Skyddad natur

Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.

Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.

Kartor över skyddad natur

I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur finns kartor över områden med skyddad natur. Där hittar du även beslut, skötselplaner och bevarandeplaner för skyddade områden.

Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Hjälp med att använda kartverktyget Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Naturreservat

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.

Läs om våra naturreservat under fliken Besöksmål:

Besöksmål

Nationalparker

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

Webbplatsen Sveriges nationalparker Länk till annan webbplats.

Nationalparker, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Du kan också se förslag till förändringar och nya Natura 2000-områden och aktuella remisser.

Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?

Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Du behöver tillstånd för intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område.

Exempel på intrång som kan kräva tillstånd:

  • skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
  • väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark
  • åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.

Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs. Samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.

Vissa områden behöver skötsel - andra inte

Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas. Behovet av åtgärder bestäms av:

  • vad som ska skyddas
  • hur känsligt området är
  • vilket skydd som redan finns.

Vem ansvarar för vad?

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.

Härnösands kommun

Habborn, Härnösands kommun/Kramfors kommun (saknas i dagsläget)

Raviner vid Latmansmon Länk till annan webbplats.

Smitingen-Härnöklubb Länk till annan webbplats.

Vägsjöknösen Länk till annan webbplats.

Vänta litets grund Länk till annan webbplats.

Kramfors kommun

Gnäggen Länk till annan webbplats.

Halsviksravinen Länk till annan webbplats.

Högbonden Länk till annan webbplats.

Lidängen Länk till annan webbplats.

Omneberget Länk till annan webbplats.

Svartnäsudden Länk till annan webbplats.

Sör-Lappmyran Länk till annan webbplats.

Villmyran Länk till annan webbplats.

Älgberget-Björnberget Länk till annan webbplats.

Sollefteå kommun

Djupdalen Länk till annan webbplats.

Fransmyran Länk till annan webbplats.

Gideåbergsmyrarna Länk till annan webbplats.

Högberget Länk till annan webbplats.

Jättjärn Länk till annan webbplats.

Lill-Mårdsjöbäcken Länk till annan webbplats.

Lövlund Länk till annan webbplats.

Nipor i Myre Länk till annan webbplats.

Nipsippan i Nässjö by Länk till annan webbplats.

Nipsippan vid Krången Länk till annan webbplats.

Nordsjövikarna i Faxälven Länk till annan webbplats.

Oringsjö/Mo-Långsjön Länk till annan webbplats.

Prästflon Länk till annan webbplats.

Ravin i Holme Länk till annan webbplats.

Ruskhöjden Länk till annan webbplats.

Rågsvedjeberget Länk till annan webbplats.

Stensjöflon Länk till annan webbplats.

Storkälen Länk till annan webbplats.

Stormyran vid Äxingen Länk till annan webbplats.

Sör-skirsjöberget Länk till annan webbplats.

Vällingsjö urskog Länk till annan webbplats.

Sundsvalls kommun

Björkbäcksmyran Länk till annan webbplats.

Blåsttorpet Länk till annan webbplats.

Del av Bremön Länk till annan webbplats.

Fagerviken hackslått Länk till annan webbplats.

Grenforsen Länk till annan webbplats.

Grönviksmyran Länk till annan webbplats.

Hassel hackslått Länk till annan webbplats.

Höglands naturminne Länk till annan webbplats.

Högänge Länk till annan webbplats.

Juni-Stormyran Länk till annan webbplats.

Klövberget (norra) Länk till annan webbplats.

Linvarpet Länk till annan webbplats.

Lovik-Storflon Länk till annan webbplats.

Långharsholmen Länk till annan webbplats.

Malungsfluggen Länk till annan webbplats.

Myckelsjö hackslått Länk till annan webbplats.

Måckelmyran Länk till annan webbplats.

Navarån Länk till annan webbplats.

Ravin vid Lidens gamla kyrka Länk till annan webbplats.

Raviner i Nilsböle Länk till annan webbplats.

Revaberget Länk till annan webbplats.

Rigåsen Länk till annan webbplats.

Rödmyråsen Länk till annan webbplats.

Skjulsta strandäng Länk till annan webbplats.

Smedsgården Länk till annan webbplats.

Stormyran i Njurunda Länk till annan webbplats.

Stornäset Länk till annan webbplats.

Sundsjöåsen Länk till annan webbplats.

