Civilt försvar

Sveriges totalförsvar består av civilt och militärt försvar. Länsstyrelsen är ytterst ansvarig för det civila försvaret i länet. Länsstyrelserna är också indelade i sex civilområden.

Det civila försvaret omfattar hela samhället och alla de funktioner som måste fungera, även under höjd beredskap och krig. Verksamheten inom civilt försvar bedrivs av många olika aktörer: statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och frivilligorganisationer. Tillsammans med Försvarsmakten samordnar Länsstyrelsen det civila och militära försvaret.

Mål för det civila försvaret

Det civila försvaret ska:

  • värna civilbefolkningen
  • säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
  • upprätthålla en nödvändig försörjning
  • bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld
  • upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan
  • bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred
  • med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

Länsstyrelsens arbete med civilt försvar

Länsstyrelsen samordnar planeringen och förberedelserna för det civila försvaret i länet och samverkar med Försvarsmakten i totalförsvarsplaneringen. Vi stödjer också kommuner och regioner i arbetet med civilt försvar. Det innebär bland annat att vi erbjuder kompetenshöjning inom totalförsvar och stöd i arbetet med säkerhetsskydd och krigsorganisation.

Arbetet med civilt försvar bygger på samhällets befintliga krisberedskap där Länsstyrelsen samordnar länets krisberedskap före, under och efter en samhällsstörning.

Under höjd beredskap och krig är Länsstyrelsen högsta civila totalförsvarsmyndighet i länet. Vi ska verka för att högsta möjliga totalförsvarseffekt uppnås i länet genom att:

  • det civila försvaret bedrivs med en enhetlig inriktning
  • se till att länets resurser används så att försvarsansträngningarna främjas
  • samordna åtgärderna inom det civila försvaret
  • sammanställa regionala lägesbilder
  • tillsammans med Försvarsmakten samordna det civila och militära försvaret.

Under höjd beredskap ska Länsstyrelsen ha förbindelse med regeringen, relevanta myndigheter, civilområdesansvarig länsstyrelse och angränsande länsstyrelser. Om förbindelsen bryts med regeringen övertar Länsstyrelsen delar av regeringens uppgifter. Länsstyrelsen ska då självständigt genomföra åtgärder som behövs för det civila försvaret och för stödet till Försvarsmakten.

Utöver det samordningsansvar som Länsstyrelsen har vid höjd beredskap finns även ett antal andra uppgifter, till exempel uttagning och förfogande av egendom och tjänster, krigsveterinärtjänst och gränsövervakning.

Sveriges sex civilområden

Sveriges länsstyrelser är indelade i sex civilområden. Syftet med indelningen är att stärka landets motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och krig. För varje område finns en utsedd ansvarig länsstyrelse där landshövdingen är civilområdeschef. De sex civilområdena är Norra, Mellersta, Östra, Sydöstra, Västra och Södra.

Norra civilområdet

Civilområdesansvarig: Länsstyrelsen i Norrbottens län
Länsstyrelser som ingår i området: Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland

Mellersta civilområdet

Civilområdesansvarig: Länsstyrelsen i Örebro län
Länsstyrelser som ingår i området: Dalarna, Gävleborg, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro

Östra civilområdet

Civilområdesansvarig: Länsstyrelsen Stockholm
Länsstyrelser som ingår i området: Stockholm och Gotland

Sydöstra civilområdet

Civilområdesansvarig: Länsstyrelsen i Östergötlands län
Länsstyrelser som ingår i området: Jönköping, Kalmar och Östergötland

Västra civilområdet

Civilområdesansvarig: Länsstyrelsen i Västra Götaland
Länsstyrelser som ingår i området: Halland och Västra Götaland

Södra civilområdet

Civilområdesansvarig: Länsstyrelsen Skåne
Länsstyrelser som ingår i området: Blekinge, Kronoberg och Skåne

Civilområdets arbete med civilt försvar

Den civilområdesansvariga länsstyrelsen har ett antal uppgifter utöver uppgifterna som varje länsstyrelse har. Den ska verka för att det civila försvaret inom civilområdet har en enhetlig inriktning genom att:

  • samordna planeringen mellan statliga myndigheter
  • samordna planeringen mellan de statliga myndigheterna och Försvarsmakten
  • samverka med Försvarsmakten i frågor som rör totalförsvaret
  • stödja länsstyrelsernas planering och förberedelser inom respektive län
  • ta initiativ till åtgärder och hålla samman planering och förberedelser av civila aspekter av värdlandsstöd.

Under höjd beredskap ska civilområdet verka för att största möjliga försvarseffekt uppnås genom att:

  • samordna åtgärderna inom det civila försvaret
  • sammanställa samlade lägesbilder och hålla regeringen informerad
  • samordna den civila delen av värdlandsstödet
  • i samråd med Försvarsmakten samordna det civila och militära försvaret.

Den civilområdesansvariga länsstyrelsen ska också vägleda länsstyrelserna inom civilområdet i deras samordningsarbete.

Vid höjd beredskap ska den civilområdesansvariga länsstyrelsen ha förbindelse med regeringen, relevanta myndigheter, länsstyrelser inom civilområdet och med övriga civilområdesansvariga länsstyrelser.

Mellersta civilområdet

I Mellersta civilområdet ingår Dalarna, Gävleborg, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebros län. Arbetet inom civilområdet är i en uppstartsfas med fokus på rekrytering och etablering av grundläggande former för arbetet. Civilområdets arbete sker i nära samarbete med övriga civilområdesansvariga länsstyrelser.

Försvarsmaktens militärregioner

Utöver civilområden är Sverige indelat i Försvarsmaktens fem militärregioner, nord, mitt, väst, syd och Gotland. Inom varje militärregion sker regional samverkan och planering.

Västra militärregionen

Försvarsmaktens Västra militärregion omfattar Västra Götaland, Halland, Örebro och Värmlands län. Inom militärregionen utgår arbetet från ett dokument som kallas högre regional grundsyn. I den högre regionala grundsynen pekas följande inriktningar ut:

  • ledning
  • samverkan mellan regionala aktörer
  • arbete med lägesbild
  • robusthet och försörjning
  • personal- och utbildningsbehov
  • säkerhetsskydd
  • arbetet med kriskommunikation.

Kontakt