Markavvattning

Dikningsföretag

De flesta dikningsföretagen i Sörmland bildades under första halvan av 1900-talet när markavvattningsbehovet var stort. Dikningsföretag kan även kallas för vattenavledningsföretag, invallningsföretag eller regleringsföretag beroende på när och varför de bildades.

Informationen om dikningsföretagen finns till stor del i digital form. Många dikningsföretags utbredning finns arkiverade hos Lantmäteriet (äldre företag) och Länsstyrelsen i Södermanland (yngre företag). Länsstyrelsens kartmaterial finns i länssstyrelsens webbkarta:

Södermanlandskartan - Publika webbkartan Länk till annan webbplats.

I kartan bockar du av lagret LstD – Markavvattning. Du kan också ladda ner handlingarna i pdf‑format.

En del dikningsföretag i det digitala arkivet har aldrig vunnit laga kraft, men den planerade dikningen kan ha utförts ändå. Om ett dikningsföretag har vunnit laga kraft, kan det ändå ha kompletterats eller omprövats i ett senare skede. På översiktskartan syns detta oftast genom att flera dikningsföretag ligger ovanpå varandra. För att säkert klarlägga vilken rättslig status ett visst dikningsföretag har i dag, krävs ofta en särskild utredning.

Mer information om dikningsföretag finns hos Jordbruksverket:

Vattenverksamhet-och-vattenanlaggningar Länk till annan webbplats.

Vanliga frågor och svar om dikningsföretag

Jag ingår tydligen i ett dikningsföretag. Vad betyder detta?

Dikningsföretag är - liksom torrläggnings-, vattenavlednings-, sjösänknings- och invallningsföretag - så kallat markavvattningsföretag. De kallas alla vanligen för enkelhetens skull dikningsföretag, bl a i dessa texter. Ett dikningsföretag är en samfällighet som bildades för att förbättra markavvattningen och vattenavledningen, oftast för att vinna ny odlingsmark.

Hur långt sträcker sig mitt ansvar?

Deltagarna i företaget har samfällt ansvar. Kostnader skall fördelas enligt kostnadsfördelningslängden. Styrelsen har skyldighet att omedelbart föreslå uttaxering av medel från delägarna, om det behövs för att betala förfallna skulder. Skulle någon delägare gå i konkurs måste de övriga delägarna ta hela ansvaret för dikningsföretagets ev. skulder.

Vilka övriga fastigheter ingår i dikningsföretaget?

De fastigheter som ansågs få nytta (båtnad) av företaget ingår. Nyttan beräknades oftast med utgångspunkt från den ökning av markens ekonomiska produktionsförmåga som uppkom genom markavvattningen.

Vad menas med båtnadsområde?

I allmänhet finns ett så kallat båtnadsområde utritat på plankartan, som visar vilka ytor som ansågs få båtnad (=nytta) av att dikningsföretaget tillkom.

Med hur stor del ingår min fastighet?

Andelen grundas på den nytta marken fick av avvattningen när företaget bildades.

Vad innebär det ekonomiskt?

Markägarna fördelar kostnaderna i proportion till sina olika andelar i båtnadsområdet. Denna ytbaserade kostnadsfördelning redovisas, fördelad på delägarna, i företagets kostnadsfördelningslängd.

Vilken sträckning har dikningsföretaget?

I tillståndet anges vilken utformning företaget skulle ha, och sträckningen redovisas på planritning(ar). Där syns också båtnadsområdet.

Hur kan jag veta om min fastighet ingår i ett dikningsföretag?

Om du misstänker att din fastighet ingår i ett dikningsföretag, är det ofta effektivast att först kontakta de grannar som din fastighet delar gränser med. Fråga om någon känner till om det finns ett dikningsföretag och om de vet någon som sitter i styrelsen. Aktförvararen i företaget skall ha de handlingar som gäller företaget.

Om detta inte lyckas, är det svårare. Handlingar om ett dikningsföretag kan finnas hos Länsstyrelsen eller Lantmäteriet. Vattendomar (förvaras hos Miljödomstolen) kan i sällsynta fall ha likadan funktion. Att handlingar finns, innebär dock inte med säkerhet att företaget är gällande.