Sönnasjöberget Länk till annan webbplats.

Åsen Länk till annan webbplats.

Övre Sulån Länk till annan webbplats.

Timrå kommun

Fageråsen Länk till annan webbplats.

Fären Länk till annan webbplats.

Guldnäsbäcken Länk till annan webbplats.

Indalsälvens delta Länk till annan webbplats.

Långnäsmon Länk till annan webbplats.

Masugnsgrundet Länk till annan webbplats.

Myckeläng hagmark Länk till annan webbplats.

Rigstakärret Länk till annan webbplats.

Sumpskog vid Flärkmyran Länk till annan webbplats.

Tolvösand Länk till annan webbplats.

Örasjöbäcken-Storsvedjan Länk till annan webbplats.

Ånge kommun

Björntjärn Länk till annan webbplats.

Bodåsen Länk till annan webbplats.

Ensillre kalkbarrskog Länk till annan webbplats.

Ensillrebodarna Länk till annan webbplats.

Gammelbodarna Länk till annan webbplats.

Granbodåsen Länk till annan webbplats.

Helvetesbrännan (kallas Helvetesbrännan södra i GIS) Länk till annan webbplats.

Juån Länk till annan webbplats.

Jämtgaveln Länk till annan webbplats.

Kullbäcken-Markbäcken Länk till annan webbplats.

Maljan Länk till annan webbplats.

Nyänget Länk till annan webbplats.

Rankleven Länk till annan webbplats.

Spångmyran-Rötjärnsmyran Länk till annan webbplats.

Stormyran-Lommyran Länk till annan webbplats.

Stormyrskogen Länk till annan webbplats.

Svarttjärnsåsen Länk till annan webbplats.

Vattenån Länk till annan webbplats.

Örnsköldsviks kommun

Balesudden Länk till annan webbplats.

Bågaliden Länk till annan webbplats.

Djupvikberget Länk till annan webbplats.

Gammtratten Länk till annan webbplats.

Granliden Länk till annan webbplats.

Hemlingsån Länk till annan webbplats.

Herrbergsliden Länk till annan webbplats.

Hummelvik Länk till annan webbplats.

Kålhuvudet Länk till annan webbplats.

Lillsjöslåttern Länk till annan webbplats.

Mossaträsk Länk till annan webbplats.

Moälven Länk till annan webbplats.

Pengsjökomplexet Länk till annan webbplats.

Ravin på Ronön Länk till annan webbplats.

Remmarn Länk till annan webbplats.

Rismyrberget Länk till annan webbplats.

Salusanden Länk till annan webbplats.

Skuleskogen Länk till annan webbplats.

Stockholmsgatorna (södra) Länk till annan webbplats.

Stormyran på Ulvön Länk till annan webbplats.

Trolltjärn Länk till annan webbplats.

Trysunda Länk till annan webbplats.

Tågsjöbrännan Länk till annan webbplats.

Uvsjön Länk till annan webbplats.

Vitbergsbäcken Länk till annan webbplats.

Vändåtberget Länk till annan webbplats.

Västanåhöjden Länk till annan webbplats.

Åttjärnsbodarna (kallas även Åtjärnsbäcken) Länk till annan webbplats.

Biotopskydd

Biotopskyddsområden är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för:

  • hotade djur- och växtarter
  • särskilt skyddsvärda djur- och växtarter.

Inom ett biotopskyddsområde får det inte förekomma verksamheter eller åtgärder som kan skada naturmiljön.

Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga, men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:

  • generellt biotopskydd 
  • biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.

Generellt biotopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas.

Exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:

  • alléer
  • källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • odlingsrösen i jordbruksmark
  • pilevallar
  • småvatten och våtmarker i jordbruksmark
  • stenmurar i jordbruksmark
  • åkerholmar.

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Särskilt biotopskydd

Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.

Tillträdesförbud för skydd av djur och växter

Tillträdesförbud används för att skydda djur- eller växtarter i ett avgränsat område under en viss tid på året. Detta innebär oftast att allmänheten inte får gå in i området under den här perioden. Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med tillträdesförbud.

I Västernorrlands län finns 19 fågelskyddsområden. De flesta av fågelskyddsområdena är öar längs kusten där det är förbjudet att landstiga eller uppehålla sig i den omedelbara närheten under perioden 15 april-15 augusti. Förbudet gäller inte markägarens familj eller yrkesfiskare som fiskar. Det finns också fyra naturreservat i länet som har tillträdesförbud under viss tid; Gnäggen, Idbyfjärden, Brämön och Salen.

