Rensning av diken

För att underlätta planeringen inför ett dikesunderhåll har Länsstyrelsen tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och representanter för vattenråd, entreprenörer och dikningsföretag tagit fram en checklista. Checklistan innehåller frågor som är bra att fundera igenom när man planerar att underhålla ett dike.

Checklista egenkontroll rensning och underhåll av vattenanläggning Pdf, 82.9 kB, öppnas i nytt fönster.

Öppna diken omfattas av biotopskyddet

Öppna diken i jordbrukslandskapet som ständigt håller ytvatten eller fuktig yta omfattas av reglerna för biotopskydd enligt miljöbalkens 7:e kapitel. Detta innebär att sådana verksamheter eller åtgärder som kan skada den naturmiljö som det öppna diket utgör inte får utföras. Exempel på sådana åtgärder är att lägga igen diken. Dispens kan ges av Länsstyrelsen.

Fornlämningar

Den som vill genomföra grävningsarbeten är skyldig att ta reda på om fasta fornlämningar berörs av verksamheten och i så fall snarast samråda med Länsstyrelsen. Om det visar sig att fornlämningar berörs krävs Länsstyrelsens tillstånd. Dessutom finns skyldighet att omedelbart avbryta arbetet, om en fornlämning påträffas under grävning eller liknande. Den som leder arbetet ska genast anmäla detta till Länsstyrelsen.

En dikesrensning kan påverka miljön på olika sätt, eller ligga i områden med naturskydd eller som innehåller skyddade arter. Läs nedan för att få ytterligare upplysningar om detta kan gälla just ditt dike. Länkar finns i flera fall till sidor som beskriver områdena, eller där man kan söka de dispenser som kan komma att behövas.

Påverkas fisket ska rensningen anmälas

Generellt grumlar en dikesrensning och genom det kommer det finnas en påverkan på fisk och andra djur i vattnet. Hur stor den negativa påverkan är beror på årstid, vilka djurarter som finns i vattnet, vattenföring, med mera. Det är därför det är viktigt att anmäla rensningen till Länsstyrelsen.

I miljöbalken står det att om fisket kan skadas i diket eller nedströms diket ska du, i god tid innan arbetena ska utföras, anmäla detta till länsstyrelsen (11 kap 15 § miljöbalken). Med det menas även en negativ påverkan och djur som musslor och kräftor.

Några exempel på åtgärder som kan orsaka skada är grumling, förändring av bottenförhållanden och tillfällig svårighet för vattenlevande djur att vandra upp eller ner i vattendraget.

En anmälan ska göras före varje rensning och gäller för den tidsperiod som anges i beslutet. Vi tittar då på vilket vattendrag det handlar om och vilka värden det innehåller. Därefter kan vi förelägga om försiktighetsmått med hänsyn till miljön enligt miljöbalkens andra kapitel om allmänna hänsynsregler samband med rensningen.

Om arbetet berör en fastighet som tillhör någon annan, ska du alltid underrätta fastighetsägaren innan arbetena påbörjas.

Fiskevårdsområdesföreningar

En rensning innebär alltid en störning för djurlivet i ett vattendrag och i vissa fall kan det få en negativ påverkan, inte bara på fisk, utan även andra organismer som ingår i ekosystemet där fisken är en del.

I många vattendrag finns det fiskevårdsområdesföreningar som arbetar för att främja förhållanden för fisk och fiske. Medlemmar i dessa är fiskerättsägarna, vilket innebär att det ofta finns representanter från dessa i dikningsföretaget. Det finns också en del fiskeklubbar som arrenderar fiskerätten i vattendragen och som också bedriver fiskevård.

Eftersom många fiskevårdsområdesföreningar och sportfiskeklubbar utför konkreta åtgärder i vattendragen, är det viktigt att ha en dialog med dessa inför och vid en rensning så att inte rensningen riskerar att skada fiskevårdsarbetet. Men observera att även rensningar kan främja förhållanden för djurlivet i vissa typer av vattendrag, till exempel om det förekommer en stark igenväxning och sedimentation, och att en dialog därför bidrar till att rensningen kan göras på bästa sätt för båda intressen.