Vem kan hjälpa mig att förstå vad som gäller och komma tillrätta med mitt problem?

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Jordbruksverket kan svara på frågor gällande dikningsföretag men kan inte genomföra uppdrag. Det finns konsulter med både teknisk och juridisk kunskap om markavvattning och dikningsföretag som kan ge råd, och om det behövs genomföra vattenrättsliga utredningar.

Vi tycker inte att vi har nytta av dikningsföretaget längre. Vad kan vi göra?

Man kan söka om att företaget skall upphöra eller om att det skall rivas ut. Om det upphör, delas anläggningen upp på delägarna. Var och en får ansvar för den del som ligger på den egna marken. Underhållet måste ändå skötas, så att allmänna och andras enskilda intressen inte skadas. Man kan också söka om utrivning. Då behöver man inte underhålla, utan företaget kan läggas igen eller få växa igen till nytt naturtillstånd. Om någons intressen riskerar att skadas av en utrivning, kan den intressenten vid prövningen få rätt att överta hela eller delar anläggningen.

Vilken lutning, höjdprofil, med mera, är föreskrivna för dikningsföretaget?

I tillståndet anges vilken utformning företaget skulle ha, och det redovisas på plan och i profil och sektioner. Om rörledningar finns, är brunnar utsatta och rördimensioner anges. Fixpunkter är angivna.

Vad menas med fixpunkter?

Fixpunkter är fasta punkter, till exempel inhuggna i jordfasta stenar, brofundament, gårdstrappa eller liknande. Fixpunkter utgör en nödvändig referens till företagets ritningar. Fixpunkter är skyddade enligt lag och får inte skadas eller tas bort (14 kap 8 § Brottsbalken). Dikningsföretaget ansvarar för de fixpunkter som är angivna i företagets handlingar.

Vad säger utlåtandet?

I utlåtandet beskrivs anledningarna till företagets tillkomst, dimensionering och förrättningsmannens värdering som leder fram till en kostnadsfördelningslängd.

Vem ingår i styrelsen, vem är ordförande?

Dikningsföretagen förvaltas oftast av en styrelse eller syssloman. För att få veta vem som ingår i styrelsen är det ofta enklast att fråga grannar.

Hur får man organisationsnummer till sitt dikningsföretag?

Det är lämpligt att ha ett organisationsnummer, om man ska hantera en sådan ekonomisk verksamhet som dikningsföretagen bedriver. Man kan dock stöta på problem, om man vill få ett organisationsnummer. Hur man bör göra, beror bl a på när företaget har tillkommit och på företagets karaktär.

Vad gör jag om det inte finns någon styrelse?

Länsstyrelsen utövar tillsyn för all vattenverksamhet, dit dikningsföretagen räknas. Länsstyrelsen kan även förordna en syssloman som aktiverar dikningsföretaget.

Vad har hänt (mötesprotokoll, rensningar med mera)?

Denna information ska tillsammans med företagets akt (tillstånd) hanteras av aktförvararen i företaget och följa med vidare vid ett byte på denna post.

Vatten i källaren, trädrötter växer in i ledningen med mera, hur hanteras detta?

Ansvaret kan ligga antingen på dikningsföretaget eller på den enskilda fastighetsägaren beroende på vad som står i tillståndet. Det är alltid olämpligt att plantera träd över eller nära en ledning. I vissa fall har det reglerats i tillståndet, men annars är det deltagarna som bör bevaka att det inte växer upp träd som skadar den gemensamma ledningen.

Får jag underhålla och rensa i mitt dikningsföretag?

Dikningsföretagets tillstånd ger både rätt och skyldighet att underhålla företaget enligt tillståndet, så att skador inte uppstår genom ändring i vattenförhållandena. Det är styrelsen eller syssloman som ska se till att underhållet sköts och därefter fördela kostnaderna enligt kostnadsfördelningslängden. En deltagare som genomför en underhållsåtgärd på eget bevåg riskerar att få betala den själv.

Underhåll och rensning ska syfta till att upprätthålla dikets djup och läge. Detta innebär att man inte får rensa till djupare/bredare sektion än vad som fastställts i tillståndet. Rensningen skall utgå från fixpunkterna.

