de personer som har ansvar för barnets personliga förhållanden och som har rätt och skyldighet att fatta beslut om olika frågor som rör barnet.

Andra viktiga vuxna inkluderar personer som finns nära barnet och spelar en betydande roll under dess uppväxt. Det kan vara lärare, fritidspedagoger, fältarbetare och andra personer som interagerar med barnet på fritiden, till exempel tränare. Deras engagemang och relation till barnet är av stor betydelse för dess utveckling och välbefinnande.

Stöd till yrkesverksamma

Foldern är framtagen för att användas av yrkesverksamma som stöd inför samtal med föräldrar, eller andra viktiga vuxna i barnets närhet, för att uppmärksamma dem på de risker som är förknippade med kriminella gäng och miljöer. Materialet kan empelvis introduceras under föräldramöten, där det finns utrymme att diskutera innehållet och hänvisa till relevanta stödinsatser. Foldern bör används i ett sammanhang där mottagarna kan få stöd och information om hur de kan få vidare hjälp om det behövs.

Områden med påtaglig risk för nyrekrytering

Foldern bör endast användas i områden där det finns en ökad och påtaglig risk för att barn och unga dras in i kriminalitet. Är du som yrkesverksam osäker på om ni kan använda foldern, rådfråga gärna kommunens brottsförebyggande samordnare eller kommunpolisen för en aktuell lägesbild av det område du arbetar i.

Information direkt till barn

Foldern Gängsnacket ska inte delas ut till barn och unga. Forskning visar på risken att information om narkotika eller brott direkt till barn och unga kan öka barns intresse för dessa ämnen. Samhället och vuxna bör därför fokusera på att stärka barnens skydd, till exempel genom att hjälpa dem utveckla moral, impulskontroll, lyckas i skolan och ha en meningsfull fritid. Stöd till föräldrar är också mycket effektivt och lönsamt för att förebygga att barn hamnar i kriminalitet.

Innehåll i foldern

I foldern finns det information till föräldrar i följande områden:

• Är du orolig för att ditt barn ska dras in i kriminalitet?
• Vad försöker gängen få barnen att göra?
• Din roll som förälder är avgörande
• Var du kan få hjälp

Gängsnacket finns översatt till nio språk för att nå så många vuxna som möjligt. Språken är: engelska, tigrinska, turkiska, spanska, somaliska, persiska (farsi), franska, centralkurdiska (sorani) och arabiska.

Rekrytering av barn och unga till kriminella miljöer

Unga kan dras in i brottslig verksamhet på flera sätt. Kriminella grupper kan finnas i det offentliga rummet men också i den digitala världen där personer ur gäng kan kontakta barn via olika sociala medier och krypterade chattar. Barn och ungdomar dras in i gängkriminalitet av olika skäl, inklusive ekonomisk vinning, social status och löften om framgång. Ofta sker detta genom deras närmaste relationer och förebilder. Faktorer som instabila familjeförhållanden, kamratrelationer, avbruten skolgång och ekonomiska svårigheter kan öka risken för att dras in i kriminalitet. Unga som saknar framtidstro och stöd från vuxna förebilder löper ökad risk för att bli involverade i gängrelaterad brottslighet. Det är också viktigt att notera den starka kopplingen mellan narkotikamissbruk och brottslighet. Att förstå dessa samband och att erbjuda stöd och alternativ till unga människor är avgörande för att bryta cykeln av kriminellt beteende.

När någon involverar en ung person i kriminalitet kan det vara för att använda dem som verktyg i ett kriminellt nätverk. Unga kan utnyttjas för att sälja narkotika och hamna i riskfyllda situationer, inklusive hot om lagföring, som de mer etablerade kriminella vill undvika. Det är inte ovanligt att ungdomar börjar med enkla uppgifter som att hålla utkik åt de kriminella för att sedan avancera till mer aktiva roller. Rekryteringen till kriminalitet kan ske gradvis och stegvis. Det kan även ske mer direkt genom hot där äldre personer skapar hållhakar på yngre som tvingas göra tjänster. Förfarandet sker snabbt och kan användas för att få ovilliga unga att börja begå brott.