Finns det hotade djur eller växter i diket?

I vissa vattendrag förekommer bl.a. musslor som är skyddade och en rensning kan då kräva en dispens gentemot bestämmelserna i artskyddsförordningen. De djur- och växtarter som finns upptagna i förordningen är listade där.

Artskyddsförordningen (2007:845) Länk till annan webbplats.

Finns det tjockskalig målarmussla i vattendraget måste dispens sökas. Dispensansökan ska vara komplett och lämnas in i god tid före rensningen planeras genomföras.

Dispens för fridlysta arter | Länsstyrelsen Södermanland Länk till annan webbplats.

Hotade djur och växter | Länsstyrelsen Södermanland Länk till annan webbplats.

I artskyddsförordningen står även andra djur och växter upptagna, där det inte behövs en särskild dispens, men där särskilda försiktighetsmått kan komma att bli aktuella. Till exempel kan det vara att man bara får rensa under en viss period på året.

Biotopskyddade områden

För normal underhållsrensning behövs ingen biotopskyddsdispens, men annars omfattas öppna diken, småvatten och våtmarker i jordbruksmark omfattas av biotopskydd. Bland annat i vilken omfattning som jordbruksmark gränsar till vattnet kan avgöra om det ska räknas som ett biotopskyddat område eller inte. Om du är tveksam om ditt dike omfattas av biotopskyddet, kontakta Länsstyrelsen.

Detta innebär att sådana verksamheter eller åtgärder som kan skada den naturmiljö, som det öppna diket utgör, inte får utföras. Därför är det viktigt att spara träd och buskar längs med vattendraget.

Dispens och tillstånd för aktivitet eller åtgärd i skyddat naturområde | Länsstyrelsen Södermanland Länk till annan webbplats.

Dispens från generellt biotopskydd | Länsstyrelsen Södermanland Länk till annan webbplats.

Natura 2000 områden

Ligger diket som ska rensas i ett Natura 2000 område kan det komma att krävas tillstånd från Länsstyrelsen. Detta om följderna av en rensning, till exempel markskador, olämplig uppläggning av rensmassor eller trädfällning kan komma att påverka värdena i Natura 2000 området på ett betydande sätt. Detta under förutsättning att åtgärderna inte redan omfattas av någon rättskraft i ett tidigare tillstånd, till exempel i dikningsföretagens förrättningar.

Skyddad natur | Länsstyrelsen Södermanland Länk till annan webbplats.

Utpekade värdefulla vattendrag

Vissa vattendrag där ett dikningsföretag ingår är utpekade av olika anledningar, ofta biologiska eller biotopskäl, som nationellt eller regionalt värdefulla eller särskilt värdefulla.

Länsstyrelsen kan inte utfärda särskilda restriktioner för dessa dikningsföretag eftersom underhållsskyldigheten kvarstår, men brukar föra en dialog med dikningsföretaget och diskutera möjligheten att utföra rensningen på ett skonsammare sätt, till exempel med klippskopa.

Rensning av naturliga vattendrag

Observera att det oftast krävs tillstånd för rensningsåtgärder i naturliga bäckar och vattendrag. Om rensningarna beräknas bli omfattande, och/eller medföra negativa konsekvenser för miljön, bör inledningsvis ett samråd äga rum med Länsstyrelsen. I sådana fall är det troligt att tillstånd ska sökas från Mark- och Miljödomstolen. Det är här bättre att anmäla åtgärden för samråd - även om du är tveksam över om det blir några större konsekvenser - än att du i efterhand kanske blir anmäld för att ha brustit i samrådsskyldigheten och kanske även tillståndsplikten enligt miljöbalken.