Allt underhåll/rensning ska också ske med försiktighet och hänsynsreglerna i 2 kap MB ska följas. En rensning som kan skada fisket, musslor eller kräftor i diket eller nedströms diket ska, enligt 11 kap 15 § MB, anmälas till Länsstyrelsen innan arbetena påbörjas.

Om dikningsföretaget planerar en rensning i områden där arter, som omfattas av artskyddsförordningen finns eller kan tänkas finnas, så är dikningsföretaget skyldigt att ansöka om dispens från bestämmelserna i artskyddsförordningen.

Hotade djur och växter | Länsstyrelsen Södermanland Länk till annan webbplats.

Dispens för fridlysta arter | Länsstyrelsen Södermanland Länk till annan webbplats.

Sommarflödet i dikningsföretaget minskar kraftigt, vad beror det på?

Det kan bero på dämning, bortledning av vatten eller förändrad markanvändning uppströms.

Högflödet i dikningsföretaget ökar kraftigt, vad beror det på?

Det kan bero på att något utjämnande dämme uppströms raserats, att vatten leds över från nya områden som tidigare avvattnats åt andra håll, eller på att markanvändningen uppströms förändrats med mera hårdgjorda ytor.

Vad är täckdikning?

En täckdikningsanläggning (som ofta lite missledande kallas för täckdikningsföretag) är till skillnad från ett dikningsföretag den enskilde markägarens angelägenhet. En täckdikningsanläggning består av tunna grenledningar på cirka en meters djup, som oftast leder parallellt i ”fiskbensmönster” till grövre stamledningar. Brunnar för koppling och rensning är också ett viktigt inslag i anläggningen. Utloppet sker till en recipient som kan vara t ex ett dikningsföretag eller ett naturligt vattendrag eller en sjö.

Finns det någon täckdikning på fastigheten?

Täckdikningssystem och de planer som skildrar dem är inte dikningsföretagets ansvar. De ska följa med fastigheten vid en överlåtelse, Kopior på täckdikningsplaner som gjorts med statligt stöd kan finnas hos Länsstyrelsen.

Vad innebär det att ett företag är "ej fastställt"?

Företaget har inte utförts enligt tillståndet eller fullföljts inom angiven tid. Det kan även bero på att det grundas på en överenskommelse som inte tillståndsprövats. (Ett fastställt företag kan också senare ha omprövats (ändrats) eller upphävts.)

Hur hittar jag ett dikningsföretag?

Ett dikningsföretag är en juridisk person registrerad i ett offentligt arkiv. Förrättningar som handlagts enligt 1918 års vattenlag eller senare lagstiftning finns arkiverade på Länsstyrelsen (utom om det gäller ren skogsdikning), och de äldre hos Lantmäteriet. Det betyder att Länsstyrelsen förvarar material från cirka 1920, men det finns också en del betydligt äldre material.

Karttjänster och geodata | Länsstyrelsen Södermanland Länk till annan webbplats.

Omprövning till följd av exploatering och andra åtgärder

Dikningsföretag och andra tillstånd enligt vattenlagen eller äldre lagstiftning kan omprövas och nya villkor kan fastställas, t ex annan omfattning, omräkning av kostnadsfördelningslängd och utsläpp av dagvatten.

Täckdikning

En täckdikningsanläggning (som ofta lite missvisande kallas för täckdikningsföretag) är till skillnad från ett dikningsföretag den enskilde markägarens angelägenhet. En täckdikningsanläggning består av tunna grenledningar på 1,2 m djup, som oftast leder parallellt i "fiskbensmönster" till grövre stamledningar. Brunnar för koppling och rensning är också ett viktigt inslag i anläggningen. Utloppet sker till en recipient som kan vara till exempel ett dikningsföretag eller ett naturligt vattendrag eller en sjö.

Vad gäller vid bristande dikesunderhåll?

Kan en markägare tvinga nedströms liggande markägare att underhålla sina diken eller ledningar?