Äldre kriminella utnyttjar det faktum att yngre personer, beroende på sin ålder, inte kan åtalas eller kan få mildare straff. Beslut om våldsamma handlingar inom den kriminella världen delegeras ofta till individer längre ner i hierarkin. Analyser av data visar att äldre individer regelbundet ger uppdrag åt ungdomar, inklusive utförande av allvarliga våldsbrott. Exempel på dessa kanaler är EncroChatt, Snapchat och OnlyFans. Barnens rätt i samhället, Bris, ser en ökning av samtal från barn om kriminalitet. Under 2023 ökade de från 325 till 520 samtal (60 procent). En stor förändring i barns samtal är konsekvenserna av kriminaliteten som nu beskrivs med oro för eget eller anhörigas liv och säkerhet. Hälften av samtalen om kriminalitet handlade under 2023 om gängkriminalitet.

Brottsförebyggande rådet har följt utvecklingen av ungdomars strategiska brott sedan början av 2000-talet. Deras studier bygger på forskning och uppföljning och ger kunskap om vilka brottstyper bland unga som starkast indikerar en fortsatt brottslighet och vilka faktorer som ökar möjligheterna för någon att lämna ett kriminellt sammanhang.

Skillnader mellan pojkar och flickor

Fler pojkar än flickor lagförs för brott. Brottstyperna skiljer sig något åt. De vanligaste strategiska brotten (ungdomars första lagföring som mer än andra brott indikerar fortsatt och hög kriminalitet) bland pojkar är rån och grov stöld, våld eller hot mot tjänsteman och övergrepp i rättssak. Bland flickor är de vanligaste strategiska brotten våld eller hot mot tjänsteman och ringa narkotikabrott.

Unga, och då i synnerhet pojkar, löper ökad risk att rekryteras och involveras på olika sätt i kriminella sammanhang. Den som väl inträder i den kriminella miljön riskerar att fara illa genom att pressas till fortsatt brottslighet och användas för riskfyllda uppdrag.

Samtidigt förbises flickor då samhället inte vanligtvis associerar dem med kriminalitet. Även om kvinnor kan spela en roll inom organiserad brottslighet, finns det en risk att samhället, inklusive polisen, inte ser deras delaktighet. Det finns indikationer på att kvinnors engagemang inom kriminella kretsar ökar.

För att förebygga att barn och unga dras in i kriminalitet finns det mycket du som yrkesverksam kan göra. Det handlar om att bygga tillit, motivera den unga till prosociala aktiviteter, motverka utanförskap, och skapa förutsättningar för icke kriminellt umgänge.

Bygg tillit

Om ungdomen känner misstro mot samhället behöver det första stödet fokusera på att bygga tillit. Det kan handla om att dels bygga tillit i sociala relationer, till exempelvis familjemedlemmar eller andra viktiga vuxna, dels att bygga tillit till samhällsaktörer.

Motivation och uppmuntran

Hjälp ungdomen att hitta sin motivation till att välja ett icke-kriminellt umgänge. Ungdomen behöver själv vara eller bli motiverad och omgivningen behöver uppmuntra den motivationen. Övertalningsförsök är sällan framgångsrika. För att bidra till en förändringsprocess kan metoden ”Motiverande samtal” fungera. En modell för motiverande samtal kallas BÖRS vilket står för:

• att bekräfta det ungdomen säger,
• ställa öppna frågor (alltså frågor som kräver ett längre svar än enbart ”ja” eller ”nej”),
• reflektera och sammanfatta det ungdomen uttrycker.

Samtalen är nyfikna och utforskande. Syftet med detta är att ungdomen själv ska kunna uttrycka en vilja att förändra sin livssituation, då detta skapar en bättre motivation till förändring än när någon annan uttrycker vilka förändringar som bör göras. När intresse för förändring visar sig kan sedan realistiska mål och delmål formas gemensamt.

Motverka utanförskap

För att motverka utanförskap är det viktigt att uppmuntra och underlätta deltagande i skola, meningsfulla fritidsaktiviteter och umgänge med positiva förebilder. Detta hjälper till att bygga upp ungdomens egna resurser och ett starkt socialt nätverk, vilket kan ersätta negativa influenser från kriminella miljöer.

Stå kvar

Att stå kvar och visa att man tror på ungdomen även när den unge möter misslyckanden är avgörande. Detta skapar en känsla av tillit som kan öka motivationen att göra positiva val och fortsätta framåt.