Två kommunala fågelskyddsområden bildades i Timrå kommun under år 2003, Rödskäret och Svartbådan. För dessa gäller tillträdesförbud den 1 april-31 juli.

För Öfjärden i Örnsköldsviks kommun gäller förbud att färdas eller uppehålla sig inom området den 15 april-1 augusti. Det är också förbjudet att jaga eller medföra jaktredskap eller hund mellan 1 mars och 1 oktober samt att föra bort eller skada ägg eller bo. För fågelskyddsområdet i Junsele gäller förbud att köra motordrivet fordon, jaga, ta med hund som inte är kopplad och föra bort eller skada ägg eller bo under tidsperioden den 15 april-31 juli. Förbudet ska inte vara ett hinder för berörda markinnehavare att nyttja sina fastigheter.

De djurskyddsområden som finns i länet hittar du i kartverktyget Skyddad natur.

Landskapsbildsskydd

Landskapsbildsskydd finns till för att skydda värdet av framförallt den visuella upplevelsen av ett landskap. Skyddet reglerar till exempel bebyggelse och vägar. Det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att utföra åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden i dessa områden.

Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform som inte finns i miljöbalken. Den håller successivt på att ersättas med andra skyddsformer.

I dag görs inga nya sådana skydd, istället används andra instrument såsom detaljplaner eller naturreservat.

Karta över landskapsbildskyddet hittar du i kartverktyget Skyddad natur.

Naturminne

Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar. Men det finns även större områden, vissa på tiotals hektar, som berörs av äldre beslut före 1965.

I Västernorrland finns 17 naturminnen, varav de flesta är beslutade under åren 1940-1970. Ungefär hälften utgörs av gamla, grova eller på annat sätt märkliga träd. De övriga är geologiska bildningar eller växtlokaler.

Naturminnenas exakta läge hittar du i kartverktyget Skyddad natur.

Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara. Den får vara som mest 50 år. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.

Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer, som till exempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.

Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald. Kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.

Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i jordabalken. Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.

Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.

Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.

Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).

Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Ramsarområde

Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.

Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.

Våtmarkskonventionen (Ramsarområden), Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

I länet har vi tre Ramsarobjekt:

  • Sulsjön/Övre Sulån i Sundsvalls kommun
  • Mossaträsk-Stormyran i Örnsköldsviks kommun
  • Vattenån i Ånge kommun.

Ett områdes status som Ramsarområde innebär inte ett särskilt juridiskt skydd. Däremot har Sverige som nation åtagit sig att bevara denna typ av områden.

Ramsarområdena hittar du i kartverktyget Skyddad natur.

Riksintresse för naturvård

Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Natura 2000 är benämningen på det europeiska ekologiska nätverk som håller på att byggas upp inom EU. Nätverket innehåller idag flera tusen naturområden varav 122 stycken finns i Västernorrlands län. I dessa naturområden ska särskilda arter och naturtyper bevaras för framtiden.

Mer information finns i respektive områdes bevarandeplan. Natura 2000-områdenas exakta läge hittar du på Länskarta Västernorrland eller i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur.

Länskarta Västernorrland Länk till annan webbplats.

I Västernorrland finns 90 områden av riksintresse för naturvård. Områdena representerar naturgeografiska regioner i länet i form av karaktäristiska landskapstyper, naturtyper och andra naturvärden. Men riksintressena kan även ha sällsynta karaktärsdrag ur ett nationellt eller internationellt perspektiv. Områdenas utbredning kan ses i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur.

Höga kusten pekas ut som ”kustområdet och skärgården i Ångermanland från Storfjäden vid Ångermanälvens mynning till Skagsudde”. Den exakta avgränsningen för området togs under 1970- och 1980-talen, i sampel mellan stat och kommun. Områdets utbredning kan ses i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur.

Ett antal vattendrag med tillhörande käll- och biflöden samt älvsträckor i Västernorrland är utpekade som riksintresse för skyddade vattendrag.

I de vattenområden som är utpekade i miljöbalken får inte vattenkraftverk, vattenreglering eller vattenöverföring för kraftändamål utföras. Områdenas utbredning kan ses i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur.