Bortodling och behov av djupare diken på grund av speciella markförhållanden

Vissa odlingsmarker, framför allt uppodlade torvmarker, sjunker med tiden ihop och dikenas vattenavledande förmåga minskar. Vill du fördjupa sådana diken för att uppnå tidigare effekt så betraktas detta inte som rensning utan som markavvattning, vilket gör att du behöver tillstånd. I vissa fall ska en ansökan om markavvattning prövas av Mark- och Miljödomstolen.

Vid rensning av diken på skogsbruksmark bör du kontakta Skogsstyrelsen för samråd om vilka åtgärder som du kan göra för att minimera negativa konsekvenser för miljön.

En miljöanpassad underhållsplan ska ses som ett stöd i markavvattningsföretagens löpande förvaltning. En väl genomarbetad och lokalt anpassad underhållsplan kommer på sikt att kunna leda till minskat underhållsbehov utan att det ursprungliga syftet med markavvattningsföretaget går förlorat. Samtidigt kan underhållsplanen bidra till att minska störningen på ekosystemen och de hydromorfologiska processerna, samt bidra till minskade underhållskostnader.

Genom att sätta upp långsiktiga mål för underhållsarbetet utifrån de lokala förutsättningarna undviker man att orsaka onödig skada på vattendragets ekosystem och åtgärderna blir samtidigt mer kostnadseffektiva. I underhållsplanen ingår uppföljning av genomförda åtgärder, samt analys och förslag på förebyggande arbeten för att minska det framtida underhållsbehovet.

Vägledning och checklista kan utgöra stöd för markavvattningsföretagen när miljöanpassade underhållsplaner tas fram eller för att göra bedömningar av vilket rensningsbehov som finns och hur det kan göras på ett så skonsamt sätt som möjligt. Innan vägledningen togs fram gjordes en litteraturstudie för att få en överblick av vilka metoder för miljöanpassad rensning som används i andra länder. Utifrån detta togs en metod fram för svenska förhållanden. Viktigt att spara träd och buskar längs med vattendraget.

Checklista underhållsplan (pdf) Länk till annan webbplats.

Du får rensa mindre diken som inte är ett naturligt vattendrag utan att anmäla det till länsstyrelsen.

Då får du rensa ett öppet dike utan anmälan eller annan prövning:

• När det är tydligt att det tidigare rensats genom att det är rakt och med ganska jämn botten
• Bottenbredden är maximalt 2 meter
• Ansvariga för rensningen följer hänsynsregler om bästa möjliga teknik (innefattar även rensningstidpunkt)
• Inget talar för att det finns fridlysta arter, exempelvis musslor, som kan skadas av rensningen eller hanteringen av rensmassor
• Det inte finns en rimlig anledning att misstänka föroreningar i rensmassorna.

Hänsyn vid rensning av diken utan anmälan

Du behöver följa Miljöbalkens hänsynsregler när du rensar diket. Det innebär bland annat att du ska göra rensningen vid bästa möjliga tidpunkt och använda bästa möjliga teknik.

Här beskriver vi generella exempel på vad rimlig hänsyn till naturmiljön och vattenmiljön vid dikesrensning innebär. Det kan finnas andra saker du måste ta hänsyn till på just den plats du ska rensa.

När?

• Juni till september normalt sett är bästa tiden för dikesrensning. Då är det oftast låg vattenföring. Det underlättar själva rensningen och dessutom är det enklare att minimera grumling och sedimenttransporter. Störningarna på djurlivet minimeras och rensningen sammanfaller inte med örings lektid eller kläcknings- och yngelfas (oktober-maj).

Vad?

• Att du i första hand begränsar rensningen till punktinsatser mot bankar och andra föremål som dämmer. Det är bättre med årliga punktinsatser än stora rensningar mer sällan.
• Rensningen ska begränsas till sediment och växtdelar i diket. Var rädd om slänterna eftersom gräs binder massorna och motverkar erosion. Släntvegetationen ska alltså sparas så långt det är möjligt.
• Buskar och träd längs diket bör sparas. Buskarna och träden ger bland annat en skuggning som motverkar igenväxning i diket och gynnar vattenlevande organismer. Grenar kan sågas av från träd i stället för att ta bort hela trädet.