Skapa förutsättningar för icke-kriminellt umgänge

Barnet kan behöva stöd att hitta och uppmuntras till icke-kriminella umgängen där brott varken ingår eller accepteras. Det kan handla om att umgås med en lämplig förälder eller annan viktig vuxen, en studiemotiverad kompis eller en införstådd mentor eller myndighetsrepresentant.

Rutinförändrande händelser

Detta betyder att vissa händelser i livet har potentialen att förändra rutiner och få barnet att se sig själv och sin situation på ett annorlunda sätt. Det kan vara saker som att flytta, bli sviken, uppleva en dramatisk händelse eller få ett ultimatum från någon nära. Ibland kan en sådan händelse tvinga barnet att omvärdera sin syn på saker och ting att se sig själv och sin situation på ett annorlunda sätt. Som yrkesverksam kan det vara viktigt att ha koll på dessa livshändelser hos barn och utgöra ett extra stöd vid dramatiska händelser.

• För att förstå varför unga begår brott är det viktigt att ha kunskap om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende. Normbrytande beteende betyder i det här sammanhanget negativa och destruktiva beteenden som på olika sätt innebär att regler och normer överträds och bryts. Det kan vara brottsliga och kriminella handlingar och allvarliga regel- eller normbrott. Detta kan handla om att bryta mot föräldrars regler, skolka, snatta, hota, slåss, stjäla och så vidare.
• Riskfaktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som ökar risken att utveckla normbrytande beteende. Riskfaktorer kan identifieras på flera nivåer; individnivå, familjenivå, fritid och skola, det lokala samhället och även samhällets övergripande strukturer och normer. Ju fler riskfaktorer ett barn har/blir utsatt för, desto mer ökar risken för normbrytande beteende.
• Skyddsfaktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som minskar risken att utveckla normbrytande beteende. Skyddsfaktorer kan motverka problem genom att fungera som ett skydd och motkraft mot riskfaktorer. Flera skyddsfaktorer i kombination utgör ett större skydd.

Här följer exempel på föränderliga riskfaktorer som är viktiga att uppmärksamma för att förebygga kriminalitet. Observera att det är exempel och inte en fullständig lista.