Strandskydd

Strandskydd gäller vid havet, vid insjöar och vattendrag i hela landet. Strandskyddet finns till för att allmänheten ska ha tillgång till strandområden och för att bevara goda livsvillkor för djur och växter.

Det skyddade området är i vanliga fall 100 meter från strandkanten, både in på land och ut i vattnet. Länsstyrelsen kan ändra gränsen för strandskyddet, både genom att utöka eller minska det.

Om du vill bygga eller ändra något inom strandskyddat område, behöver du söka dispens. I de flesta fall gör du det hos kommunen.

Du ansöker generellt om strandskyddsdispens hos kommunen. Ska du söka strandskyddsdispens inom skyddade områden gör du det hos länsstyrelsen.

Dispens från strandskydd

Inom ett strandskyddsområde får du inte:

  1. uppföra nya byggnader
  2. ändra byggnader eller ändra byggnaders användning eller utföra anläggningar och anordningar om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt
  3. utföra grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i första och andra punkten
  4. vidta åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Exempel på förbjudna åtgärder är att:

  • uppföra nya byggnader eller tillbyggnader
  • ändra byggnaders användning från till exempel förråd till gäststuga
  • sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser utanför tomtplats/hemfridszon
  • anlägga bryggor eller trädäck
  • anlägga till exempel gräsmatta och plantera trädgårdsväxter utanför tomtplats/hemfridszon
  • schakta eller fylla ut inför byggande.

Tomtplats och hemfridszon

Tomtplats eller hemfridszon är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs den av området närmast bostadshuset. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten, även om området ingår i fastigheten.

I Västernorrlands län gäller generellt 100 meter strandskydd vid havet och vid insjöar och vattendrag. På vissa platser är dock strandskyddet utökat.

Utvidgat strandkydd inom vissa områden

Länsstyrelsen Västernorrland gjorde 2014 en översyn av det utvidgade strandskyddet på uppdrag av regeringen. Översynen resulterade i beslut att vissa områden i länet ska omfattas av utvidgat strandskydd. Beslutet gäller områden i Sundsvalls kommun, Härnösands kommun, Kramfors kommun, Örnsköldsviks kommun samt Timrå kommun (diarienummer: 511-3117-14).

Utvidgningen omfattar land- och vattenområde 200 meter från strandlinjen vid normalt vattenstånd. På så sätt kan människor röra sig längs stränderna, samtidigt som värdefull natur i strandzonen skyddas.

Länsstyrelsen kan i vissa enskilda fall upphäva strandskyddet. Då krävs att specifika förutsättningar är uppfyllda. Exempelvis kan strandskyddet upphävas vid en liten sjö eller ett litet vattendrag. Då krävs att sjöns storlek uppgår till omkring en hektar eller mindre eller att vattendragets bredd är omkring två meter eller smalare. Det krävs också att områdets betydelse för att tillgodose strandskyddets syften är liten.

De områden som kan vara aktuella ska alltså inte ha några betydande naturvärden och inte heller fylla någon funktion för det rörliga friluftslivet.

Även om strandskyddet upphävs ska området närmast strandlinjen normalt undantas från upphävandet. För att livsvillkoren för växt- och djurlivet ska bevaras och för att allmänheten ska kunna passera fritt längs vattnet.

I områden som har stor betydelse för strandskyddets syften är det normalt sett inte aktuellt att upphäva strandskyddet. Exempel på områden där strandskyddet inte bör upphävas finns bland annat på Naturvårdsverkets webbplats:

Vägledning om strandskydd, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Vem kan ansöka?

Kommuner eller fastighetsägare kan ansöka om upphävande av strandskyddet vid små sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen kan också ta egna initiativ till upphävande.

Innan du ansöker, tänk på följande

  • Större vatten i närheten: Ligger området även inom strandskyddsområdet vid en större sjö eller vattendrag alternativt vid havet, kan reglerna om upphävande vid små sjöar och vattendrag inte tillämpas. Strandskyddet vid större sjöar eller vattendrag samt vid havet har företräde.
  • Fri passage närmast vattnet: Även om strandskyddet upphävs ska området närmast strandlinjen normalt undantas från upphävandet. För att livsvillkoren för växt- och djurlivet ska bevaras, samt för att allmänheten ska kunna passera fritt längs vattnet.
  • Fältbedömning: Länsstyrelsen behöver troligtvis göra en bedömning på plats av området där du önskar upphäva strandskyddet. Det måste göras vid en tidpunkt då det råder normala förhållanden för vattnet i fråga. Om området måste inventeras, behöver det ofta göras vid särskilda tider på året. Det kan därför i många fall ta lång tid att behandla en ansökan om upphävande.

