Civilt försvar
Sveriges totalförsvar består av civilt och militärt försvar. Länsstyrelsen är ytterst ansvarig för det civila försvaret i länet. Länsstyrelserna är också indelade i sex civilområden.
Länsstyrelsens arbete med civilt försvar
Länsstyrelsen samordnar planeringen och förberedelserna för det civila försvaret i länet och samverkar med Försvarsmakten i totalförsvarsplaneringen. Vi stödjer också kommuner och regioner i arbetet med civilt försvar. Det innebär bland annat att vi erbjuder kompetenshöjning inom totalförsvar och stöd i arbetet med säkerhetsskydd och krigsorganisation.
Arbetet med civilt försvar bygger på samhällets befintliga krisberedskap där Länsstyrelsen samordnar länets krisberedskap före, under och efter en samhällsstörning.
Det civila försvaret omfattar hela samhället och alla de funktioner som måste fungera, även under höjd beredskap och krig. Verksamheten inom civilt försvar bedrivs av många olika aktörer: statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och frivilligorganisationer. Tillsammans med Försvarsmakten samordnar Länsstyrelsen det civila och militära försvaret.
Sveriges sex civilområden
Sveriges länsstyrelser är indelade i sex civilområden. Syftet med indelningen är att stärka landets motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och krig. För varje område finns en utsedd ansvarig länsstyrelse där landshövdingen är civilområdeschef. De sex civilområdena är Norra, Mellersta, Östra, Sydöstra, Västra och Södra.
Mål för det civila försvaret
Målet för det civila försvaret är att ha förmåga att
- säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
- inom ramen för Natos kollektiva försvar och uppgifter i övrigt, bidra till det militära försvarets förmåga
- skydda civilbefolkningen
- upprätthålla försvarsviljan och samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar.
Under höjd beredskap och krig är Länsstyrelsen högsta civila totalförsvarsmyndighet i länet. Vi ska verka för att högsta möjliga totalförsvarseffekt uppnås i länet genom att
- det civila försvaret bedrivs med en enhetlig inriktning
- se till att länets resurser används så att försvarsansträngningarna främjas
- samordna åtgärderna inom det civila försvaret
- sammanställa regionala lägesbilder
- tillsammans med Försvarsmakten samordna det civila och militära försvaret.
Under höjd beredskap ska Länsstyrelsen ha förbindelse med regeringen, relevanta myndigheter, civilområdesansvarig länsstyrelse och angränsande länsstyrelser. Om förbindelsen bryts med regeringen övertar Länsstyrelsen delar av regeringens uppgifter. Länsstyrelsen ska då självständigt genomföra åtgärder som behövs för det civila försvaret och för stödet till Försvarsmakten.
Utöver det samordningsansvar som Länsstyrelsen har vid höjd beredskap finns även ett antal andra uppgifter som tillkommer inom områdena:
- förfogande av egendom och tjänster
- krigsveterinärtjänst
- gränsövervakning
- vägtrafikombud
- undanförsel och förstöring av egendom
- utmärkning av kulturegendom
- utrymning
- folkrättslig rådgivning
- räddningstjänst.
Så ska lantbruket förbereda sig för kris eller krig
Torka, översvämning, elavbrott, krig eller stängda gränser kan allvarligt påverka Sveriges livsmedelsproduktion och självhushållning. För att hjälpa lantbrukare att stärka sin beredskap och motståndskraft har Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) tagit fram broschyren Om krisen eller kriget kommer – till Sveriges lantbruksföretag.
Läs mer och ladda ned broschyren, Sveriges lantbruksuniversitet
Länk till annan webbplats.
Att Sverige är medlem i försvarsalliansen Nato innebär andra förutsättningar och riktlinjer än tidigare för den civila beredskapen. Samhällets motståndskraft – resiliens – är centralt för den kollektiva försvarsförmågan inom Nato.
Upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner
I och med medlemskapet utgår arbetet med civilt försvar från Natos sju grundläggande riktlinjer. Arbetet ska stärka samhällets förmåga att kunna motstå och återhämta sig från större störningar och kriser som till exempel en hybridattack, avbrott i kritisk infrastruktur, naturkatastrofer och ytterst ett väpnat angrepp. I grunden handlar det om att kunna upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner som tillgång till mat och vatten, vård, transporter, energi och kommunikation.
Värdlandsstöd och utökat samarbete med Försvarsmakten
Vi fortsätter att utveckla förmågan att kunna ge och ta emot civilt och militärt stöd, så kallat värdlandsstöd. Det ska ske i nära samarbete med Försvarsmakten.
Lär dig mer om Nato
Värt att veta om Nato, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länk till annan webbplats.
Webbplatsen Lilla krisinfo.se – information till barn Länk till annan webbplats.
Totalförsvar
Sveriges totalförsvar består av civilt och militärt försvar. Det omfattar all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig.
Sveriges totalförsvar ska skydda och försvara landet, människors liv och hälsa, samhällets funktioner och de grundläggande värdena demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Ett väl fungerande totalförsvar ska avhålla andra från att vilja angripa eller utöva påtryckningar mot Sverige.
Försvarsmaktens militärregioner
Utöver civilområden är Sverige indelat i Försvarsmaktens fem militärregioner, nord, mitt, väst, syd och Gotland. Inom varje militärregion sker regional samverkan och planering.
Södra militärregionen
Försvarsmaktens Södra militärregion omfattar Skåne, Blekinge, Kronoberg, Jönköping, Kalmar och Östergötlands län. Arbetet inom militärregionen beskrivs i ett dokument som kallas högre regional grundsyn 2021–2025. I den högre regionala grundsynen finns två övergripande målsättningar:
- Utvecklad aktörsgemensam och väl förankrad totalförsvarsplanering inom södra militärregionen.
- Utvecklad gemensam förmåga till samverkan och ledning.
Relaterad information
- Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.
- Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.
- Förordning (2006:637) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.
- Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.
- Förordning (2017:870) om länsstyrelsernas krisberedskap och uppgifter inför och vid höjd beredskap Länk till annan webbplats.
- Förordning (2022:525) om civilområdesansvariga länsstyrelser på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.