• Begränsade föräldraresurser: Föräldrar med begränsade sociala och känslomässiga resurser kan ha svårare att se och stötta sitt barn. Det kan till exempel handla om brister i uppsikten över barnet, att boendet är instabilt, en inkonsekvent uppfostran, låg anknytningsgrad till barnet, missbruk, våld inom familjen, egen kriminalitet eller psykisk ohälsa. I situationer där föräldrarna har begränsade resurser kan kompisar få en ökad betydelse och ett större inflytande över barnet än föräldrarna själva.
• Bristfälliga bostadsförhållanden: Bristfälliga bostadsförhållanden, som trångboddhet eller boende i socioekonomiskt utsatta områden, kan påverka barn och ungas beteende negativt och öka risken för normbrytande beteenden. Trångboddhet, ofta kopplad till stora familjer, kan leda till irritation och konflikter i hemmet samt ökad risk för impulskontrollproblem. Kvaliteten på bostadsområdet spelar också en betydande roll; exponering för våld och kriminalitet i närområdet höjer risken för normbrytande beteende bland ungdomar.
• Ekonomisk utsatthet: Att växa upp i ekonomisk utsatthet kan ha negativ påverkan på barns livsvillkor. Låg ekonomisk standard kan påverka flera områden i livet, både under uppväxten och på längre sikt, till exempel genom en ökad risk för kriminalitet. Ensamstående föräldrar riskerar bland annat att ha sämre ekonomiska förutsättningar vilket ökar risken för normbrytande beteende hos den unge.
• Utanförskap, kriminellt umgänge och problematiska kamratrelationer: Utanförskap uppstår när ungdomen känner sig utanför gentemot samhället och inte ser sig själv som en del av samhället. Det kan till exempel uppstå eller förstärkas genom mobbning, diskriminering eller rasism. Ungdomar i utanförskap har svårare att lita på samhället och acceptera stöd och hjälp. För ungdomar som lever i utanförskap kan ett kriminellt umgänge ge försörjning, trygghet och gemenskap.
• Problematisk skolgång: En problematisk skolgång handlar om att den unge presterar bristfälligt i skolan. Det kan till exempel gälla omfattande frånvaro (mycket skolk), bristande anknytning till skolan, låga eller ofullständiga betyg, svårigheter med tal, läs- eller skrivförmåga, vantrivsel, negativa relationer till lärare och färre kontakter till stödjande vuxna.
• Psykisk ohälsa: Barn med sämre socioekonomiska förutsättningar och placerade barn har en ökad risk för psykisk ohälsa. Det har även till exempel barn och unga som är asylsökande, internationellt adopterade och hbtqi-personer. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har också ökad risk för annan psykisk ohälsa. Unga, med missbruk eller beroende och tidigare lagföringar för våldsbrott är en grupp där det kan vara rimligt att uppmärksamma eventuell underliggande psykisk ohälsa.
• Beteendeproblematik: Riskfaktorer i den unges egna beteende att uppmärksamma är trotsighet, ilska, oräddhet, svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger liksom överaktivitet, impulsivitet, koncentrationssvårigheter, eller negativa problemlösningsstrategier. Beteendet kan göra att andra personer reagerar negativt på den unge och denne får svårt att skapa varaktiga positiva relationer (med personer utan normbrytande beteende). Genom att visa tålamod och uppmuntra till positivt beteende kan man hjälpa den unge att i stället utveckla goda relationer.
• Alkohol- och eller droganvändning: Barn som tidigt i livet uppvisar ett normbrytande beteende och begått brott löper hög risk att utveckla ett alkohol- och drogbruk i tonåren. Till exempel är alkohol och narkotika, som Cannabis och Tramadol, vanligt förekommande. Det finns sedan länge dokumenterad samvariation mellan alkoholkonsumtionen i Sverige och våldsbrottsfrekvensen (mord/dråp och misshandel).
• Våld i hemmet: I undersökningar har visats att cirka 10 procent av elever i årskurs 9 upplevt våld mellan vuxna i familjen, det vill säga att en vårdnadshavare utövat psykiskt och/eller fysiskt våld mot den andra. Våld i nära relationer är skadligt för barn både på kort och lång sikt, och kan leda till koncentrations- och minnessvårigheter som påverkar skolarbetet negativt. Långsiktigt kan det orsaka psykisk ohälsa som ångest, depression, självskadebeteende, traumasymptom och problem med temperament. Barn som lever med våld är ofta mer oroliga, antisociala och aggressiva än andra barn³. Riskfaktorer av mer indirekt eller oföränderlig karaktär

Riskfaktorer av mer indirekt eller oföränderlig karaktär

Här följer vanliga riskfaktorer varav vissa går att påverka och andra inte och som är viktiga att identifiera, kartlägga och ta hänsyn till.

• Könstillhörighet: Även om det är vanligare att pojkar uttrycker normbrytande beteende än flickor, är det viktigt att notera att riskfaktorerna för dessa beteenden har fler likheter än skillnader mellan könen. Forskning har visat att pojkar ofta exponeras för fler och mer uttalade riskfaktorer jämfört med flickor. Det är dock viktigt att inte förbise flickors risker, även om de är färre i antal. Att vara medveten om könsskillnader och skillnader i riskprofil är avgörande för att utforma effektiva åtgärder anpassade till individuella behov, oavsett kön.
• Utländsk bakgrund: Personer med utländsk bakgrund (etniska minoriteter, flyktingar och övriga invandrare) upplever och exponeras i högre grad för faktorer som kan leda till normbrytande beteenden. Dessa faktorer kan vara låg socioekonomisk status, trångboddhet och boende i utanförskapsområden samt tidigare exponering för trauma. Personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i den svenska brottsstatistiken men forskningen ger ingen entydig bild av betydelsen av utländsk bakgrund och normbrytande beteenden. Högre grad av exponering för riskfaktorer skulle kunna förklara varför kriminalitet är överrepresenterat bland personer med utländsk bakgrund eller utsatta grupper.
• Debutålder i normbrytande beteende: Ju tidigare man börjar med normbrytande beteende, desto större risk finns det för att problemen fortsätter och blir allvarliga. Därför är det viktigt att ge stöd och behandling till personer som visar sådant beteende redan som barn.
• Fysiologi och neuropsykologi: Brister i nervsystemet eller hjärnans funktion som antingen är medfödda eller uppkommit genom skada kan leda till problem med till exempel språkutveckling, intelligens, impulsivitet, uppmärksamhet, underkontroll och hyperaktivitet. Dessa problem är i sin tur relaterade till normbrytande beteende. Tidig pubertetsutveckling hos flickor kan öka risken för normbrytande beteende. Det beror på att flickor som tidigt går igenom puberteten ofta beter sig socialt som om de vore äldre än vad de är. Det kan handla om att dricka alkohol, vara sexuellt aktiva och umgås med äldre vänner.
• Familjestruktur: Att inte växa upp med båda sina föräldrar (på grund av separation och/eller konflikter mellan föräldrarna) är relaterat till normbrytande beteende hos unga. Det är dock inte alltid så att konflikter och separation direkt orsakar sådant beteende. Ibland är det barnets eget normbrytande beteende som påverkar föräldrarnas relation till varandra.

