Fenologi - naturens kalender
Länsstyrelsen i Södermanlands län har börjat dokumentera naturens kalender som en del av länets miljöövervakning. Nu ber vi om din hjälp!
Naturens anpassning till årstiderna
Varje år gläds vi åt den första tussilagon som tittar upp i vägkanten, fjärilarnas vingslag och solmogna smultron. Dessa händelser i naturen följer ett visst tidsmönster, men det sker oftast inte vid samma datum varje år. Växter och djur följer vädrets växlingar och när det blommar och när djur vaknar till liv varierar från år till år. Bakom sådana årstidsmönster ligger anpassningar till vårt klimat.
Den pågående klimatförändringen innebär bland annat att det blir varmare på jorden och de system som växter och djur använder för att ställa in sin årscykel förändras. Störst utmaning är det för växter eftersom de inte kan flytta sig. Flera växtarter är dessutom beroende av ett samspel med insekter och fåglar för pollinering och fröspridning. I dagsläget vet vi inte så mycket om hur samspelet mellan växter och djur kommer att påverkas av ett förändrat klimat.
Läran om naturens anpassning till årstiderna kallas för fenologi. Genom att studera växternas anpassning till dagens klimat tar Länsstyrelserna och Svenska fenologinätverket fram indikatorer för uppföljning av miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Dagens rapporter jämförs med observationer gjorda för 100 år sedan.
%20Sommar%20Pr%C3%A4stkragar%20Torbjo%CC%88rn-Skogedal-Folio.png)
Hur påverkas växtsäsongen av klimatförändringar?
På världsmiljödagen och nationaldagen rapporterade 1 100 medborgarforskare över hela landet in hur långt blomningen hade kommit där de bor. Flera av arterna som rapporterades in blommar i en större del av landet under de här dagarna än vad de gjorde förr i tiden.
Försommarkollen är en kampanj som är till för att visa hur klimatförändringarna har påverkat några av våra vanligaste blommor. Det görs genom att jämföra blomningstidpunkten idag med när blomningen skedde förr i tiden. Det är Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen som står bakom kampanjen.
Den 5 och 6 juni genomfördes observationer över hela landet av blomningen hos liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage, hägg, rönn och syrén. Genom detta fick forskarna en ögonblicksbild av hur blomningen såg ut över hela landet för dessa blommor. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen har nu analyserat årets rapportering för att se hur växterna har påverkats av vårens och försommarens väder och om det finns någon skillnad jämfört med förr, som kan bero på klimatförändringar.
Även om många av oss upplever att årets blomning nog är lite sen, så har blomningen för alla arter nått betydligt längre norrut än tidigare vid den här tidpunkten. Hägg, liljekonvalj och syrén har redan hunnit blomma över i de trakter där den förr bara precis hade börjat blomma. Förr i tiden började inte prästkrage och rönn blomma förrän framåt 10 juni på några få platser i södra Sverige, men i år har de börjat blomma betydligt längre norrut redan vid nationaldagen.
Vi behöver din hjälp året runt
Dina observationer av lövsprickning, blomning och höstlövsfärger används inom miljöövervakningen i Södermanlands län. Genom rapporter till Naturens kalender kan vi följa hur klimatförändringar påverkar naturen. Uppgifterna kan också användas av fler, till exempel inom skogs- och jordbruket, av frukt- och biodlare och av forskare.
Som fenologiväktare hjälper du till genom att:
- Göra observationer vid tidpunkten när något av följande inträffar:
- Björk, asp och hägg får lövsprickning och höstlövsfärger
- Hägg, sälg, tussilago och vitsippa blommar
- Göra observationer 1-2 gånger i veckan ”när det händer”
- Gärna göra observationer på samma individer år från år
- Rapportera dina observationer till Naturens kalender
Jag vill bli fenologiväktare! 
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Naturens kalender drivs av Svenska fenologinätverket, som är ett nätverk med flera universitet, myndigheter och föreningar. SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, är nätverkets huvudman.