Diken och dräneringsledningar är en vattenanläggning som man är skyldig att underhålla. Om bristande underhåll medför att grannar uppströms får skada på sin mark får de stämma sin granne i ett civilrättsligt mål. Andra sätt att få rensa är:

• Man kan erbjuda sig att rensa på grannens mark och dela på kostnaden (markägaren kan t.ex. sprida ut eller köra bort rensmassorna) eller göra resningen helt utan ersättning.
• Man kan begära tvångsrätt hos mark- och miljödomstolen för att få tillträde till grannens mark.
• Man kan bilda ett markavvattningsföretag och då få tvångsrätt.

Vilken roll har länsstyrelsen i konflikter mellan enskilda och markavvattningsföretag?

Den som klagar får ta direktkontakt med markavvattningsföretaget. Vi kan hjälpa till med allmän information och hänvisar till markavvattningssakkunniga som till exempel jobbar på Jordbruksverkets vattenenhet och hos andra konsulter som SWECO, DHI och MR-vatten. Uppgifter såsom förrättningar med tillhörande kartunderlag för markavvattningsföretag går att hitta via Länsstyrelsen i Södermanlands karttjänster.

Karttjänster och geodata Länk till annan webbplats.

Denna karttjänst innehåller inte nedladdningsbara förrättningar som finns i Lantmäteriets arkiv.

Kan de som ligger utanför ett markavvattningsföretag få hjälp för att få ett markavvattningsföretag att rensa?

Vid mer allmän skada kan länsstyrelsen vända sig till ordföranden eller om ordförande saknas, vända sig till större markägare och föreslå att företaget aktiveras och rensas.

Har ett markavvattningsföretag större rätt att få rensat nedströms?

Markavvattningsföretagen har vanligtvis löst sitt problem med utloppets nedre del vilket framgår i handlingarna för markavvattningsföretaget. Internt inom ett markavvattningsföretag ska den som är beroende av rensning kunna få företaget att rensa. Någon tidsgräns finns inte utan rensningen får ske så ofta som det behövs.

Omprövning

En markägare kan ansluta sig till markavvattningsföretaget genom omprövning hos mark- och miljödomstolen. Sökanden till omprövning får stå för hela kostnaden för omprövningen.

Extra ledamot eller syssloman

Om det finns en styrelse som är inaktiv kan länsstyrelsen tillsätta en extra styrelseledamot som kan sköta markavvattningsföretaget. Om det inte finns en styrelse kan länsstyrelsen tillsätta en syssloman, en markavvattningssakkunnig på företagets (delägarnas) bekostnad för att aktivera företaget. Dessa lösningar blir betydligt mer kostsamma för deltagarna i markavvattningsföretaget.

Register över samfälligheter

Lantmäteriets samfällighetsregister (föreningsregister) har kontor i Norrtälje och nås på telefonnummer 0176-766 50. Här kan Lantmäteriet söka på markavvattningsföretagets namn. Man kan då få uppgifter om organisationsnummer, när ny styrelse senast rapporterades in och vilka som då var styrelsemedlemmar. Lantmäteriets lokala kontors föreningsregister kan lämna uppgifter om styrelsens sammansättning om man har organisationsnummer.

Länsstyrelsens tillsyn och avgift

Om Länsstyrelsen gör tillsyn kan vi förelägga markägaren att utföra rensningsåtgärder. Länsstyrelsen tar då ut en tillsynsavgift på 800 kr per timme.

Klagomål

Länsstyrelsen får ibland in klagomål, ”begäran om tillsyn”, på att någon granne eller motsvarande borde underhålla sina diken, ledningar och brunnar. Risk för översvämning eller faktisk skada på den egna fastigheten är oftast orsaker till klagomålen.

Länsstyrelsen har begränsade resurser för tillsyn. Därför måste ärenden som har störst miljönytta alltid prioriteras. Om så kallade ”allmänna intressen” riskerar att skadas prioriteras därför dessa ärenden framför sådana klagomål som gäller risk för skada på enskilda intressen. Givetvis måste tillsynsmyndigheten även hantera ärenden som gäller enskilda intressen, men Länsstyrelsen bekostar exempelvis inte några utredningar.

Det är inte ovanligt att klagomålsärenden av den här typen faller tillbaka på den som har klagat. Exempelvis kan det handla om att rötter och sediment har trängt in i det egna ledningssystemet och orsakat stopp. Därför bör den som avser att komma in med begäran om tillsyn först själv ha utrett var de egna ledningarna och brunnarna ligger, samt kontrollera att översvämningen inte beror på brister i det egna ledningssystemet.