Här följer exempel på skyddsfaktorer som kan minska riskerna för att hamna i kriminalitet. Observera att det är exempel och inte en fullständig lista.

• Föräldraanknytning: En uppfostran som är känslomässigt stödjande, uppmärksam, accepterande och gränssättande, samtidigt som den erbjuder struktur och övervakning, främjar en positiv utveckling hos barn. Det utgör en viktig skyddsfaktor och kan minska risken för beteendeproblem även när andra riskfaktorer är närvarande.
• Positiv skolanknytning: En viktig skyddsfaktor för barn och unga, både generellt och för att förebygga brott, är att klara av och nå kunskapsmålen i skolan. Goda relationer till lärare, kamrater och andra vuxna samt bekräftelse från vuxna i skolan är viktigt och bidrar till trivsel i skolan. Positiv skolanknytning innefattar även ökad möjlighet till positiva umgängen, goda skolprestationer, bättre kognitiva färdigheter, god problemlösning, förmåga att rikta uppmärksamhet och bidrar till bättre koncentration
• Positivt umgänge och aktiviteter: Socialt umgänge med positiva förebilder och kamrater ökar sannolikheten för en gynnsam utveckling hos den unge. Barn och ungdomar som regelbundet deltar i positiva vuxenledda aktiviteter utvecklar positiva sociala förmågor. Det har visat sig att socialt och emotionellt stöd från exempelvis kamrater, lärare, mor- och farföräldrar och grannar kan utgöra en skyddsfaktor.
• Positiva egenskaper och beteenden: Positiva förhållningssätt och beteenden hos den unge innebär att den unge hanterar olika situationer på ett positivt och icke normbrytande sätt. Det i sig får goda utfall i många olika situationer och skapar förutsättningar för positiva kamratrelationer, skolanknytning och skolprestationer.
• Självkontroll/självregleringsförmåga: Begreppet självkontroll kan översättas som god impulskontroll och är en viktig förmåga hos barnet/ungdomen för att undvika risksituationer. Olika studier tyder på att intelligens, social kompetens och realistisk planering kan hindra en negativ utveckling. För invandrargrupper med hög risk verkar språkkunskaper enligt forskningen också ha en liknande skyddande effekt. Detta kan bero på att bättre språkfärdigheter kan underlätta kommunikation, integration och förståelse av samhället, vilket i sin tur kan bidra till en ökad motståndskraft mot riskfaktorer för negativa beteenden.
• Barnets eller den unges egen medvetenhet och motivation: Detta lyfts som en skyddsfaktor och innebär att medvetenhet om sin problematik kan vara av betydelse för att bli motiverad till förändring.

Stöd till föräldrar är viktigt under barnets hela uppväxt, inte bara under småbarnsåren. En viktig skyddsfaktor mot brott är att tidigt involvera föräldrar och erbjuda stöd så att de i så hög utsträckning som möjligt är delaktiga i barnets liv. En första positiv kontakt och ett bra bemötande är en bra grund för relationen mellan stödjande aktörer och föräldrar. Det gör det lättare att ge och ta emot stöd när problem uppstår bland barn och unga.

Föräldraskapsstödjande insatser

Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och verksamheter riktade till föräldrar och som stärker föräldraförmågan och relationen mellan föräldrar och barn. Det kan handla om att ge föräldrar verktyg och metoder som stärker dem i sin föräldraroll, ger kunskap om barnets rättigheter, hälsa och utveckling, stärker föräldrars relation till varandra, till deras sociala nätverk och till barnet.

Föräldraskapsstöd är en resurs för att föräldrar ska kunna utveckla sitt föräldraskap och handlar inte om huruvida man är en bra eller dålig förälder. Stödet kan utveckla föräldrar genom ny kunskap eller erfarenhetsutbyte med andra föräldrar.

Föräldraskapsstöd erbjuds inom olika verksamheter såsom exempelvis mödrahälsovården, barnhälsovården, socialtjänsten, skola, förskola, familjecentraler och civilsamhället. Föräldraskapsstöd är relativt väl utbyggt till föräldrar under småbarnsåren, men många föräldrar upplever att det är svårt att hitta stöd när barnen blir äldre. Föräldraskapsstöd kan erbjudas till alla föräldrar, eller föräldrar och barn i riskgruppen, eller till föräldrar där problem redan har identifierats. För att stödet ska få en så stor brottsförebyggande effekt är det viktigt att stödet erbjuds både generellt till alla och anpassas efter behov.

Föräldrar med olika behov

Föräldrars behov av stöd kan variera under barnets uppväxt och föräldrars behov ser olika ut. Kommunerna ansvarar för att tillgängliggöra föräldraskapsstödet för alla föräldrar. Det finns anpassade material för olika grupper såsom till exempel utrikesfödda föräldrar och föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar.

Föräldrar som särskilt behöver uppmärksammas och nås av ett målgruppsanpassat föräldraskapsstöd är:

• Föräldrar med kognitiva svårigheter
• Föräldrar som migrerat
• Föräldrar som befinner sig i asylprocess
• Föräldrar med placerade barn²

Handlingsplan för brottsförebyggande föräldraskapsstöd, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (pdf) Länk till annan webbplats.

Det finns många aktörer som kan vara med och bidra i det lokala förebyggande arbetet riktat till barn och unga. Alla dessa aktörer har anmälningsskyldighet. Det innebär att de ska anmäla till socialtjänsten vid misstanke om brottslighet, drogmissbruk eller andra situationer där barnets välbefinnande är hotat.

Samverkan är mycket viktig för att kunna identifiera och ta tillvara behovet av stöd till både barnet och föräldrar. Samverkan behöver ske mellan olika aktörer inom kommun, region, statliga aktörer och civil sektor i syfte att förebygga riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer runt barnet och deras föräldrar. För att barnet ska lyckas i skolan och ha en positiv inställning till lärandet är det avgörande att föräldrarna är delaktiga i skolans arbete.

Förskolan

Förskolepersonal ska enligt läroplanen samarbeta och diskutera regler och förhållningssätt i förskolan med föräldrar för att främja barnets utveckling till en ansvarskännande människa och samhällsmedborgare. Förskolan är en part som tidigt kan identifiera riskfaktorer. Den är också en viktig skyddsfaktor som kan lägga grunden för framtida skolprestationer. Förskolan bidrar med att ge barnet tydliga regler och förväntningar, ger stöd i att utveckla anknytningen till andra vuxna och kamratrelationer, fysisk stimulans och en positiv och utvecklande miljö.

Skolan

Skolan är en central aktör i det brottsförebyggande arbetet och förmedlar värdegrunder som respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar. I årskurs 4–6 lär eleverna om kriminalitet och dess konsekvenser i kursen "Rättigheter och rättskipning". Genom att undervisa om brott, bekämpa mobbning och skapa en trygg miljö, formar skolan framtidens medborgare.

Pedagogerna stödjer föräldrar genom samtal om barnets utveckling. Föräldrars delaktighet är nyckeln till barnets framgång, så skolan bör nå alla föräldrar, även de som inte nås via traditionella metoder.

Skolan kan vara en mötesplats utanför skoltid med läxhjälp, aktiviteter och sociala tillställningar som uppmuntrar dialog mellan föräldrar och skolpersonal. Genom att fungera som en central knutpunkt främjar skolan samhällssammanhållning och brottsförebyggande insatser.

