Rådhuset i Lund

Rådhuset i Lund

Lund har allt sedan medeltiden haft sitt rådhus vid Stortorget. Rådhusbyggnaden, vid torgets östra sida, hade dock en annan funktion när det uppfördes 1837. Bakom byggnationen av ett särskilt stadshus stod det nybildade Lunds Stadshus Bolag. Bland aktietecknare fanns staden, Knutsgillet och ett 50-tal av stadens kända invånare. Genom stadshuset skapades utrymmen för representation och festliga sammankomster för stadens borgerliga skikt. En särskild festsal, Knutssalen inreddes på översta våningen. I huset fanns också hotellverksamhet. Efter ombyggnaden till rådhus 1899-1900 iordningställdes lokaler för stadsfullmäktige, rådhusrätt, magistrat, brandkår och polis.

Byggnadens representativa karaktär kommer till uttryck bland annat i fasadens symmetri, den klassicerande utsmyckningen och de höga fönstren. Flera kända arkitekter kan knytas till byggnaden, var och en god företrädare för sin tids arkitektur. 1830-talets nybyggnad representeras av Per Axel Nyström vid Överintendentsämbetet, senare stadsarkitekt i Stockholm. För ombyggnaden till rådhus svarade Lunds stadsarkitekt A B Jakobsson medan arkitekt Klas Anselm stod bakom ändringarna på 1960-talet då den intilliggande stadshallen uppfördes. Idag används rådhusbyggnaden, sedan den rättsliga funktionen upphörde 1976, för representation, vigslar och förvaltning. Rådhusnamnet lever dock kvar.

När det tre våningar höga, gula tegelhuset stod färdigt på 1830-talet upplevde nog många lundabor stadshuset som något helt nytt. Det skilde sig i hög grad från stadens övriga bebyggelse, som dominerades av låga en- eller tvåvånings hus i korsvirke. Redan 1806 hade Knutsgillet i Lund, en sammanslutning med rötter i medeltidens köpmannagillen, verkat för att staden skulle bygga ett gilles- och rådhus. Först på 1830-talet kunde förslaget förverkligas i ett praktfullt nytt hus, dock utan utrymmen för rådhusrätten. Stor vikt lades vid Knutssalen, en festsal för stadens borgerliga sammankomster. Vid ombyggnaden till rådhus kom Knutsalen att användas av stadsfullmäktige och rådhusrätten. Behovet av nya lokaler växte under 1900-talet och på 1950-talet framfördes även tankar på breddning av den intilliggande Skomakaregatan för att ge plats för den ökande bilismen. Beslut fattades om rivning av rådhuset och att ersätta det med en ny förvaltningsbyggnad. Det väckte stor opinion och först efter en lång strid beslutade sig staden att bygga en stadshall på tomten intill och bevara rådhuset. 2010 tillkom en glasad övergång för att förbinda rådhuset med stadshallen.

Trots flera omfattande ombyggnader har delar av interiörerna kvar 1800-talssnickerier till exempel i höga pardörrar med kraftiga överstycken. I Knutssalen har stucktaket behållits. 1960-talets förändringar syns främst i Anselms spiralformade trappa. Till 1960-talet hör också vigselrummets al fresco-målning, utförd av den finske konstnären Lennart Segerstråle.

Här kan du läsa mer om rådhus i länets Kulturmiljöprogram/ Skånes historia och utveckling /Administrativa landskap

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Rådhuset har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att byggnaden berättar om Lunds historia under 1800-talet och 1900-talet.
  • att byggnaden står som en karaktäristisk symbol för den svenska staden och dess förvaltning samtidigt som den speglar 1800-talets borgerliga umgängestradition och sociala liv.
  • att utformning och materialval är karaktäristiska för 1800-talets offentliga byggverksamhet där det gula teglet har en framträdande roll.
  • att interiören till viss del har behållit sin ursprungliga inredning så som snickerier och stuckarbeten.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Lunds kommun.

Kommunal förvaltning.

Byggnadsminne 1974.

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss