Fiskevård och bidrag
Fiskevårdsåtgärder ska göra våra fiskbestånd uthålliga. Fiskevård kan gynna till exempel fritidsfiske, turistfiske, yrkesfiske och miljövärden. Kommuner och andra aktörer kan söka bidrag för fiskevård.
Länsstyrelsen ansvarar för olika fiskevårdsåtgärder. Vi kan till exempel:
- undersöka fiskeutvecklingen för att bevara livskraftiga fiskbestånd
- återskapa livsmiljön i och kring ett vattendrag
- förbättra vattenkvalitén
- kalka försurade vattendrag
- ge bidrag
- vara med vid olika miljöprövningar.
Fiskevårdsbidrag
Vill du göra åtgärder som kan gynna våra fiskbestånd? Länsstyrelsen ger stöd till fiskevårdsprojekt genom exempelvis statliga fiskevårdsbidrag.
Vem kan söka fiskevårdsbidrag?
Kommuner, lokala och regionala aktörer kan söka pengar till fiskevårdsprojekt.
Bidrag ska gynna den biologiska mångfalden
Exempel på åtgärder som kan få bidrag:
- biotopvård i rinnande vatten med mänsklig påverkan
- återintroduktion av arter som försvunnit
- fiskevårdsplaner
- fiskvägar.
Sista ansökningsdag
Länsstyrelsen tog emot ansökningar om fiskevårdsbidrag till och med den 31 januari 2024.
Exempel på regionala fiskevårdsåtgärder
Utsättningar av fisk och kräftor kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Tillståndsgivningen regleras av förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter
om att sätta ut eller flytta fisk i naturen. Syftet med lagstiftningen är dels att förhindra oönskad spridning av arter och stammar av fisk eller kräftor, dels hindra spridning av smittsamma sjukdomar. Lagstiftningen är restriktiv och för exempelvis signalkräftor ges tillstånd enbart till vattenområden där tillstånd tidigare har givits.
Blanketter
Ansökan om tillstånd för utsättning av fisk och kräftor pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster.
Rapport om utplantering av fisk pdf, 1.1 MB, öppnas i nytt fönster.
I filmen Silverskatten kan du se exempel på fiskevårdsarbete, till exempel dammutrivning och elfiske, för att förbättra förhållanden för havsöring i Stockholms skärgård. Filmen som producerades 2015 är ett samarbete mellan Länsstyrelsen och Sportfiskarna.
Länsstyrelsen i Stockholm drev under några år projektet Refisk med den huvudsakliga målsättningen att ta fram ett förslag om ändrade fiskeregler längs ostkusten. Projektet arbetade för ett regionalt förankrat och kunskapsbaserat förslag till en hållbar fiskeförvaltning – med åtgärdspaket och fiskeregler – som passade de regionala förutsättningarna.
Havs- och vattenmyndigheten, som är den myndighet som bedriver översyn och revidering av fiskeregler för kuststräckor runtom i Sverige, beslutade om de nya reglerna i enlighet med Länsstyrelsens och projektet Refisks förslag. I samband med det avslutades projektet.
Rovfisken har gradvis minskat i Stockholms skärgård och är nu i stort sett försvunnen i ytterskärgården. För att ändra utvecklingen krävs en kombination av åtgärder som fiskereglering, åtgärder mot säl och skarv samt restaureringsåtgärder. Under fem år har Länsstyrelsen inom "Projekt Gäddhäng", provat olika restaureringsåtgärder i ett ytterskärgårdsområde. Syftet var att förstå åtgärdernas påverkan på ekosystemet och att hitta enkla och kostnadseffektiva åtgärder för restaurering av lokala rovfiskbestånd. Bland annat visade försöken att
- Det går att restaurera lokala gäddbestånd genom utsättningar av gäddungar (större yngel). Däremot är det svårt att få fram en större mängd yngel till utsättning, och effekten av utsättning verkar relativt lokal.
- Risvasar kan vara en mycket effektiv metod att stötta lokala abborrpopulationer, och det finns potential att utveckla tekniker att flytta rom till områden där populationer har försvunnit.
Våra undersökningar visade även att gäddan har brist på fungerande lek- och uppväxtplatser i ytterskärgården. Grunda produktiva laguner är ovanliga, vegetation saknas på våren och vattenkvalitén är periodvis dålig under sommaren. Miljöerna kan därför behöva lokala insatser. Åtgärdsförsöken visade bland annat att:
- Det är svårt och dyrt att restaurera vass som lekplats. Vi måste därför bli bättre på att vårda och förvalta befintliga strandnära miljöer.
- Naturlig kornhalm visade preliminärt positiva effekter som ”behandling” mot lokal övergödning. Men detta bör undersökas vidare.
Undersökningarna tydliggjorde också att olika typer av förvaltningsverktyg, exempelvis fiskeregleringar, områdesskydd och åtgärder mot säl och skarv behöver stötta direkta restaureringsinsatser om de ska få effekt.
Läs en sammanställning om projektet och dess resultat i rapporten:
Restaurering av rovfiskbestånd i Stockholms ytterskärgård – Projekt Gäddhäng Öppnas i nytt fönster.
Ansökan om dispens för elfiske
Att fiska med elektrisk ström är förbjudet. Länsstyrelsen kan godkänna undantag från bestämmelsen om det finns vetenskapliga eller andra särskilda skäl. Till exempel så är elfiske en vanlig undersökningsmetod för att följa upp fiskevårdsåtgärder och andra åtgärder i vatten.
Om du ska fiska med elektrisk ström måste du ansöka om tillstånd för elfiske, ha en godkänd utbildning i elfiske samt ha gått en kurs i hur man ska hanterar försöksdjur. För att få genomföra elfiskeundersökningar behöver du även ha vissa andra tillstånd från bland annat Jordbruksverket.
För elfiskeundersökningar krävs totalt fyra olika tillstånd:
- Länsstyrelsens dispens för att få fiska med elektrisk ström enligt förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen.
- Fiskerättsägarens medgivande enligt fiskelagen.
- Jordbruksverkets verksamhetstillstånd för att få använda djur i djurförsök (vilket inkluderar elfiske). Verksamhetstillstånd för få använda djur i djurförsök, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
- Genomgången etisk prövning för djurförsök enligt djurskyddslagen djurskyddsförordningen med tillhörande föreskrifter. Ansök om etiskt godkännande av djurförsök, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Dessutom behöver din verksamhet vara ansluten till ett djurskyddsorgan.
Om djurskyddsorgan, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.