Socialtjänstens roll

Socialtjänsten spelar en avgörande roll i att förebygga sociala problem såsom kriminalitet och att barn och unga far illa. Dess ansvar sträcker sig även till att säkerställa att barn och unga växer upp i trygga och stabila miljöer. Det är av yttersta vikt att socialtjänsten så tidigt som möjligt får kännedom om barn och unga som behöver stöd.

En del av det förebyggande arbetet som socialtjänsten erbjuder innebär att erbjuda service, information och rådgivning till föräldrar som kan ha oro kring sina barn. Uppsökande verksamhet, såsom att engagera fältarbetare och finnas närvarande på platser där föräldrar och barn samlas, utgör också en viktig del av detta förebyggande stöd.

Det är vanligt att vissa föräldrar känner bristande tillit till socialtjänsten och saknar kunskap om vilket stöd som är tillgängligt. Motivering och information är därför avgörande. Att ha representanter från socialtjänsten närvarande vid möten med andra yrkesgrupper kan vara ett sätt att bygga relationer och avliva myter om socialtjänsten.

För att stödja socialtjänstens arbete har Socialstyrelsen utvecklat två kunskapsstöd för att hantera barn och unga med normbrytande beteenden:

• Bedöma risk och behov för barn och unga som begår brott eller har annat normbrytande beteende.
• Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott.

Polismyndigheten

Polisen har i uppdrag att förebygga, förhindra, upptäcka brott samt att utreda brott som kommer till polisens kännedom. Polisen ska skydda barn och unga från sådant som kan vara skadligt för dem och som kan hämma deras utveckling. I syfte att förebygga brott kan polisen arbeta uppsökande och kontaktsökande mot barn och unga genom att vara närvarande i skolan, på idrottsplatsen, på torget eller på andra platser där barn är. Att polisen utreder brott där barn är misstänkta eller utsatta för brott är också en viktig uppgift för att tidigt kunna stoppa en ogynnsam utveckling hos barn.

Polisen ska samverka med socialtjänsten och andra myndigheter som skolan med flera för att förebygga brott bland barn och unga. Polisen är skyldig att anmäla till socialtjänsten när polisen får kännedom om att ett barn far illa genom en så kallad orosanmälan.

Fritidsverksamhet

Möjligheten att ta del av en strukturerad fritidsverksamhet är en av flera skyddsfaktorer för barn och unga. Betydelsen av detta kan vara särskilt viktig i familjer med begränsade resurser men behov av stöd. Med anledning av familjesituationen kan andra meningsfulla vuxna fungera som positiva förebilder och erbjuda prosociala aktiviteter vilket kan vara särskilt avgörande för utvecklingen. Exempel på en konkret metod där fritidsverksamhet är en viktig komponent är SSPF (socialtjänst, skola, polis och fritid) som är en samverkansform runt unga som riskerar att hamna i en kriminell livsstil.

Hälso- och sjukvårdens roll

Barnhälsovården och mödrahälsovården är arenor som de allra flesta föräldrar besöker under graviditeten och barnets första år. Inom barnhälsovården får föräldrarna information, råd och stöd om barnets hälsa och utveckling av professionella yrkesverksamma. Barnhälsovården arbetar för att främja hälsa och förebygga ohälsa genom att påverka både risk- och skyddsfaktorer för att bidra till en positiv hälsoutveckling.

Barnhälsovården och mödrahälsovården erbjuder föräldraskapsstöd enskilt och i grupp. Det kan handla om universellt, riktat eller indikerat föräldraskapsstöd.

Om barnet har en pågående kontakt med hälso- och sjukvården kan till exempel barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) vara viktiga att samarbeta med.

Anmälningsskyldighet

Enligt socialtjänstlagen 14:1 har socialsekreterare och andra yrkesverksamma som arbetar med barn och ungdomar en anmälningsskyldighet att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom eller misstanke om att ett barn far illa. Detta gäller även inom hälso- och sjukvård, skola, fritidsgård och polis. Anmälan kan handla om misstanke om brottslighet, drogmissbruk eller andra situationer där barnets välbefinnande är hotat³.

Bedöma risk och behov för barn och unga som begår brott eller har annat normbrytande beteende (pdf) Länk till annan webbplats.

Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott, Socialstyrelsen (pdf) Länk till annan webbplats.