Därefter bör den som avser att klaga göra allt som står i hens makt för att själv försöka lösa problemet tillsammans med sin granne. Brister i kommunikationen grannar emellan kan vara ett betydligt större problem än det mer tekniska problemet med bristande underhåll.

I normalfallet hanteras ärenden om begäran om tillsyn enligt följande:

Klagomål om att diken eller ledningar har för små dimensioner

Det framförs ibland synpunkter på att ”grannens” diken eller ledningar är för klent dimensionerade för dagens förhållanden. Länsstyrelsen har dock inga möjligheter att förelägga om att någon ska öka dimensionerna eller på annat sätt ändra utformningen av befintliga system som funnits under lång tid. Det kan det till och med vara förbjudet att exempelvis fördjupa ett dike eller öka dess profil.

Klagomål som avser naturliga vattendrag

När det gäller naturliga vattendrag finns ingen skyldighet för fastighetsägaren att utföra underhåll genom att exempelvis ta bort nedfallna träd som ligger i vattenfåran. Naturliga vattendrag ska så långt som möjligt lämnas att sköta sig själva. Veden som hamnat i vattnet är viktig för det biologiska livet i vattendraget. Därför är sådana insatser inget som Länsstyrelsen förelägger om. Den som avser att göra åtgärder i naturliga vattendrag ska åtminstone först ha samråd med Länsstyrelsen.

Internt klagomål inom samfällighet

Ibland gäller klagomålet en samfällighet (exempelvis ett dikningsföretag, vägsamfällighet eller stugby med gemensamt ledningssystem) där den som klagar själv är medlem. Då avslutas ärendet oftast med information om att den klagande har ett stort eget ansvar och om styrelsen eller motsvarande inte kan lösa problemet så får tvisten lösas civilrättsligt. Det kan exempelvis bli som ett stämningsmål i Mark- och miljödomstolen.

Övriga klagomål, som kommer in för första gången

Oftast avslutas övriga ärenden vid första klagomålstillfället med att ett meddelande skickas till den som klagomålet riktar sig mot. Meddelandet innehåller information om det inkomna klagomålet (en kopia bifogas) samt information om gällande lagstiftning. Meddelandet innehåller även en uppmaning om att var och en som har del i saken snarast tar sitt ansvar och utför underhållsåtgärder inom sitt ansvarsområde.

Klagomål vid fortsatta problem

Om den underhållsskyldige trots ovanstående information inte vidtar åtgärder kan den klagande komma in med en förnyad begäran om tillsyn. En tillsynsavgift på 800 kronor per timme tas ut, inte bara för eventuella fältbesök utan för all den tid Länsstyrelsen lägger på ärendet. I ett särskilt beslut avgörs hur stor andel av den sammanlagda summan som ska belasta ärendets olika parter.

Vad händer med klagomålet?

Länsstyrelsen skickar klagomålet till den det riktar sig mot och förelägger samtidigt om att komma in med uppgifter.

När ärendet är tillräckligt utrett avslutas det ibland med föreläggande om att utföra underhållsåtgärder.

Föreläggandet kan förenas med vite. Ibland blir det flera olika parter i ärendet som var och en får motsvarande föreläggande, det kan även gälla den som har klagat.

Vissa ärenden avslutas utan föreläggande.

Då kan parterna istället:

• Bidra till att bilda en samfällighet
• Nå hållbara lösningar utan att en samfällighet bildas
• Finna egna lösningar på problemet, eventuellt efter att först ha anlitat en konsult

Om inget annat hjälper får tvisten lösas civilrättsligt i domstol.

Flera regelverk påverkar

När det gäller regelverk om översvämningar på fastigheter kan det i vissa fall vara snårigt och otydligt. Det som beskrivits i exemplen ovan gäller främst så kallade vattenanläggningar utanför detaljplanelagt område. Ibland blir det gränsfall då olika kapitel i miljöbalken kan vara aktuella, och därmed även olika tillsynsmyndigheter. Även helt andra lagstiftningar kan gälla, som Jordabalken, Lagen om allmänna vattentjänster samt Plan- och bygglagen.