Assmåsabetet

Assmåsabetets naturreservat, eller Betlehems utmark som det även kallas, har varit betesmark under mycket lång tid. Hela området, sånär som på en del av alsumpskogen, betas fortfarande av nötkreatur. I de variationsrika hävdade markerna finns ett oerhört rikt djur- och växtliv.

Folk och fä

Naturreservatet ger besökaren en god bild av hur en utmark kunde se ut för ett par hundra år sedan. Den mer eller mindre trädklädda betesmarken var vanlig förr i tiden. Det var här kreaturen gick på bete, utestängda från den odlade marken intill gårdarna.

Vida kronor och våta rötter

Där träden stått glest på torrbackarna har de vidkroniga ekarna och bokarna haft frihet att utvecklas. Här finns också många ”skrabbeträn” (vildapel) och ett rikt buskskikt med stora björnbärsbuskage. I de blöta delarna av området har alkärren utvecklats till en biologiskt värdefull sumpskog.

Fåglar, grodor och växter 

Dammarna och pölarna i Assmåsareservatet är goda lokaler för lövgroda, klockgroda och större vattensalamander. Den varierande miljön gör att floran är artrik. Högväxta arter som mannagräs och kärrtistel finns på de fuktängar som översvämmas under våren. På de torrare markerna finner man bland annat darrgräs och blåsuga. De täta buskagen ger skydd och föda åt många insekter, småfåglar och inte minst lövgrodor.

Fladder bland kronorna

I reservatet och trakterna omkring är det möjligt att få se en pampig kronhjort eller åtminstone ett rådjur. I reservatet finns hela elva arter av fladdermöss som hittar boplatser i de gamla lövträden. Insektslivet är rikt, liksom fågellivet med svarthätta, trädkrypare och brun kärrhök som exempel.