Vad ska en ansökan innehålla?

En ansökan om upphävande ska innehålla åtminstone följande uppgifter:

  • Namnet på sjön eller vattendraget.
  • Storleken på sjön (hektar) eller bredd på vattendraget (meter).
  • Sökandens namn, adress, telefonnummer och/eller e-postadress.
  • Fastighetsbeteckning på berörd(a) fastighet(er).
  • Karta där området för önskat upphävande är tydligt markerat (brytpunkter för området bör koordinatsättas).
  • Ett område för fri passage närmast vattnet ska anges och markeras tydligt på kartan.
  • Beskrivning av miljön inom området, samt förekommande växt- och djurarter. Bifoga gärna fotografier som visar miljön i området.
  • Beskrivning av områdets betydelse för friluftslivet. Används området idag av allmänheten för friluftsliv? Finns anläggningar för friluftsliv inom området eller i dess närområde?

Skicka din ansökan via e-post till: vasternorrland@lansstyrelsen.se
eller via post till: Länsstyrelsen Västernorrland, 871 86 Härnösand.

Så behandlar vi dina personuppgifter

Vattenskyddsområde

Vattenskyddsområden finns till för att skydda vårt dricksvatten mot föroreningar. De kan skydda både ytvatten och grundvatten och är ett viktigt verktyg för att bevara dricksvatten med bra kvalitet till framtiden.

Varje vattenskyddsområde har sina egna skyddsföreskrifter som reglerar vad du får och inte får göra inom områdets gränser. Alla Sveriges vattenskyddsområden och deras föreskrifter finns i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur.

Kartverktyget Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Så inrättas ett vattenskyddsområde

Vattenskyddsområden bildas oftast genom att en ansökan skickas in till Länsstyrelsen eller kommunen som efter handläggning fattar beslut om att bilda vattenskyddsområdet. Det är möjligt att inrätta ett vattenskyddsområde för en vattentillgång som kan komma att nyttjas som vattentäkt i framtiden.

Sverige har genom internationella konventioner åtagit sig att skydda ett nätverk av värdefulla havsområden i Östersjön och Nordostatlanten. I Östersjön kallas dessa områden BSPA (Baltic Sea Protected Area). I Västernorrland finns två BSPA-områden, Höga Kusten samt Vänta Litets Grund. Sverige har ett internationellt ansvar för områdena så att värdena inte går förlorade.

Plan för marint skydd i Bottniska viken

I Egentliga Östersjön och Bottniska viken finns unika brackvattensmiljöer som inte finns någon annanstans. Samtidigt är tillståndet för flera miljöer och arter kritiskt. En omfattande påverkan på havets ekosystem fortsätter, och det är därför idag ännu viktigare att analysera och formulera vad som behöver skyddas, varför och hur.

Planen för marint områdesskydd i Bottniska viken har tagits fram gemensamt av kustlänsstyrelserna i Norrbottens län, Västerbottens län, Västernorrlands län, Gävleborgs län och Uppsala län. Arbetet har genomförts under 2017–2021, som en del av implementering av det nationella ramverket för marint områdesskydd inom satsningen på Rent Hav.

Vi har gjort analyser av det befintliga nätverket av skyddade områden utifrån bästa tillgängliga kunskap. Länsstyrelserna har tillsammans tagit fram prioriteringar för hur Sverige ska kunna nå de uppsatta målen om att skapa ett representativt, sammanhängande och funktionellt nätverk. Planen är en gemensam vägledning för hur vi, olika aktörer, tillsammans behöver jobba vidare för att stärka skyddet av den marina miljön.

Regional plan för marint områdesskydd i Bottniska viken Länk till annan webbplats.

Det nationella ramverket för marint områdesskydd, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Kontakt

Länsstyrelsen Västernorrland

Telefon växel 0611-34 90 00

Dela sidan:

Landshövding

Carin Jämtin

Besöksadress

Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19

Postadress

871 86 Härnösand

Organisationsnummer

202100-2445

Följ oss