Här har vi samlat exempel på olika myndigheter och organisationer som på olika sätt arbetar för eller med barn och unga och/eller föräldrar, från universell till indikerad nivå och med ett strategiskt stöd. Du hittar kontaktuppgifter till olika stödlinjer eller länkar där du kan få mer information.

Bris

Stödlinje för barn och unga som är under 18 år och behöver stöd. Här finns möjlighet att prata med en kurator som är utbildad och van att prata om känslor, tankar och hur en har det. Det finns även stödlinje för dig som är vuxen och har frågor eller känner oro för ett barn.

Bris - Barnens Rätt i Samhället Länk till annan webbplats.

Brottsförebyggande rådet (Brå)

Arbetar med att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsbekämpning och brottsförebyggande arbete På Brå kan du få fram statistik, kunskapssammanställningar och olika metoder i brottsförebyggande arbete

Brå - Brottsförebyggande rådet Länk till annan webbplats.

Mind

Mind har en stödlinje till föräldrar: Föräldralinjen. De erbjuder telefonsamtal med till föräldrar och andra nära vuxna runt barnet som känner sig osäkra i sin föräldraroll, eller som oroar sig för sitt barn eller ett barn i sin närhet.

Föräldralinjen – stödlinje för dig som är orolig för ett barn, webbplatsen för Mind Länk till annan webbplats.

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF)

MFoF, en statlig myndighet, strävar efter att skapa en trygg uppväxt för barn och främja goda relationer mellan barn och deras föräldrar. Som en kunskapsmyndighet inom områdena föräldraskapsstöd, familjerådgivning, socialnämnders familjerättsliga ärenden och internationella adoptioner spelar MFoF en central roll.

En viktig del av MFoFs arbete är utvecklingen av en handlingsplan för brottsförebyggande föräldraskapsstöd. Genom att samla kunskap och identifiera effektiva arbetssätt och metoder strävar man efter att stödja föräldrar i att förebygga kriminalitet och andra problematiska beteenden hos sina barn. Inom ramen för detta uppdrag har MFoF även föreslagit åtgärder för förebyggande och uppföljning inom föräldraskapsstödet för att säkerställa en effektiv och hållbar strategi.

Telefonnummer: 020-85 20 00

Rädda barnen

Rädda barnens orostelefon är till för dig som är: Barn eller ung, förälder eller själv involverad i en miljö som du vill lämna. Orostelefonen är en stödtelefon i frågor som rör hat, radikalisering och extremism. Som förälder kan du få information samt stöd och hjälp i frågor som rör våldsbejakande extremism.

Orostelefon, Rädda Barnen Länk till annan webbplats.

Telefonnummer: 020–10 02 00

Skolverket

Skolverket är en myndighet med ansvar för att styra och stödja den svenska förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Skolverket arbetar för att alla barn och elever ska få en utbildning som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Skolans kompensatoriska uppdrag är att skapa förutsättningar att alla elever når målen med utbildningen därför har skolan en viktig roll när det gäller samordnade och tidiga insatser.

Organisera tidigt stöd och extra anpassningar, Skolverket Länk till annan webbplats.

Socialstyrelsen

Kunskapsmyndighet för vård och omsorg som stödjer och utvecklar hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Under kunskapsområdet Barn och unga som begår brott finns samlad kunskap om barn och unga som bryter mot normer, brottsförebyggande arbete, socialtjänstens ansvar samt metoder i arbetet med barn och unga.

Barn och unga, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

Mer information om barn, unga och kriminalitet hittar du i följande underlag:

Bedöma risk och behov för barn och unga som begår brott eller har annat normbrytande beteende – kunskapsstöd för socialtjänsten, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

Barnrapporten 2025, Barnens Rätt i Samhället (Bris) Länk till annan webbplats.

Film: Föreläsning om att bedöma risker och behov, webbplatsen Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.

Handlingsplan för brottsförebyggande föräldraskapsstöd, Myndigheten för föräldrarätt och föräldrastöd (pdf) Länk till annan webbplats.

Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott, Socialstyerlsen Länk till annan webbplats.

SIG Samverkan i sociala insatsgrupper, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

SSPF Samverkansformen skola, socialtjänst, polis och fritid, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

Skolans arbete med att motverka rekrytering till kriminella nätverk, Skolverket Länk till annan webbplats.