Hur?

• Om möjligt, prova att klippa vassen i stället för konventionell rensning med grävskopa. Det behöver göras lite oftare i början, men är betydligt mer skonsamt för vattendraget än grävning.
• Orsaka så lite grumling och sedimentspridning som möjligt! Ett sätt är att rensa mot strömriktningen men lämna en orensad kort sträcka längst ner. Då kan sediment fastna i den orensade dikesträckan nedströms, som ska rensas sist. Ett annat exempel kan i stället vara att en eller flera halmbalar läggas som ett filter nedströms i diket och därefter kan rensningen ske antingen medströms eller motströms. Du känner ditt dike bäst och vet bäst vilken eller vilka metoder som fungerar bäst hos dig för att motverka sedimentspridning.
• I dikningsföretag får du genom rensningen inte göra fåran djupare eller bredare än vad som anges i förrättningshandlingarna. För att avgöra hur djupt du kan rensa är det viktigt att känna till dikningsföretagets fixpunkter.
• Om det inte är ett dikningsföretag får du rensa till det djup och den bredd som diket hade när det anlades, eller till det djup som diket fick på ett lagligt sätt fick vid en senare tidpunkt.
• Bottenstrukturer av sten och grus bör sparas eftersom dessa utgör potentiella lek- och uppväxtområden för många vattenlevande arter. Ibland är det just grusiga sedimentbankar som behöver rensas bort eftersom de dämmer. Då gäller givetvis inte detta råd.

Hantering av rensmassor

• I samband med rensningen kan rensmassor läggas tillfälligt på ett rimligt avstånd från diket. De får inte läggas så nära diket att de riskerar att föras tillbaka till diket vid högt vattenflöde. Så snart som möjligt ska de planas ut på jordbruksmark där värdefulla biotoper för djur- och växtarter inte skadas och så att allmänhetens tillträde inte påverkas negativt. Massor bör jämnas ut mjukt och får inte bilda bestående vallar eller högar. Rensmassorna får inte heller läggas på betesmarker med känslig vegetation t ex orkidéer.
• Om du upptäcker invasiva främmande arter vid rensningen, exempelvis parkslide, jättebalsamin eller kanadensiskt gullris, behöver växtdelarna hanteras avskilt från övriga rensmassor. Kontakta länsstyrelsen för att få råd om hur du ska genomföra rensningen och hantera rensmassorna. Mer information om invasiva arter:

Artfakta.se Länk till annan webbplats.

Invasiva främmande arter Länk till annan webbplats.

• Den mycket giftiga sprängörten växer gärna längs med diken. Den är inte invasiv, men rensmassor med sprängört får inte läggas där betesdjur kan komma åt.
• Kontrollera eller bedöm om rensmassorna är förorenade eller inte! Rensmassorna omfattas även av definitionen för avfall och beroende på föroreningsrisk kan hanteringen behöva anmälas eller tillståndsprövas.

Övrigt om hänsyn och egenkontroll

• Det ska finnas beredskap så att spridning av oljeprodukter kan förhindras i händelse av olycka eller läckage från maskiner och arbetsredskap.
• Det är bra att dokumentera arbetena genom att ta foton, både på diket innan och efter rensningen, men också på rensmassor. Om Länsstyrelsen skulle göra tillsyn, som följd av klagomål eller vid vår rutinkontroll av vattenverksamhet, kan foton redogöra för kraven om egenkontroll.
• Som ansvarig verksamhetsutövare ska du se till att samtliga entreprenörer som utför arbetet får ta del av den här informationen. Markägare på vars marker det läggs upp rensmassor ska alltid informeras innan. I dikningsföretag är det viktig att informera andra delägare i dikningsföretaget innan rensningen.